The subject of the master's thesis is study of variants of sewer network of Nezamyslice by gravity, pressure and vacuum sewers. The proposed alternative solutions are then techno-economically evaluated.

Šiame darbe analizuojama Širvintų rajono vandentiekio ir nuotekų tinklų būklė. Analizei panaudota UAB “Širvintų vandenys“ informacija, bei Širvintų kaimo gyventojų apklausos duomenys. Aktualiausia problema - vandentiekio ir nuotekų tinklų būklė Širvintų rajone. Gyventojai, gyvenantys individualiuose namuose miestuose bei nedidelėse priemiestinėse gyvenvietėse dažnai neturi galimybių naudotis vandens tiekimo ir nuotekų šalinimo paslaugomis. Jie savo reikmėms vandenį ima iš individualiai įrengtų šachtinių šulinių bei gręžinių. Šie gyventojai nuotekas dažniausiai išleidžia į išsėmimo duobes. Išanalizavus esamą situaciją galima teigti, kad dauguma Širvintų rajono gyventojų vandenį gauna iš centralizuotų vandentiekio tinklų, o nuotekas išleidžia į išsėmimo duobes arba į individualius valymo įrenginius. / The aim of thesis is to analyse the condition of water-supply and sewerage systems of Sirvintai District. The survey data of Sirvintai district people was used to carry out the analysis. The most relevant problem is the condition of water-supply and drainage systems of Sirvintai District. People, who live in their own houses in towns and small suburban villages, often do not have access to water-supply and wastewater disposal services. They receive water from their individually built wells and bores for their own consumption. These people usually drain wastewater into the exhausting holes. Having analysed the current situation we can declare that most Sirvintai district people receive water from public water systems but drain wastewater into the exhausting holes or individual wastewater treatment facilities.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet. Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet? I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem. Aktiviteten avslutades med ett besök till toaletterna där rören uppmärksammades och avloppssystemet diskuterades. Resultaten visar att barnens uppfattningar om avloppssystem utvecklades. Till en början kände barnen främst till de synliga delarna av avloppssystemet, som toaletten och spolknappen. De kände inte till många funktioner som avloppssystemet har till exempel gallret och sanden som renar vattnet. Efter den pedagogiska aktiviteten hade barnens individuella förståelse för avloppssystemet förbättrats både när det gäller avloppssystemets komponenter och också dess funktioner. / The purpose of this study is to show how preschool children can learn about technical systems, in particular the sewerage system and how their perceptions of it changes after a pedagogical activity. The question this study intends to investigate is: What perceptions do 4-5 year olds have about the sewerage system before and after a pedagogical activity? The study is based on six children´s perceptions of the sewerage system. Qualitative interviews were used before and after a pedagogical activity to get an understanding of the children´s perceptions. In the pedagogical activity pictures of a simplified sewerage system were shown to explain how it could work. They then got to construct and test a simplified sewerage system several times. After this the same pictures were presented and the children had to put them together by them self to get a complete sewerage system. The activity was concluded with a visit to the toilets to look at the plumbing and discussions about the sewerage system.  The results of the study show that the children´s perceptions of the sewerage system developed. Initially the children primarily had knowledge about the visible parts of the system, like the toilet and the flush button. Their understanding of the functions of a sewerage system was also poor. After the pedagogical activity the children´s individual perceptions of the sewerage system had developed both regarding to the components and the functions of the sewerage system.

