The aim of this bachelor’s thesis is to examine four librarians’ thoughts and attitudes concerning the personal encounter between the librarian and the users in the publiclibrary setting. The research questions are: What thoughts and attitudes are expressed among the librarians concerning personal encounter between the librarian and the users? How do professional ethics, guidelines and policy documents apply to the librarians’ encounter with the library users? Are there any other factors affecting the encounter, and if so, what are these factors? The method used in this study, for answering the research questions and to gather the empirical information, is semi-structured interviews. The theories used for analyzing the results are the moral philosopher RichardM. Hare’s theory of two different levels of moral thinking, the intuitive and the critical level, and Stina Hall’s thoughts on the different preconditions for a successful encounter. Conclusions drawn from this study are that the definitions ofthe concept of personal encounter are different among the librarians, depending on context, duties, personal characteristics and background. In the personal encounter swith the users, the librarians seem to apply professional ethics, guidelines and policy documents, as much as their personal values. Other factors affecting the encounters are organizational factors, beyond the individual. The librarians need to discuss their moral considerations, in the situation of encounter, at a more critical level, in order to use the best encounter tools in the meetings with the users.

I egenskap av speciallärare i matematik är det betydelsefullt att veta hur elever upplever IKT, matematikinlärning och specialpedagogiskt stöd i skolan. Det är dessutom angeläget att öka kunskapen om vilken effekt IKT kan ha på matematikinlärningen. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskap en om hur gymnasieelever i behov av särskilt stöd i matematik upplever IKT - användningen, samt elevernas tankar kring matematik, undervisning, särskilt stöd och IKT i skolan. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem gymnasielever och tematisk analys har använts. Dagens teknologi är väl utvecklad och de allra flesta elever i gymnasieskola n har mobiltelefon och kan hantera en dator. Den tekniska förmågan hos de flesta elever är stor och dagens elever har växt upp i ett informationssamhälle. För majoriteten utgör även sociala medier ett viktigt inslag i vardag en. Att möta elever med en matematikundervisning som mer symboliserar den digitala vardag som eleverna vanligtvis möter kan vara en väg att gå för att komma till rätta med den problematik som elever kan känna inför matematikundervisningen. Det resultat som studien visar är att IKT inte används frekvent i matematik - och stöd undervisningen och elevernas upplevelser av IKT i samband med undervisningen är bristfällig. De tankar eleverna har om utformningen av matematik - och stödundervisningen är att den bör bedrivas i små grupper av skickliga lärare där IKT bör vara valfritt. Eleverna upplever att den digitala kompetensen tillsammans med den didaktiska användning en hos lärarna är otillräcklig idag. Sammanfattningsvis upplever eleverna att när IKT använts i samband med matematik - och stödundervisningen ger det mervärde för lärandet.

Syftet med studien var att utifrån fem personers erfarenheter av ätstörningar ge exempel på vilka riskfaktorer som varit bidragande vid utvecklingen av ätstörningar, samt att redogöra likheter och skillnader. Exempel på riskfaktorer som förmodas påverka utvecklandet av ätstörningar är kön, ålder, missnöje med vikt och kroppsform, känslor av otillräcklighet, brist på kontroll, dålig självkänsla, det västerländska samhällets ideal, trauma och familjemönster. För att kunna arbeta med preventionsinsatser gentemot ätstörningar bör man identifiera varför vissa individer är mer benägna att utveckla sjukdomen än andra. Metoden som använts var semistrukturerade intervjuer. Analys av datamaterial har skett utifrån en reflexiv ansats, som innebär att fenomenet har studerats och tolkats ur olika synvinklar, samt återgett intervjupersonernas subjektiva berättelser. I analysen framkom att riskfaktorer som tidigare forskning lyft även visat sig vara bidragande i föreliggande studie. De mest rådande riskfaktorerna var: ålder; självkänsla; motion; familjemönster och det västerländska samhällets ideal. Tidigare forskning koncentreras till att kvinnor har större känslighet för att utveckla ätstörningar än män. Samtidigt som det finns forskning som belyser att likheterna är större än skillnaderna emellan könen.

