Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgått från fyra forskningsfrågor, där två riktar sig till sfi-läromedel, och två till sfi-lärare. För att besvara uppsatsens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lärare och gjort kvalitativa innehållsanalyser av deras läromedel. Vi har därmed undersökt de aktuella lärarnas syn på muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I läromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen får, samt vilken karaktär och vilket syfte de muntliga övningarna har. Studiens resultat blev att både de analyserade läromedlen och de intervjuade lärarna använde muntlig interaktion som metod för andraspråksinlärningen. De kvalitativa innehållsanalyserna visade att samtliga läromedel, i varierande utsträckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehåll snarare än form i centrum. Resultatet från intervjuerna visade att lärarna värderar den muntliga interaktionen högt. De använde sig av läromedlen som grund i planerandet och utförandet av undervisningen, någonting som stämmer överens med tidigare forskning. Trots att lärarna fann sina läromedel något bristfälliga gällande muntliga övningar, såg de inget problem med att skapa egna diskussionsövningar utifrån böckernas texter. Diskussionsövningar tenderar att ha en innehållsbaserad karaktär, med ett intersubjektivt meningsskapande som syfte. Den muntliga interaktionen blir då en undervisningsprincip, snarare än ett undervisningsmål.

I den här uppsatsen har syftet varit att utifrån ett genusperspektiv utföra en diskursanalys av studiematerial på sfi. Med avstamp i Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem som genomsyrar samhället närläses tre läroböcker på sfi på nivå B, för att se om det går att skönja ett genussystem i dem. Undersökningen utgår vidare från att genussystemet kan skönjas i diskurser och att läroböcker är en arena för producerande och framförallt reproducerande av maktordningar och genussystem. Ett naturligt led i detta är sedan att ställa sig frågan om resultatet följer läroplanens uppdrag och syfte vad gäller arbetet med jämlikhet. Tre frågeställningar har ställts upp för att besvara syftet: Hur representeras kvinnor och män i läromedel för sfi? Hur väl stämmer presentationen av genus med Yvonne Hirdmans genusteori? Hur väl stämmer detta överens med läroplanens uppdrag och syfte? Uppsatsens resultat och slutsatser pekar entydigt och i linje med tidigare forskning i området, på en starkt representerad genusordning i läroböckerna. Då det i läroplanen står att elevernas undervisning ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv uppstår en motsättning mellan resultaten i den här uppsatsen och vad läroplanen säger att den ska göra. Det skapar en önskan om lärare med utbildning och medvetenhet om lärobokstexters roll.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka, beskriva och analysera några sfi-lärares interkulturella förhållningssätt samt hur deras förhållningssätt avspeglas i sfi-verksamheten. Detta konkretiseras genom en kvalitativ fenomenografisk forskningsansats i kombination med socialkonstruktivistisk teori. Studien baseras på self report där fyra verksamma sfi-lärare medverkat i undersökningen. Tidigare interkulturell forskning visar att de interkulturella intentionerna ännu inte fått ett genomslag i svenskt skolsammanhang samt att sfi-verksamheten fokuserar mycket på att undervisa om svensk kultur som produkt och inte process. Tidigare forskning visar också att skilda skolkulturella referensramar är en utmaning när erfarenheter av olika skolsystem möts. Resultatet i denna studie visar i likhet med tidigare forskning att samhällsorientering är ett dominerande inslag i verksamheten. Men resultatet visar också att lärarna har god interkulturell förståelse och förmåga. Samtidigt visar den socialkonstruktivistiska analysen att svenskhet och kulturer skapas på sfi. En viktig slutsats är att lärare inte ensamma kan lyckas åstadkomma den interkulturella förståelsen i skolan.

