This is a qualitative research based onsemistructured interviews, with a thematic analysis.The focus of the paper is historians and theirapproach to digital reproductions. The selection ofsource material, the risk of manipulation, therelevance of original sources and credibility ofdigital resources were examined. Historians interestsand needs and perceived problems associated withdigital source material were also examined. Theconclusion shows that historians are positive tomake use of digital reproductions due to availability.Digitization has simplified and transformed researchin several aspects. Digital and analog sources areoften combined and several historians have alsocompleted research that has been entirely based ondigital material. The original source have differentimportance for the interviewed historians, as well asthe personal interaction with a physical source. Thecredibility is in most cases high and the risk ofmanipulation is low. It´s however important toremember that digital material means a limitation interms of selection. The result also shows that the useof digital resources often depends on the situationand implementation. The digital source material thathistorians have worked with have not alwayssatisfied them. The lack of context and the fact thatmaterials are not always searchable is perceived asan availability issue and was expressed as criticism.It also appeared that digital material exhibits varyingquality. All interviewed historians had experiencedpoor quality in different ways.

The aim with this thesis is to fill a knowledge gap regarding how young adults (20-25 year old) views and experience video games in libraries and how they feel libraries work and uses videogames. This because the problem lays in the fact that very few studies has been made regarding young adults and their experience and views with videogames. There have been studies concerning the libraries work, handling and views regarding young adults and videogames. The theory model use in this thesis is Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansens model that divides libraries into four spaces. Its use here is to see the functions videogames can have in the public library through young adults own thoughts and experiences on the matter. It was used together with a qualitative semi-structured group interview, with three groups and in total six informants. The results showed that while the informants viewed positive on videogames in the library it also showed the informants didn’t have a need for borrowing or using the videogames in the public library. In conclusion we can see that the social aspects are regarded highly but sorely missed according by the informants. More social factors may be of more interests. Borrowing videogames are not something the informants’ feelt they needed but they do view it as a positive function of the library. However a social activity that allows users to be able to meet and talk with likeminded about videogames felt the informants was maybe needed today more than just borrowing and/or playing videogames.

Fritidshemselever uppvisar intresse och behov av läsning. Elevers intressen och behov är utgångspunkten i fritidshemmets verksamhet. Studien utgår därför från fritidshemselevers perspektiv på läslust. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder också den proximala utvecklingszonen i analysen. Studiens syfte är att utifrån elevers beskrivningar skapa en förståelse för hur elever upplever sin läslust på fritidshemmet. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sin läslust på fritidshemmet? Hur beskriver eleverna att fritidshemmets fysiska miljö påverkar deras läslust? Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade samtal som metod för insamling av empirisk data. Studiens resultat visar att eleverna beskriver läslust som beroende av inre motivation samt tystnad och lugn på den fysiska platsen för läsning. Fritidslärare beskrivs inte kunna bidra till elevernas läslust.