There have been many studies made regarding students and information seeking, however few studies have been done about music teacher students. Music is a unique area of information seeking because it does not only entail seeking printed publications but also audio- and visual recordings.How do music teacher students experience information seeking in their own field of music? What methods do they use to seek information in the form of music? Does the music library on site play a role in their information seeking? A qualitative study has been made researching how music teacher students at Ingesund College of Music regard their own information seeking abilities, and how they feel about the education received in the field of information seeking.Five interviews were conducted with music teacher students, ranging from year 2 to year 5. Leckie, Pettigrew and Sylvain’s model, derived from role theory, from 1996 is applied to the music teacher students’ information seeking process. Other studies results, with some emphasis on the arts, in the field of information seeking and information science and students in the academic field have been used. The results in this thesis indicate that music teacher students experience information seeking in different ways depending on their major field of study. They also regard the information seeking course as more of a review, rather than part of their education.

Formativ bedömning är något som sker i klassrummet oftast utan att dokumenteras. Formativ bedömning ska syfta till att läraren tillgodoses med information om var eleverna befinner sig på sin utvecklingsnivå. Detta för att kunna anpassa undervisningen till den nivå eleverna befinner sig på. Att göra den anpassningen ska, enligt teorier inom formativ bedömning, leda till att eleverna på sikt lär sig mer. Då svensk gymnasieskola tvingades att övergå till distansundervisning i och med Coronapandemin (2020) finns det intresse i att undersöka hur lärare upplever att formativ bedömning fungerar vid distansundervisning i matematik på gymnasienivå. Detta är en kvalitativ studie som baserades på semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna studie visar på att det finns problem att använda sig av flera nyckelstrategier, inom formativ bedömning, vid distansundervisning. Ett exempel är att lärarna upplever att det är svårt att ge relevant feedback till eleverna utifrån deras eget arbete.

In November 2008 the National Library of Swedendecided to switch classification system from SAB toDewey decimalclassification (DDC). SAB had untilthen been the main classification system in the wholeof the Swedish library field for 87 years. The decisionwas not limited to the national bibliography but alsoapplied to the research libraries of Sweden. Thisprocess developed according to the West Europeantendency to change in favor of the internationally wellspreadclassification system Dewey for more cooperationin the cataloguing process. The public libraries wassimultaneously recommended by SverigesBiblitoteksförening to switch from SAB to DDC in orderto create a uniform classification system for all Swedishlibraries. The purpose of this thesis is to examine howlibrary staff at two Swedish public libraries has beenaffected before, during and after the transition. To do so atheory on organizational change by Nadler and Tushman(1990, p. 80), have been applied. The theory is based ontwo different dichotomies divided into two dimensions;strategic versus incremental change and reactive inopposition to anticipatory change. The method used inthe study are semi qualitative interviews with four andfive informants respectively from two public libraries.Findings show that the transition to Dewey was reactive.According to my informants no larger change for theorganization took place.

Konflikthantering är en stor del av fritidslärares vardag i fritidshemmets verksamhet. Konflikter mellan elever uppstår dagligen och fritidslärarna visar oro över brist på kunskap om olika modeller för konflikthantering. Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete med konflikthantering i fritidshemmets verksamhet. Studien grundas på följande frågeställningar: Hur beskriver fritidslärare att de hanterar konflikter mellan elever? Hur beskriver fritidslärare att de tror att elever lär sig att själva lösa konflikter? Studien har för avsikt att undersöka konflikter som sker mellan elever. Dessa konflikter ses ur ett sociokulturellt perspektiv, då är begreppen medierande verktyg och proximala utvecklingszonen väsentliga för synen på fritidslärarnas verktyg vid konflikter och elevers utveckling i konfliktsituationer. Studien är en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma fritidslärare. Resultatet i studien visar att fritidslärarna talar om olika former av verktyg de anser användbara både för elever och fritidslärare vid konflikthantering. Det framgår att fritidslärare anser att det är viktigt att eleverna ges mer ansvar att själva lösa konflikter som uppstår i fritidshemmet för att de ska utveckla sin förmåga att själva kunna lösa konflikter.

No description available.

No description available.

The aim of this thesis is to study the effects of self-service on professional qualifications of library assistants in three public libraries in Sweden. The research questions are: - How do the library assistants experience that their professional qualifications have changed since self-service was introduced at the library? - Does the view on library assistants’ professional qualifications and future differ between library managers and library assistants? - Does the view on library assistants’ professional qualifications and future differ between the three different libraries? The method used is qualitative interviews with six library assistants and three head of libraries from three different public libraries. The theoretical framework for this study is constructed by theoretical ideas about professional qualifications and technology's impact on professionalism. The results indicate that the cognitive qualifications of library assistants have increased and social qualifications both increased and decreased. The professional roles between librarians and library assistants are tending to merge. / Program: Bibliotekarie