I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ”enklare” bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare? Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ”enkla” bilder än vad lärare i andra klasser gör. Trots att eleverna möter bilder varje dag, framgår det att 50% av lärarna inte har någon utbildning för hur man ska använda bilder i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga vilka inlärnings-strategier en lärare arbetar med i klassrummet, hur strategierna medvetandegörs för eleverna samt vilka inlärningsstrategier eleverna använder i skolan. Detta undersöks genom klassrumsobservation, rastobservation, en lärarintervju samt tre elevintervjuer. Resultatet visar att läraren använder flest direkta strategier och i klassrummet kombinerar hon olika strategier samt att hon medvetandegör genom att visa konkret hur man t.ex. repeterar och grupperar. Eleverna kombinerar olika strategier och mest kombineras sociala strategier och kognitiva strategier. Resultatet visar också att kompensationsstrategier används men de nämns inte av eleverna.

Sverige som land upplever idag krisläge inom två områden. Det ena området är skolan och det andra är flyktinghanteringen. PISA-undersökningar visar att elever som inte är svenskfödda uppnår betydligt sämre resultat än elever som är det. Unis är en läroplattform för SFI-undervisning som på mycket kort tid nått stor framgång. Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera Unis ur olika perspektiv för att förstå vad som ligger bakom denna framgång. Fokusområdena i studien är systemets utvecklingsprocess, dess interna struktur, dess användarvänlighet samt dess effekt på lärare och elever. För att kunna analysera den interna strukturen kommer en kodgranskning att ske. För att täcka de övriga fokusområdena kommer kvalitativa intervjuer utföras med lärare inom SFI samt en person från Unis. Resultaten av dessa analyseras ur ett datatekniskt perspektiv. Slutsatsen är att Unis framgång i stort beror på systemets enkelhet och företagets nära kundkontakt.

Denna uppsats har till syfte att beskriva hur enskilda andraspråksinlärare utan tidigare skolbakgrund från hemlandet upplever sin studiesituation och vad som motiverar dem till fortsatta studier. Mina frågor handlar om hur de ser på behovet av litteracitet, vilka mål de har med sina studier och hur de ser på förutsättningarna att lyckas. För att få svar på min frågeställning har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem inlärare av svenska som andraspråk som befinner sig på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet. Jag har även tagit del av tidigare forskning och rapporter på området samt gällande kursplan. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar den enskilde individens motivation och förutsättningar att bli funktionellt litterat. Samtliga informanter anser att litteracitet är nödvändig för att klara sig i det svenska samhället. De har dock olika behov av litteracitet då deras mål med studierna skiftar. Två informanter har som mål att bli färdiga med kurs 2C på sfi. Den ena informantens mål är att sedan gå ut i arbete och den andres mål är att klara vardagliga situationer och sociala kontakter så som kontakten med barnens skola, tandläkarbesök etcetera. Tre av informanterna planerar att gå ett yrkesförberedande program på gymnasienivå till hösten för att sedan kunna gå ut i arbete. En av dessa har dock akademiska studier som sitt långsiktiga mål då hon planerar att läsa till sjuksköterska. Förutsättningarna att lyckas med studierna är kantade av svårigheter då informanterna upplever att flera faktorer försämrar deras möjligheter att nå framgång i studierna. Dessa faktorer rör främst tid till studier utanför undervisningstiden. En sådan faktor är svårigheten att lära sig läsa och skriva på ett språk som man ännu inte behärskar vilket är ett tidskrävande arbete. En annan faktor är bristen på barntillsyn då informanterna endast har barnomsorg när de själva är i skolan. Den tredje faktorn är trångboddheten vilken gör det svårt att hitta en ostörd plats att göra sina läxor på.

