Skönlitteraturen kan sägas vara central i svenskundervisningen i gymnasieskolan eftersom nuvarande läroplan (Gy 11) tilldelar litteraturundervisningen en tredjedel av svenskämnets utvecklingsmål. För att uppnå de mål som styrdokumenten fastställer är ett intresse hos eleverna för att läsa skönlitteratur grundläggande. Forskning har identifierat ett antal bidragande faktorer till att ett läsintresse uppstår, däribland läsarens förhållningssätt till litteraturen och litteraturundervisningens utformning. Syftet med föreliggande studie är därför att öka kunskapen om hur elever i gymnasieskolan upplever att undervisningen i svenskämnet kan utveckla och vidmakthålla ett intresse för att läsa skönlitteratur. Fem gymnasieelever som studerar kursen svenska 3 har i semistrukturerade intervjuer berättat om sina upplevelser av hur olika inslag i svenskundervisningen inverkar på ett skönlitterärt läsintresse. Det empiriska materialet har analyserats genom meningskoncentration. Resultatet visar bland annat att lärarens muntliga berättande och förmåga att leda skönlitterära diskussioner samt elevernas medverkan vid val av litteratur till undervisningen upplevs kunna skapa ett intresse av att läsa skönlitteratur. Vidare att diskussioner och samtal i skolan om skönlitteratur kan bidra till att vidmakthålla intresset. Kronologisk undervisning i litteraturhistoria och arbetsmetoder i form av instuderingsfrågor och skriftliga analyser kan däremot bidra till att intresset minskar. För vidare forskning föreslås avslutningsvis en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning med fokus på hur elever upplever att olika inslag i undervisningen påverkar ett skönlitterärt läsintresse.

Denna studie syftar till att undersöka unga kvinnors kunskap och attityd gentemot algoritmer på den sociala medieplattformen Instagram. Tidigare forskning inom algoritmstudier visar på att det finns en bristfällig kunskap om algoritmer. Algoritmer är en integrerad del i våra liv och samhällen, på det sätt att de har ett stort inflytande på majoriteten av de offentliga sektionerna, som juridik, sjukvård, politik och medieorganisationer (Booth, Bucher & Gran 2020, s. 1780). Frågeställningarna vi undersökte var “I vilken utsträckning reflekterar unga kvinnor kring personifierade flöden?” och “I vilken utsträckning är respondenterna läskunniga i enlighet med Livingstones definition av mediekunskap?”. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor mellan 18 och 25 år. Därefter analyserade vi respondenternas svar med hjälp av Livingstones begreppsdefinition av mediekunskap för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte visste vad en algoritm var. Det fanns dock en övergripande analytisk förmåga på det sätt att samtliga respondenter reflekterade över att deras flöden var personifierade vilket de upplevde som obehagligt. Slutsatsen är därför att unga kvinnor reflekterar över sina personifierade flöden. De är medvetna om att det är något som styr vilket innehåll de får ta del av, men har ingen kunskap om att det är algoritmer som är den bakomliggande orsaken. Respondenterna visade på en varierad läskunnighet på det sätt att de visade skilda förmågor inom de olika begreppen. Vår studie visade att endast en respondent hade kunskap om vad en algoritm är och var därför den enda som visade kunskap inom alla de fyra områden tillgång, innehållsskapande, analys och utvärdering.

Det svenska samhället har förändrats och blivit alltmer mångkulturellt, vilket har haft en inverkan på förskolans verksamhet där det ställs nya och högre krav eftersom de barn som vistas där kan ha ett annat modersmål än svenska. Idag har vart fjärde barn som vistas på förskolan ett annat modersmål än svenska. Syftet med denna studie var att få djupare förståelse för och kunskap om hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med att stimulera barns modersmål bland yngre och äldre barn. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi först observerade materialet som fanns tillgängligt på åtta olika avdelningar, som kunde kopplas till förskollärares arbete med olika modersmål. Observationsmaterialet användes som ett komplement till intervjuerna, som medförde att vi kunde ställa följdfrågor. Sedan utfördes enskilda semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på fyra förskolor. Datainsamlingen från intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. I analysen och tolkningen av resultatet utgick vi från det sociokulturella perspektivet och använde dess teoretiska begrepp. I resultatet framkom det att förskollärare tycker att det är en utmaning att arbeta med olika modersmål eftersom de själva inte behärskar språken och saknar kompetensutveckling om hur de kan arbeta med flerspråkighet. Vidare visar resultatet att förskollärare bland yngre och äldre barn använder sig av olika metoder och redskap för att stimulera och stötta barns olika modersmål. I sitt arbete använder de sig främst av bild- och teckenstöd samt digitala verktyg. Även flerspråkig personal samt vårdnadshavare används som en tillgång i arbetet. Slutligen visar resultaten att alla barns modersmål inte lyfts fram likvärdigt i arbetet eftersom det inte finns förutsättningar för att stimulera alla barns modersmål. Dock visar datainsamlingen från observationerna att det finns gott om material som kan stödja förskollärarnas arbete med olika modersmål.

