Syftet med denna uppsats är att beskriva några enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanländ elev mot en allmän bakgrund om nyanlända elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och språk utifrån socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.Utifrån metodansatsen livsberättelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu går i nian, men var mellan 9 och 12 år när de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberättelser deras väg genomskolan, från ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lärande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har påverkat dem. Resultatet visar att deltagarna är positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fått studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andraspråksutvecklingen

Bakgrund: Enligt den personcentrerade vården skall patienten ses som en person med resurser och kunskaper som är viktiga att lyfta fram. Patienten skall vara delaktig och ses som en partner och inte som en passiv mottagare av vård. Studier visar att en personcentrerad vård har positiva effekter för både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal men trots det råder inget enhetligt samförstånd om begreppets innebörd vilket tenderar att göra den praktiska tillämpningen av personcentrerad vård motsägelsefull. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att utforska sjuksköterskors erfarenheter utav personcentrerad vård inom psykiatrisk vård. Metod: Föreliggande studie är en empirisk studie. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med en deduktiv och induktiv ansats. Resultat: Resultatet av analysen presenteras under de fyra kategorier som ingår i McCormack och McCance ramverk för personcentrerad vård. Förutsättningar, miljö, personcentrerade processer och utfall. Sammantaget genererade kategorierna åtta underkategorier. Kunskaper om och inställning till personcentrerad vård, Förmågor, Hinder, Möjliggörare, Att utforma sätt att samarbeta, Att lyssna till patienten, Strukturerade aktiviteter och Vinster. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån McCormack och McCance ramverk för personcentrerad vård och annan relevant vetenskaplig litteratur. Den teoretiska referensramen visade sig väldigt användbar i studien och det var enkelt att sätta samman resultatet med de fyra kategorierna i ramverket

Den psykiska ohälsan i elevhälsovården ökar ständigt menar aktuell forskning. Skolsköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa i elevhälsan. Medvetenhet kring hälsans bestämningsfaktorer underlättar det förebyggande arbetet. Skolsköterskans vårdande yrkeskompetens ligger till grund för ett lyckat hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans upplevelse av att arbeta elever med psykisk ohälsa. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från åtta stycken skolsköterskor. Dataanalysen följde Graneheim Hällgren och Lundmans modell för innehållsanalys (2004). Genom analysen framkom tre kategorier vilka benämndes: Riskfaktorer som påverkar eleven, Att utföra omvårdnad samt Skolans hälsofrämjande ansvar. Det framkom 12 underkategorier vilka åskådliggör den information som samlades in under intervjuerna. Resultatet visar att riskfaktorer för psykisk ohälsa föreligger såväl i hemmet som i skolan. Att närvara i skolan visade sig vara en stark skyddsfaktor för hälsa. Genom skolsköterskans salutogena synsätt kan psykisk ohälsa förebyggas genom att synliggöra den enskilda elevens unika omvårdnadsbehov. Skolsköterskan hälsoförebyggande arbete stärker elevens möjligheter till fortsatt hälsa. Skolan fungerar som ett skyddsnät mot ett utanförskap i samhället. Ett gott samarbete i elevhälsan gynnar både eleven och samhället i stort, vilket bidrar till en hållbar utveckling.

Utvecklingsarbetet behandlar hur planerade aktiva samtal med elever på fritidshemmet kan engagera elever och motivera till ett förändrat klimat. Syftet är att genomföra strukturerade och planerade samtal för att stärka och öka elevernas egen förmåga att kunna bygga trygga relationer i den egna fritidsgruppen. Orsaken till valt utvecklingsområde var att den aktuella gruppen hade en konfliktfylld vardag på fritidshemmet. Arbetet utgår från Lgr11:s fem grundpelare inom värdegrund, nämligen, Alla människor lika värde, jämställdhet mellan könen, individens frihet och integritet, människolivets okränkbarhet och solidaritet mellan människor. Värdegrundsarbetet har varit en strategi för att förbättra skolans demokratiska praktik. Metoder som har använts för en aktionsinriktad ansats är observationer, samtal och intervjuer, både i grupp men också individuellt. Resultatet visar att genom aktionen har nya relationer skapats på fritidshemmet och eleverna upplever att det är ett tryggare klimat. Eleverna reflekterade under och efter avslutat utvecklingsarbete över hur en bra vän ska vara och försöker att arbeta efter den normen själv. Slutligen resulterade utvecklingsarbetet i att eleverna började fundera över vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt samt en iakttagelse och diskussion om att pojkar ofta tar mer plats vid samlingar än flickor.

Att som sjuksköterska bemöta patienter i telefonrådgivning innebär särskilda svårigheter kopplat till både kommunikation och organisation. Samtal med patienter med psykisk ohälsa kan innebära ytterligare utmaningar där sjuksköterskan får möta starka känslor och suicidal kommunikation. Telefonrådgivning är en viktig vårdinsats för att främja tillgänglighet, hållbarhet och följsamhet samt patientens förmåga till egenvård, men befintlig forskning inom området framstår i huvudsak utgå från vårdgivarperspektiv och enbart ett fåtal studier berör området i en psykiatrisk kontext. Få forskningsstudier beskriver patienters upplevelser av telefonrådgivningssamtal inom psykiatrisk vård. Syftet med studien var därför att beskriva patienters upplevelser av samtal med sjuksköterskor via telefonrådgivning inom psykiatrisk öppenvård, med mål om att skapa ökad förståelse och en grund för vårdutveckling. Studien genomfördes genom kvalitativ metod med induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Bearbetning av data utfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delas in i fyra kategorier; det beror på vem som svarar; välkomnas eller avvisas; respekteras som människa och patient; vara i beroendeställning. Det framkommer att vårdrelationen är av stor betydelse, där samtal i telefonrådgivning upplevs olika beroende på vilken sjuksköterska som svarar. Resultatet pekar på vikten av ett empatiskt och lyhört bemötande där sjuksköterskan ser till och tar ansvar för patientens vårdbehov. Studiens fynd anses värdefulla för sjuksköterskans kliniska arbete genom att väcka nya tankar och främja reflektion kring vedertagna arbetssätt. Evidensbaserad utbildning i psykiatrisk telefonrådgivning ses kunna erbjuda stöd för sjuksköterskor och effektivisera vårdinsatsen. Mer forskning på området kan stärka det empiriska underlaget, men även vårdrelationens betydelse anses relevant att vidare studera.

