Den här studien handlar om hur interkulturell pedagogik i fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärare i fritidshem möter i det interkulturella pedagogiska arbetet. I studien behandlas bakgrundshistorik, studier samt vad som framkommer i styrdokument om ämnet. Grunden i studien är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor där elevgrupperna var mångkulturella. Fyra lärare på en skola och två på den andra skolan deltog i intervju. Intervjuerna analyserades och det framkom hur lärare i fritidshem arbetar med interkulturell pedagogik. Språket, både verbalt och visuellt var en huvudpunkt i resultatet. Att arbeta med kommunikation, kunskap och förståelse lyfts fram som viktiga möjligheter i resultatet. När det gäller utmaningar utmärkte sig språkkunskaper och kulturskillnader i resultatet. Det som utmärkte sig mest i resultatdiskussionsdelen var tematiskt arbete, högläsning och kontakten med vårdnadshavare.

The aim for the study is to investigate whether or not personnel with pedagogical and managing responsibilities convey childrens rights in accordance with the documents governing the Swedish preschools and the convention on the rights of the child. The study’s research questions are as follows: according to personnel with pedagogical and managing responsibilities, what opportunities are made possible for children’s rights learning? How does personnel with pedagogical and managing responsibilities look upon their educational responsibility regarding children’s rights learning, and what aspects within the organization can affect this responsibility? A qualitative method is applied and six semi-structured interviews with personnel with pedagogical and managing responsibilities were conducted. Foucault’s perspective on power, in accordance with the interpretation of Axelsson and Qvarsebo (2017) is applied to the study. The theoretical framework will assist to illustrate the asymmetric relationships within the preschool. The result of the study indicates that preschoolteachers lack of knowledge in regard to the convention on the rights of the child affects if and how children are being thought about their rights. The study also concludes that preschoolteachers decisions concerning childrens perception abilities in relation to rights learning are centred around age presumptions. The study further demonstrates the significance of early rights learning situations starting in preschool this to facilitate children’s position as rights carrying citizens within their own right.

Denna studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer som metod förmaterialinsamling och en tematisk analys undersöka människors motiv och bakgrundtill att aktivt minska sin konsumtion av sociala medier och traditionella nyhetsmedier,antingen helt och hållet eller i tidsperioder. Samt vilka åtgärder som individen tar till föratt öka sin självkontroll och självreglering. Totalt har 6 personer deltagit i desemistrukturerade intervjuerna, 4 kvinnor och 2 män. Intervjusvaren analyseras utifrånuses-and-gratification som teoretisk utgångspunkt med komplettering från begrepp somsjälvreglering, självkontroll, lågengagemang och mångsyssleri. Resultatet visar på attden övergripande orsaken till att deltagarna aktivt tar ökat avstånd från sociala medieroch specifika typer av medieinnehåll är anledningar som att vilja återfå kontrollen fråndet slentrianmässiga användarbeteendet. Ytterligare visar resultatet på att varfördeltagarna tar avstånd eller försöker att begränsa sin konsumtion av traditionellanyhetsmedier är av orsaker som att det påverkar dom negativt att få för mycket intryckav negativa nyhetshändelser. Åtgärder som deltagarna tagit vid för att reglera sinskärmtid och få en ökad känsla av självkontroll har en gemensam utgångspunkt i attreducera och begränsa.

Fysisk aktivitet är viktigt för att uppnå god hälsa, dock har barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning lägre frekvens av fysisk aktivitet vilket påverkar deras hälsa negativt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att undersöka vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka parasporttränares erfarenheter kring vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden i studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju parasporttränare i Stockholms län intervjuades under våren 2022 med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Studiens övergripande tema visade att parasporttränarna behövde se individen och acceptera hen för den hen är. Temat uppkom ur kategorierna: förutsägbar kontext, ramverk, tränarens engagemang och att se individen. Kategorierna växte fram ur tio subkategorier. Slutsats. Studien belyste parasporttränares erfarenheter vilka visade att förståelse och acceptans från vuxna runt barnen och ungdomarna var viktiga aspekter för att främja deltagande i fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning behöver prioriteras och tilldelas nödvändiga resurser. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-21.</p>