The main aim of this study was to research what students’ perceptions of the ideal citizen are. Thus the aim was also to explore which skills or knowledge studets feel they require, with special regards to practical learning exercises, in order to become their ideal citizen. In order to fulfill the main aim, the study also aspired to explore upper-secondary students’ experiences of practical learning exercises within their previous civics education, their opinions on practical learning exercises and what types of practical learning exercises they wish their civics education would include. Semi-structured interviews were used as the data collection method for this study. The data analysis method used was qualitative content analysis. The study found that the experiences of practical learning methods were highly varied amongst the participants. School elections and work or economics related exercises were most common. Furthermore, the study found that 80% of participants were positive to practical learning activities within the subject of civics, the other 20% were neutral. All participants could name a practical learning exercise they wished their civics education would include. The most common desires were exercises related to human interaction in some form. The study found the most commonly identified citizen idealtype to be the personally responsible, the democratically informed and the justice-oriented citizen. Finally, the type of knowledge that was most forthcoming was social reconstructionism and social efficiency. The findings of this study were in accordance with the previous research in the field. The findings of this study are relevant as they provide a guideline for future teaching within the civics subject in Sweden where students’ wishes are accounted for in alignment with the Swedish democracy mission.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur årskurs ett och årskurs två-elever uppfattar formativ och summativ bedömning i samband med sin läs- och skrivutveckling. För att undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i sin läsutveckling användes metoden stimulated recall i studien. Därefter intervjuades elever från årskurs ett och årskurs två i par eller i grupp för att undersöka deras uppfattningar om summativ bedömning i sin skrivutveckling. I studien deltog totalt 15 elever. Resultatet visar att eleverna bara delvis förstår syftet med formativ bedömning. Resultatet visar vidare att eleverna har lättare att uppfatta syftet med summativ bedömning än formativ bedömning. De slutsatser vi har dragit i studien är att den formativa bedömningen blir för abstrakt för eleverna om läraren inte arbetar tydligt med läroplanens mål och vidare att den summativa bedömningen blir mer konkret för eleverna då det t.ex. handlar om antal rätt på prov.

Arbetsmiljöverket har i slutet av 2018 släppt en rapport utifrån en granskning de gjort över Sveriges socialtjänster, i granskningen framkom att det finns diverse brister i arbetsmiljön vad gäller bland annat introduktion och arbetsbelastning. Detta skapade vårt intresse för att undersöka hur det ser ut i dagsläget inom Luleå kommuns socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka nyutexaminerade socionomers erfarenheter av introduktion vid nyanställning som socialsekreterare i Luleå kommun samt hur förberedda de känt sig efter avslutad introduktion till arbetsplatsen och från socionomutbildningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att det fanns behov av vägledning hos samtliga respondenter. Det nämns bland annat önskemål om mer strukturerad introduktion, mer tid för kollegiehandledning samt att få mer tid för att komma in i arbetsrollen utan egen arbetsbelastning. Vad gäller socionomutbildningen visade resultatet bland annat på att intervjupersonerna ansåg att den är så pass bred att det inte går att lära sig ett specifikt yrke. Den delen måste fås genom introduktion på arbetsplatsen. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns en del förbättringsområden vad gäller introduktionen. I det stora hela är vägledning det mest centrala för att ha ett fungerande arbetsliv.

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier skapades och dessa var tankar om att träna magmusklerna, att träna sina magmuskler, att tillägna sig information om träning, faktorer som underlättar träningen samt att inte få till träning. Konklusion: De mammor som uppgav att de inte hade några kunskaper om träning av magmusklerna tränade inte heller. De som tränade gjorde det med hjälp av appar eller böcker anpassade för nyblivna mammor eller på mamma-barn pass. Den vanligaste informationskällan var Internet, dock ifrågasatte mammorna tillförlitligheten. Faktorer som främjade att mammorna tränade var organiserad träning, att gymmen erbjuder olika träningslösningar samt möjligheten till egentid. Barriärer var vardagen, brist på barnpassning och kroppsliga besvär. / Background: Previous recommendations said that new mothers should rest after giving birth. But more recently research has stated that it is important to do exercises for your abs postpartum. Aim: The aim of this study was to examine new mothers views of abtraining postpartum and how these views are turned into actual practice. Method: A qualitative research approach was used and semi-structured interviews was performed with eight new mothers. Data were analyzed by using content analysis. Results: Five main categories were formed. These were views of abtraining, to exercise your abs, assimilating information on exercise, things that facilitates training and not get into the workout. Conclusion: The mothers that expressed that they didn´t know much about exercises did not actually do exercises for their abs. Those who trained used apps or books appropiate for new mothers or went to mother-child classes. The most common source of information was the Internet. However mothers questioned its reliability. Facilitators were the possibility to attend organized training, gyms offering different solutions and the opportunity to childfree time. Barriers were everyday life, lack of childcare, as well as physical problems.