Syftet med denna studie har varit att undersöka språkanvändning och språkideologier i och utanför skolan bland flerspråkiga elever som läser på språkintroduktion. Frågeställningen var 1) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning i en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 2) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning utanför en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 3) Vilka skillnader och likheter finns i elevers språkanvändning och språkideologier beroende på kontext? Metoden bestod av att eleverna först färglade två språkporträtt för respektive kontext och sedan genomfördes en semistrukturerad intervju med dem. Materialet bestod av fem språkporträtt och tre transkriberade intervjuer. Resultatet visar att språkanvändning och språkideologier mellan de två kontexterna skilde sig; skolkontexten domineras av svenska i större utsträckning än utanför skolkontexten och skulle kunna härledas till språkhierarkier, en stat – ett språk- ideologin eller standardspråkideologin. Språkanvändning utanför skolkontexter präglas av andra språk än svenska. Ofta lyser svenskan med sin frånvaro. Detta skulle eventuellt kunna härledas till modersmålsideologi. Studiens huvudsakliga slutsats är att en inkludering av elevers flerspråkighet i skolan skulle vara önskvärd. / <p>På grund av den rådande covid-pandemin skedde opponeringen på distans. Därför står adressen och lokalen nedskriven enligt följande: "Digitalt i zoom". </p>

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta för att skapa en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Tidigare forskning visar att en god vårdrelation till sjuksköterskan är nödvändig för personens återhämtning. Det visar även att sjuksköterskans bemötande gentemot personen diagnostiserad med psykos är betydande för skapandet av den goda vårdrelationen. Det framkommer även både utmaningar och möjligheter som påverkar skapandet av en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Metod: Totalt tio deltagare intervjuades via semistrukturerade telefonintervjuer, av dessa var fem grundutbildade sjuksköterskor samt fem specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskan kan möta den person hen har framför sig. Resultatet består av två delresultat med ett gemensamt tema, vilket är att kunna använda sig själv som verktyg i mötet för att kunna skapa en god vårdrelation. Slutsats: En god vårdrelation kräver en aktiv och reflekterande sjuksköterska, som besitter intresse att möta personer diagnostiserade med psykos i sitt dagliga arbete. Relationsskapande är en unik process, där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara anpassningsbar

Detta arbete tar del av bildelevers uppfattningar av sitt eget lärande genom kvalitativdata som insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens syfte är att genom elevintervjuer analysera grundskolans bildundervisning utifrån teorin om självreglerat lärande (SRL). Bakgrunden till skolans samt bildämnets framväxt visar på ämnets många förändringar. Förståelsen för ämnets förändringar är viktiga för att förstå potentiella sambandet mellan bildämnet och självreglerat lärande. Data som erhållits från intervjuerna har analyserats utifrån teori om självreglerat lärande. Med hjälp av elevers egna förklaringar om sitt lärande har jag uppmärksammat teman i deras svar samt kodning som upprepats. Resultatet av analysen visar att självreglerat lärande är en utmanande modell för högstadieelever att ta till sig. Elever funderar inte på vad de lärt sig utan fokuset ligger på betyget och att slutföra uppgiften.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka idrottslärares upplevelser kring ett normkritiskt förhållningssätt i grundskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien behandlar frågor kopplat till idrottslärares upplevelser kring genusordning, normkritisk pedagogik samt möjligheter och utmaningar i förhållande till detta. Frågorna besvaras genom semistrukturerade intervjuer där sex respondenter deltar. I analysen av empirin tillämpas en tematisk analysmetod. Studien stödjer sig mot ett övergripande socialkonstruktivistiskt perspektiv där genus anses vara konstruerat, därav används teorier och centrala begrepp som utgår från detta perspektiv. Studiens resultat förstås utifrån dessa teoretiska verktyg och centrala begrepp. Resultatet visar att idrottslärarna upplever en märkbar genusordning i undervisningen i ämnet idrott och hälsa, till exempel att pojkar upplevs ta större plats än flickor. I resultatet kan även skillnader i det normkritiska arbetet i relation till genusordning urskiljas, både på organisationsnivå, lärarnivå och elevnivå i form av i vilken grad ämnet uppmärksammas. Idrottslärarna upplever både möjligheter och utmaningar till följd av ett normkritiskt förhållningssätt i relation till genusordning. Givande diskussioner, ökad acceptans och reflektion är några exempel på möjligheter som idrottslärarna upplever. Hemmet och de erfarenheter som eleverna får med sig därifrån upplevs vara en utmaning. Slutsatsen är att ett normkritiskt förhållningssätt där en genusordning utmanas och ifrågasätts är av vikt. Detta av den anledning att kunna medvetandegöra och därmed förändra strukturer i skolan och samhället.