Aim: According to Swedish and Danish law interventions must be based on evidence, and evidence related to rest orthoses in contracture management is limited and inconclusive, making justification of using rest orthoses difficult. The aim is to understand the clinicians’ perceptions of the benefit of rest orthoses when managing wrist and hand contractures, to shape a basis for clinical evidence.Method: A qualitative interview study was made and a total of 13 participants with 2 to 40 years of experience was included. Interviews were transcribed and translated into English. A thematic analysis was undertaken by two researchers. Three themes and seven subthemes were identified and discussed. Results: There was congruence among the participants that rest orthoses can maintain RoM when used but they need to be used at least 6 to 8 hours every day. Combination of botox and rest orthoses has a good effect in many patients with spasticity for maintaining RoM and some function. Many patients gain a benefit in maintaining hygiene, a reduction in pain and easier for patients getting dressed. Conclusion: The interviewed clinicians perceived that rest orthoses can impact pain and prevent contracture formation however evidence was inconclusive, but it merits further research. / Syfte: Enligt svensk och dansk lag måste insatser baseras på evidens, och evidensen relaterad till viloortoser i kontrakturhantering är begränsad och motsägelsefull, vilket gör det svårt att motivera användningen av viloortoser. Syftet är att förstå klinikernas uppfattningar om fördelarna med viloortoser vid hantering av hand- och handledskontrakturer, för att skapa en grund för klinisk evidens. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och totalt 13 deltagare med 2 till 40 års erfarenhet inkluderades. Intervjuerna transkriberades och översattes till engelska varpå en tematisk analys utfördes av två forskare. Tre teman och sju underteman identifierades och diskuterades. Resultat: Det fanns samstämmighet bland deltagarna att viloortoser kan bibehålla rörelseomfång när de används, men de måste användas minst 6 till 8 timmar varje dag. Kombinationen av botox och viloortoser har god effekt hos många patienter med spasticitet för att bibehålla rörelseomfång och viss funktion. Många patienter får fördelar i form av bibehållen hygien, minskad smärta och det blir lättare för patienter att klä på sig.Slutsats: De intervjuade klinikerna ansåg att viloortoser kan påverka smärta och förhindra kontrakturbildning, men evidensen är ofullständiga och kräver ytterligare forskning.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få en fördjupad kunskap om hur skolan kan främja pojkars motivation att läsa och vilka faktorer som motiverar pojkar att läsa. Studien bygger på intervjuer med pojkar i stadierna 4–6 och 7–9 med läs- och skrivsvårigheter. Då det är pojkarnas upplevelser och erfarenheter som är undersökningens fokusområde så valdes semistrukturerade intervjuer, då denna metod gör det möjligt att fånga pojkarnas attityd och perspektiv på läsmotivation. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka faktorer pojkarna beskriver ökar deras motivation att läsa, samt se om det finns några likheter och skillnader mellan stadierna. Vi valde att göra intervjuer med pojkar då det finns begränsad forskning om vilka faktorer pojkar beskriver främjar deras motivation att läsa. Totalt kontaktades sju skolor, och elva pojkar deltog i studien, varav en pojke deltog i en pilotintervju. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Dr William Glasser teori, motivationsteori, som handlar om att motivationen kommer inifrån eleven själv. Studien utgår även från ett specialpedagogiskt, relationellt och inkluderande perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten och analysen i studien synliggör vilka olika faktorer som främjar pojkars motivation att läsa. Analysen synliggör vikten av likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga, exempelvis beskriver pojkarna att motivationen ökar när de har tillgång till böcker i olika genrer, att de får välja vilka böcker de vill läsa men även vikten av lämplig läsnivå på böckerna. De lyfter även att motivationen främjas när de får interagera socialt med andra om vad de läst. Något som sticker ut i det empiriska materialet är att samtliga pojkar inte får möjligheten att läsa regelbundet eller får tillräckligt med läsmängd. De lyfter även pedagogens roll och vikten av stöd och feedback.

Swedish public libraries have a clear mission to offer services which aim to increase the digital literacy among its users. This mission raises questions about how librarians describe the social practices of digital literacy training. This study is specifically focused on digital literacy training for seniors at Swedish public libraries. Qualitative semi-structured interviews with eight librarians and library associates and assistants were conducted and analyzed using direct content analysis, with a theoretical perspective of practice theory and digital care work. In a digitized society, unaccustomed senior users risk being shut out of social institutions and rely on the guidance of the public library. An important aspect of this is the ability to approach the problem from the user’s point of view and understand what they wish to learn. By helping the senior users to make an informed choice about digital technologies place in their lives, librarians help create an understanding for the digitized society. Librarians furthermore must handle the users emotions around digital technologies, since being unable to use them generates a negative self-image. Librarians can counteract negative stereotypes about seniors by encouraging seniors to become more engaged with digital technologies. Libraries and librarians can thereby be viewed as digital ambassadors. By acting as digital ambassadors for the digitized society, librarians can help seniors to increase their digital literacy.