Denna studie hade som syfte att undersöka olika individers föreställningar och uppfattningar om terrorism. För att undersöka detta ämne har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika individer. Studiens första huvudresultat och även den viktigaste slutsatsen var att olika individer har olika uppfattning om vad terrorism är och hur det ska definieras, men att den gemensamma idén är att målet eller syftet är det som avgör om det rör sig om terrorism. De flesta intervjupersonerna ansåg att både fysiskt och psykiskt skadade människor kan vara offer för terrorism. Huvudresultatet gällande terrorister handlade om föreställningar kring terroristers utseende, till exempel “stort skägg” och “muslimer”. Vad gäller medias framställning av terrorism upplevde de flesta intervjupersoner att media vinklar och utelämnar information, samt har en viss påverkan på deras uppfattning om terrorism. Intervjupersonerna nämnde också en ökad rädsla och oro för terrorism, något som dock inte påverkade deras vardagliga rutiner och handlingar. / This study has exanimated different individuals’ conceptions and perceptions of terrorism. To examine this issue we have done semi-structured interviews with six different individuals. The first main result of the study and the most important conclusion was that different individuals had different perceptions about what terrorism is and how it should be defined. Most of the interviewees counted both physically and psychologically harmed people as victims of terrorism. The main result when it comes to conceptions about terrorists looks was that terrorists have “big beard” and were “Muslims”. When it comes to medias representation of terrorism most of the interviewees believed that media angle and leave out information, and that this had some influence on their perception of terrorism. The interviewees also mentioned an increased fear and concern about terrorism, something that did not affect their daily routines and activities.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur skolpersonal definierar begreppet likvärdig utbildning och vilka arbetssätt eller faktorer i skolor, som kan främja respektive riskera att hindra skolans mål att uppnå en likvärdig utbildning. Den empiriska resultatdelen består av illustrerande exempel från transkribering av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och fem rektorer. Med hänsyn till metodvalet och urvalet av antalet informanter är studiens resultat och slutsats inte generaliserbart men det är intressant för att det belyser olika uppfattningar av begreppet likvärdig utbildning och dess innebörd. Resultatet visade att det förekommer flera olika definitioner av begreppet likvärdig utbildning, men genomgående innefattar begreppet skolans kompensatoriska uppdrag och anpassningar utefter elevers enskilda behov, bakgrund och förutsättningar. Resultatet visade även att det finns flera olika arbetssätt och faktorer som främjar skolans likvärdiga utbildning samtidigt som den ekonomiska faktorn och när alla elever ska göra exakt samma saker beskrivs som saker som kan riskera att hindra skolors likvärdiga utbildning. Utifrån ramfaktorteorin som Urban Dahllöf (1999) utvecklade kan vi förstå att skolans ramfaktorer påverkar skolans möjligheter att kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att personen är i centrum och inte dennes sjukdom. Ett partnerskap mellan distriktssköterskan och personen eftersträvas, med utgångspunkt från personens livsberättelse och dennes livssituation för att gemensamt skapa mål och strategier för genomförande av behandlingar samt omvårdnad. I mötet ska distriktssköterskan visa vilja, öppenhet samt intresse att lyssna till personens berättelse och beskrivning av sin situation. Syftet: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat på mottagning i primärvården. Metod: Åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i norra Sverige deltog i studien. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett tema; Att vilja väl men inte ha förutsättningar och fem kategorier; Att vara lyhörd och närvarande i patientmötet; Att individanpassa mötet; Att skapa samförstånd med patienten; Att ha brist på tid; Att ha kunskap och samsyn om arbetssättet. I resultatet framkom att lyssna, vara lyhörd, närvarande, visa intresse och se patienten är viktiga aspekter i det personcentrerade arbetet. Ett ökat samförstånd och delaktighet resulterade i ökat ansvar från patienten i egenvården. Slutsats: Personcentrerad vård ger mer nöjda patienter med ökat egenansvar. Distriktssköterskor måste dock ges förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat varför arbetsgivare måste införa rutiner för att implementera detta arbetssätt. Detta skulle också ge distriktsköterskorna en ökad känsla av tillfredställelse i arbete med personcentrerad vård.

In November 2008 the National Library of Sweden decidedto switch classification system from SAB to Dewey decimalclassification. SAB had then been the main classificationsystem in the whole of the Swedish library field for 87 years.Included into the decision was not just the nationalbibliography but also the research libraries of Sweden. Thisdecision was in alignment with a West European tendency tochange in favor of the internationally well-spreadclassification system Dewey in order to co-operate more inthe cataloguing process. The purpose of this study takenplace in the autumn and winter of 2013 is to examine howlibrarians involved in the transition feel about what differentways the implementation has affected the research libraryorganizations. We also aim to study the librarians’ view onthe involvement of the research libraries into the decision ofthe changeover. In order to do so we apply a theory onorganizational change by Nadler and Tushman (1990, p. 80)that deals with two different dichotomies appropriate to ourstudy; strategic versus incremental change and reactive inopposition to anticipatory change. When these dimensionscome together into a typology we can describe change astuning, adaption, re-orientation or re-creation. The methodwe are using is semi qualitative interviews with fourinformants respectively from two Swedish research libraries.Our findings are that the transition to Dewey merely meantchange as tuning; an incremental and anticipatory transition.No larger organizational change took place according to ourinformants. / Program: Bibliotekarie

