1 |
Giftskåpet: Praktik och princip / The Poison Cabinet: Practice and PrincipleArbelius, Karin January 2011 (has links)
The aim of this thesis is to examine the historical use of "poison cabinets", or restricted shelves, in Swedish libraries. Drawing upon the theories of Mary Douglas and Michel Foucault, it also seeks to sketch a cultural and ideological context of the practice; with the emphasis on social or mental hygiene, and disciplinary aspects. Through qualitative interviews as well as digitalized recordings of librarians active during the first half of the 20th century, actual examples of poison cabinets are presented. A closer examination is conducted of past collections at Lund University Library, and two large public libraries situated in Växjö and Sigtuna. The essay also investigates views on library censorship, controversial literature, and other related subjects reflected in th elibrary press during the period 1916-1979. In summary, the researched material suggests a historically widespread use of restricted collections, although the objectives of its use differ depending on library function. While the collection at Lund University Library appears to have been the result of state censorship, and is associated with the obligation to preserve materials imposed on legal deposit libraries, public libraries' poison cabinets have had a stronger connection to an educational reading culture. As such, public libraries' main concerns have been less about bad books, more about easy-to-corrupt patrons. The study is a two-year master's thesis in Library and Information Science written at Uppsala University.
|
2 |
”Det kändes lyckligt” : En studie av Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna (1976) i ljuset av Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi / ”It felt happy” : A study of Kerstin Thorvall’s novel Forbidden Fruit (1976) in the light of Epicurus and Lucretius hedonistic philosophyGristelli, Juliana January 2019 (has links)
Denna uppsats analyserar och tolkar Kerstin Thorvalls roman Det mest förbjudna (1976) komparativt i ljuset av begrepp från Epikuros (341 f. Kr. - c:a 270 f. Kr.) hedonistiska och materialistiska filosofi framställd i dess mest betydande kvarstående källa, Lucretius (c:a 95 f. Kr. - c:a 55 f. Kr.) lärodikt De rerum natura. Uppsatsens syfte är att undersöka om/hur motiv ur Epikuros etik förekommer i Thorvalls roman; och att utforska om hedonism medverkar/motverkar feminism i romanen. Metoden är en tvärvetenskaplig komparativ analys och tolkning mellan Thorvalls roman och Epikuros filosofi i Lucretius dikt. Metoden inspireras av Pierre Machereys i boken À quoi pense la littérature (1990). Undersökningsresultat struktureras tematiskt efter några av de jämförda verkens motiv: religionens ondo, behovet av att avlägsna rädslan för döden, njutningen som det högsta goda, kritiken av tvåsamma kärleken, synen på kunskap. Min teoretiska utgångspunkt är Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi; och, i mindre utsträckning, ett intersektionellt perspektiv (med fokus på kategorierna kön, genus och sexualitet). Resultatet visar huvudsakligen att trots skillnader gällande begärens begränsning, kan slutsatsen dras att Thorvall gör en feministisk omtolkning av hedonistiska motiv och vägleder läsaren mot ett feministiskt och hedonistiskt etiskt mål.
|
Page generated in 0.1269 seconds