Bakgrund: Inom sjuksköterskors professionskrav ingår skapandet av patientcentrerad omvårdnad, vilket kan grundas i en livsvärldsbaserad omvårdnad. Den ökande internationaliseringen i världen ökar behovet av förmåga till att nå livsvärlden i transkulturella vårdande möten på akutvårdsmottagningar.  Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan når patientens livsvärld i vårdande möten på en akutmottagning med patienter från andra kulturer som ej har svenska som modersmål.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter, tre kvinnor och tre män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier detekterades; det transkulturella vårdande mötets olika delar, se patienten som unik, behov av externa resurser samt hinder i det transkulturella vårdande mötet.Slutsats: Kunskap kring hur de framträdande individberoende och organisatoriska faktorerna påverkade tillgången till livsvärld hos patienter med annan kulturell bakgrund kan bidra till förbättrade arbetssätt i de vårdande mötena. Baserat på det ökande antalet transkulturella möten sjuksköterskor på akutmottagningar är ämnet aktuellt att vidare beforska.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Piteå kommun genom intern employer branding kan stärka varumärket som en attraktiv arbetsgivare utifrån de anställdas perspektiv. I studien ingår också ett genusperspektiv där likheter och skillnader mellan kvinnor och män i uppfattningen om en attraktiv arbetsgivare i allmänhet och om Piteå kommun som arbetsgivare analyseras. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta stycken informanter som samtliga har en anställning på Piteå kommun. Studien inspirerades av ett fenomenografiskt angreppssätt, vilket lämpar sig väl för att beskriva olika individers uppfattningar om sin omvärld. Det framkom att anställda på Piteå kommun tycker att det som gör organisationen till en attraktiv arbetsgivare är en känsla av trygghet i anställningen, betydelsefulla arbetsuppgifter och att det finns en mottaglighet för nytänk. Vidare ansågs organisationen som flexibel tack vare god kommunikation och att det fanns ett förtroende för de anställdas kompetens. För att bli ännu attraktivare som arbetsgivare och stärka sitt interna employer brand ytterligare bör organisationen se över vissa förbättringsområden. Dessa är att bli bättre på att visa uppskattning, jobba mer enhetligt inom organisationen samt förbättra utvecklingsmöjligheterna. Dessutom fanns en önskan om en tydligare riktning vart organisation vill och att kritiskt granska arbetssätten. Slutsatsen blev att Piteå kommun överlag upplevs som en attraktiv arbetsgivare men att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter.

Uppsatsen undersöker hur coronapandemin påverkat museers digitalisering, och ser främst på det digitala utbudet: programverksamhet och utställningar. Ur ett teoretiskt ramverk som innefattar ett kritiskt kulturarvsperspektiv samt deltagande och mediekonvergens genom kritisk diskursanalys och semistrukturerade intervjuer besvarar uppsatsen frågeställningar om hur digitaliseringsprocesser såg ut vid tiden före coronapandemin, hur processen beskrivits i media och av museianställda, samt vad en digitaliseringsprocess kan innebära för konsumtionen av kulturarv. Undersökningen inleds med en redogörelse för museidefinitioner och bakomliggande politiska direktiv och strategier för digitaliseringen, för att sedan granska tre museers digitaliseringsplaner från år 2016. Vidare undersöks hur pandemin och digitalisering lyfts i media. Slutligen presenteras intervjuer med tre museianställda som delar sin upplevelse av att ha arbetat med av digitaliseringsprocesser under 2020-2021. Undersökningen påvisar att det finns en politisk diskurs som skapar de förutsättningar inom vilka svenska museer kan digitalisera sina verksamheter. Vidare har coronapademin generellt påskyndat diigitaliseringsprocesser och skapat tillfälle att utforska digitaliseringens möjligheter samtidigt som det lyfter en diskussion om materialitetens roll i det digitala formatet. Därtill visar uppsatsen att en ökad digitalisering kan skapa sektorspecifika kompetenshierarkier samt att det finns dominerande röster inom fältet som talar för digitalisering i stort, snarare än mot.