Uppsatsen handlar om hur fyra judiska personer upplever antisemitism i Sverige. De har svarat på frågor som rör två teman, antisemitism och Israelkritik/antisionism. Informanterna har inte personligen utsatts för antisemitism i stor utsträckning, däremot upplever de att antisemitismen finns mer utbrett på andra platser i Sverige. Israelkritik upplever de enbart som antisemitism när den är obalanserad och när media anklagar judar kollektivt för vad som sker i Israel/Palestina. Sionism ser de dock ingen anledning till att kritisera eftersom den handlar om ett judisk självbestämmande. Ett par av informanterna anser att sionism är så starkt förknippat med judisk tradition att antisionism per automatik blir judefientlig. / The essay is about how four Jewish people experience anti-Semitism in Sweden. They answered questions related to two themes, anti-Semitism and Israel Criticism / anti-Zionism. The informants have not personally been subjected to anti-Semitism widely, but they feel that anti-Semitism is more prevalent in other parts of Sweden. Criticism of Israel is experienced as anti-Semitism when it is unbalanced and when the media blames Jews collectively for what is happening in Israel / Palestine. They see no reason to criticize Zionism because it is about a Jewish self-determination. A couple of respondents believe that Zionism is so strongly associated with Jewish tradition that anti-Zionism automatically becomes hostile towards Jews.

The purpose with this study is to investigate what information that has reach the pedagogues according to the work towards a “poison free” pre-school. The study will also investigate the pedagogue’s opinion about how the marginalization is affecting the quality and educational work caused by the removal of dangerous plastic toys that are harmful to the environment. The marginalization of dangerous plastic toys from the pre-school can lead to unwanted consequences to the quality of the pre-schools The study will be written from a pragmatical perspective, which according to Kroksmark (2011) are about that the pedagogues are supposed to adjust the environment to the children’s needs. Are the children’s needs affected by the removal of plastic toys? My choice of method is therefore interviews with the pedagogues to get answers to my questions. The study’s choice of interview method is semi structured interviews and is set up so that the responder can speak freely about any given theme and make it possible for me to ask follow up questions. This method is adapted to gain a big amount of information and to get so close to my questions as possible. The result shows that the pedagogues have gained good information about the unhealthy chemicals and been able to pass this forward to the caregivers. The effect towards a pre-school free from unhealthy substances shows that some of the responders thinks that especially one of the genders are affected by removal of dangerous toys.

Antalet ensamkommande barn har sedan 2006 ökat oavbrutet och alla dessa barn blir placerade på HVB-hem eller i familjehem. Forskning visar att detta är en utsatt grupp som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Forskning visar att arbete, utbildning och socialt nätverk är viktigt för att kunna etableras i samhället. Personalen på HVB-hemmen är några av de personer som står de ensamkommande barnen närmast och därmed kan stötta barnen i vägen till etablering.  I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka perspektiv och erfarenheter personalen på HVB-hem för ensamkommande barn har på barnens möjlighet till etablering. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer genomförda på HVB-hem i södra Sverige. Dessa har sedan analyserats med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Med hjälp av denna analys hittades åtta kategorier. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Bourdieus kapitalteori samt begreppet stereotypisering.  Resultatet visade att informanterna beskriver de ensamkommande barnens sociala nätverk och kunskaper om samhället som begränsade, men att barnen har möjligheter att förstärka dessa. De kunskaper barnen har med sig från hemlandet menar informanterna inte alltid passar in och de behöver därmed läras om. En utmaning för de ensamkommande barnen är att de blir stereotypiserade av det svenska samhället, vilket kan försvåra deras väg till etablering.