Hälsa i arbetslivet är ett prioriterat område i politiken och återfinns i målområde fyra som är kopplat till det svenska folkhälsomålet. På senare år har hälsa i arbetslivet uppmärksammats eftersom den arbetsrelaterade ohälsan har ökat, vilket har resulterat i sjuktal som skjuter i höjden med ökande kostnader som följd. Människor spenderar stor del av sin livstid i arbetslivet och för att bibehålla en god hälsa genom livets alla skeden är goda arbetsförhållandena en förutsättning för att människor ska må bra. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet i arbetslivet handlar om ledarskap, vilket påverkar människors hälsa i stor utsträckning. Tidigare studier visar att ledarskap har stor betydelse för människors hälsa och därför har denna studie genomförts. Syftet med studien är att undersöka chefers upplevelse av ledarskapets betydelse för medarbetarnas hälsa. En kvalitativ metodansats har används för att besvara studiens syfte. Fem chefer inom den privata sektorn har deltagit vid individuella semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att cheferna anser att ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa. En utmaning som framkommit i studien är att cheferna uttrycker en frustration över bristande resurser och prioritering från företagsledning, vilket försvårar för cheferna att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. / Work related health is a priority area in national policy, being the fourth public national health target area which is connected to the Swedish public health goal. In recent years work related health has been highlighted due to that work related illness has increased, with the result of increased morbidity and with increasing costs as a result. People spend a whole lot of their lifetime at work, to keep a good health through all stages in life it is important that working conditions are good. Health promoting leadership is important at work, and affects people greatly. Previous research show that leadership affects people’s health and this is the reason why the study was conducted. The aim of this study was to examine the managers’ perception of the importance of leadership for employee health. A qualitative method was used to answer the purpose of the study. In this study five mangers in the private sector has participated in individual semi-structured interviews. The empirical material was analyzed by a manifest content analysis. The result show that leadership is important for the employees’ health. A challenge for managers in this study is a frustration over the lack of resources and priority from upper management.

Abstract Title: “Journalists who loves the flexible life” - A case between journalists occupational perception and work-future who works at a newspaper compared to a radio station in northern Sweden. This study is a qualitative comparison between journalists without permanent employment on a commercial newspaper and a public service owned radio station in a medium sized town in northern Sweden. The main purpose was to analyse the occupational perception and work-future among young journalists without permanent employment in the public service and the commercial sector. Another intention was to figure out if there was any similarities or differences between working for a public service owned radio station compare to a commercial newspaper. We wanted to investigate how these journalists experience and manage their work and in which way they look at their own future and journalism in general. The research applies theories such as the precariat and studies about convergence. The chosen method for the study were qualitative semi-structured interviews based on the answers from six journalists and was processed through a thematic analysis. The main conclusion of this study was that multi journalism has become a part of the journalistic agenda, both on the radio station and the newspaper. It showed that journalists has to be flexible when it comes to working schedules. Even though they had to adapt to a lot of the journalistic requirement they still accepted the funny, but yet stressful life as a journalist. One conclusion that can be drawn is that todays journalism can demand almost anything, and job seeking journalists will adapt quite well regardless of change. A final conclusion was that it's difficult to predict the future of these journalists. But a common stand point for the journalists was that almost everyone could imagine a future in another profession.

Denna produktionsuppsats handlar om hur lärare på en fristående gymnasieskola socialt och individuellt konstruerar upplevt professionell kunskap om klassrumsmetodik samt huruvida detta är i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik. Uppsatsen har utförts med bakgrund av författarens tidigare konsumtionsuppsats samt två vetenskapssociologiska studier. I författarens konsumtionsuppsats framgick det att ofrånkomliga problem finns med tillförlitligheten i utbildningsvetenskaplig forskning samt med de metoder som finns för att göra ändamålsenliga avvägningar mellan utbildningsvetenskaplig forskning och lokala behov i svensk skola. I de två vetenskapssociologiska studierna framgick det i sin tur att vetenskapliga processer i sig kan bära på ofrånkomliga problem med tillförlitlighet. Sammantaget finner författaren att dessa problem försvårar möjligheterna att få skolverkets definition av evidensbaserad praktik till stånd i svensk skola och att det därför är relevant att studera huruvida lärare arbetar i enlighet med skoverkets definition av evidensbaserad praktik eller om problem med tillförlitligheten istället föreligger. Med avstamp i detta har författaren bedrivit en fallstudie utifrån konstruktivistisk teoribildning i syfte att studera detta.I första hand studerade författaren genom passivt deltagande observation två möten där fyra lärare deltog. Mötenas syfte var att lärarna tillsammans skulle konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Detta gjorde författaren i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur lärarna gick till väga för att tillsammans socialt konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Som uppföljning på dessa möten så bedrev författaren individuella semistrukturerade intervjuer. Detta i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur de studerade lärarna beskrev den sociala konstruktion de varit med och skapat. Den insamlade datamängden analyserades med hjälp av en modifierad form av tematisk analys. Av analysen framgick att lärarna inte arbetade i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik men att det arbete som istället gjordes teoretiskt sett kan gynna framväxten av evidensbaserad praktik på den studerade gymnasieskolan. Detta förutsatt att de studerade lärarna blir mer medvetna om hur de socialt gör sina avvägningar och hur tillförlitliga dessa således blir.