I denna föreliggande uppsats behandlar jag hur inlärare i sfi för akademiker upplever muntliga övningar i undervisningen. Som teoretisk förlaga har jag valt att beskriva dialogicitetens betydelse i undervisningssituationer. För att undersöka detta har jag beskrivit fyra olika övningskontexter som jag använder i min undervisning. Utifrån min beskrivning har jag bett inlärare att svara på frågor i en skriftlig intervju. Hur upplever studerande akademiker den muntliga träningen i olika kontexter? Vilka lärsituationer gynnar deras talprogression bäst, tycker de? Det är frågor som jag inom ramen för denna B-uppsats har rett ut i en mycket begränsad skala. Min studie bygger på kvalitativa intervjuer via mail med kursdeltagare som deltar respektive deltagit i min undervisning. I min lektionsplanering lägger jag upp de muntliga övningarna på ett metodiskt och genomtänkt sätt där en tredjedel av lektionstiden är avsatt för muntliga övningar. Resultatet visar en stark korrelation mellan teori och verklighet. Mina informanter har på ett tydligt sätt klargjort dialogicitetens betydelse i lärandet. De har berättat om sina upplevelser av hur olika muntliga inlärningskontexter hjälper och förstärker deras kommunikativa förmåga. Mina informanter har rikligt exemplifierat de erfarenheter som har känts relevanta och viktiga och även framfört förslag på förbättringar. Intervjusvaren har tillfört nya dimensioner som har vidgat min studies perspektiv. Mitt materials omfång är begränsat och dess resultat kan endast ses i sitt sammanhang, jag har inte ambitionen att se mina resultat som underlag för generaliseringar.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av hinder och möjligheter i sin SFI-utbildning med särskilt fokus på det stöd de fick till utvecklingen av sin läs- och skrivförmåga utifrån ramfaktorteorin. För att besvara detta användes en kvalitativ forskningsmetod där fem intervjuer genomfördes med nyanlända SFI-elever som saknar tidigare läs- och skrivkunskaper. Tematisk analys användes vid analys av data. Studien resulterade i fyra kategorier av möjligheter; bra lärare som förklarar och instruerar, stöd till studieteknik och tydliga inlärningssätt, stöd till språkutveckling och integration, individuellt stöd. Samt sex kategorier av hinder: allt för begränsad tid, allt för blandade grupper med väldigt blandade behov, bristande resurser och orättvis anpassning till vissa elevers modersmål, distraktion på grund av andra språk som talas under undervisning, undervisningsmetod som inte fungerar och passar eleverna och tydliga uppgifter och direktiv. Dessa tolkades sedan med stöd av ramfaktorteorin. Det konstaterades att den här elevgruppen upplevde att de bör vara en egen studiegrupp för att få det stöd och planering som uppfyller deras behov.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Svenska Filminstitutets förändringsarbete från filmavtal till en helstatlig filmpolitik har gått till och på vilket sätt det har påverkat medarbetarnas arbetsförhållanden. För att undersöka förändringsarbetet ur ett medarbetsperspektiv genomfördes tre intervjuer med tre medarbetare från Svenska Filminstitutet, alla verksamma vid enheten för filmstöd. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med artiklar, rapporter kring SFI och organisationens förändringsarbete. I studien framgick det att det under året hade pågått två förändringsprocesser parallellt – dels kring de nya filmstöden, dels rörande administrativa uppgifter. Medarbetarnas uppfattning kring den organisatoriska förändringen diskuteras utifrån teorier kring bland annat kommunikation och kompetens. Medarbetarna har upplevt en större arbetsbelastning och högre stressnivåer under förändringen, vilket härleds till brist på kommunikation och utebliven extern hjälp. / The aim of this paper is to study the change within the Swedish Film Institutes when it moved from being funded by The Film Agreement to being completely funded by the government and how this change effected the employees within the organisation. The perspective of the employees was attained by interviews with three members of staff, all active within the Production Funding Unit. The information gained from these interviews has been supplemented with articles and reports regarding the Swedish Film Institute and its organisational change. The study found that two major organistional changes has been implemented in parallel during the last year – both the restructuring of funding allocation and a change in administrative tasks. Employees' perception of the organizational change is discussed from outside theories around communication and competence. The employees have experienced a larger workload and higher stress levels during the change, which is attributable to lack communication and lack of external help.