Les ouvrages d’assainissement en maçonnerie de meulière construits au 19ème siècle à Paris ont une forme ovoïdale et sont soumis à des sollicitations agressives qui ont largement augmenté depuis le début du 20ème siècle. Si la majorité de ces ouvrages continuent à fonctionner, leur état général se dégrade inexorablement. Comme la reconstruction n’est pas toujours possible pour des raisons de coût et d’impact social, la réhabilitation est la solution adoptée par de nombreux maîtres d’ouvrages. La thèse est une partie du projet RESAME qui a pour but de réduire les coûts de réhabilitation, d’améliorer la durabilité des réparations et de diminuer le temps d’intervention sur le site. L’objectif principal de la thèse est de mettre au point de nouvelles méthodes de restructuration plus économiques que les méthodes usuellement utilisées. Après avoir présenté les ouvrages d’assainissement et leurs types de dégradations. Les techniques d’auscultation et de réhabilitation sont données. Une synthèse bibliographique de l’application des matériaux composites sur des structures en maçonnerie est détaillée en première partie. Du fait de la géométrie et des matériaux, des voutes ont été substitué aux ovoïdes pour nos essais présentés en seconde partie. Deux procédés ont été mis au point au cours de la thèse : un chemisage mince par mortier fibré de 3 cm et un renforcement par collage de matériaux composites (Lamelles et tissus). Vingt voûtes ont subi un chargement jusqu’à la rupture. Le but de l’ensemble des essais est de déterminer les mécanismes de ruine, les charges de la première fissuration et les charges à la rupture. Un gain important est alors constaté pour les méthodes de renforcement. Les résultats obtenus sont présentés et discutés. / In 19th century, Sewerage systems constructed in Paris were egg-shaped and made of masonry. Collectors are subjected to aggressive loads which have largely increased since the early 20th century. Even, if the majority of structures are still in service, their general condition deteriorates inexorably, and as the reconstruction is not always possible for reasons of cost and social impact, rehabilitation is the solution adopted by many clients. The thesis is a part of the project RESAME designed to reduce rehabilitation costs, improve the durability of repairs and reduce response times on the site. The main objective of this thesis is to develop new methods of restructuring. After introducing sewerage systems and their types of damage, auscultation techniques and rehabilitation will be presented. A bibliographical survey of the application of composite materials on planes and curved structures masonry is detailed in first time. Because of the complexity of geometry and materials, the vaults were substituted by the ovoid for our tests presented in the second half. Two methods are developed in this thesis: a thin layer of fiber reinforced mortar (FRM) by 3 cm and reinforcement by composite materials. Twenty vaults have been loading up to failure. The purpose of the tests is to determine the failure mechanisms, the first cracking loads and breaking loads. An important gain is then observed as well as a delay in cracking for every reinforcement method. The results are presented and discussed. These two processes will be applicable on several projects soon.

This thesis deals with the description of the pressure sewerage systems. Primarily focuses on the assessment of operation of the pressure sewerage system of the municipality Štěpánovice, where he was evaluated on the network pressure, flow of waste water, waste water quality and system silure rate.

The purpose of this study was to examine what kind of knowledge and thoughts pre-school children have on water – and sewage systems. The most interesting part will be to examine which components, of the water – and sewage systems, the children have knowledge about. Another interesting part to look into is whether the children’s age, gender and the pre-schools geographical position affects what the children knows about the systems. The study was implemented through qualitative semi-structured interviews, with 15 children in the ages of 4-6. The investigational method was chosen because I wanted to hear the children’s view on the sewage system. The children were interviewed separately, and all the interviews were started with a discussion about toilets. Questions about water – and sewage systems were then asked, to elicit what each individual child knew about the systems. The result shows that the knowledge about water – and sewage systems differs a lot between the children. Some could only name one component, while others could up to six different parts. The age of the children didn´t affect the results, but it´s clear that the boys had more knowledge about the different systems, than the girls had. The children that go to a pre-school in an urban area generally had more knowledge about Sewage treatment, than the children in the rural area. / Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn ser på vatten och avloppssystemet. Intresset ligger i att undersöka vilka komponenter i vatten och avloppssystemen barnen har kunskaper om. Att jämföra vad som har betydelse för barnens kunskaper är också intressant för att se om barnens ålder, kön och förskolans geografiska läge har betydelse för vilka kunskaper de har. I studien ingick 15 förskolebarn åldern 4-6 år. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet. Barnen intervjuades var för sig och varje intervju inleddes med att prata om toaletten. Frågor om vatten och avloppssystemet ställdes för att få fram vad varje barn hade för kunskaper. Resultatet visar att kunskaper om vatten och avloppssystemet skiljer sig väldigt mycket mellan barnen, de kunde nämna mellan 1-6st olika komponenter. Ålder har inte betydelse, men pojkarna hade överlag mer koll på de olika systemen än flickorna. Barnen som går på en förskola i tätorten hade generellt mer kunskaper om avloppsreningen än barnen på landsbygden.