Sammanfattning/Abstract Johansson, Katarina och Larsson, Hanna (2021). Samband språkstörning och skrivsvårigheter – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Många elever med språkstörning har svårigheter med både läsning och skrivande. Ofta talas det om läs- och skrivsvårigheter som ett gemensamt begrepp, men det är vanligt att större vikt läggs vid läsningen. Vårt arbete fokuserar på skrivandet och är ett bidrag till ökad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Genom att ringa in de specifika skrivsvårigheterna och de bakomliggande orsakerna vill vi tillföra värdefull information som på sikt kan bidra till att speciallärare kan ge elever med språkstörning rätt stöd.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att bidra med en sammanställning av evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Avsikten är att beskriva vad som karakteriserar texter skrivna av elever med språkstörning. Ytterligare ett syfte är att belysa de specifika svårigheter som elever med språkstörning möter i skrivandet av texter samt beskriva bakomliggande orsaker. Vilka är de utmärkande dragen i texter skrivna av elever med språkstörning i jämförelse med elever med typisk språkutveckling? Vilka specifika svårigheter kan identifieras hos elever med språkstörning vid produktion av text? Vilka är de bakomliggande orsakerna till skrivsvårigheter hos elever med språkstörning?   Teori Resultatet av denna studie speglas mot skrivteorin The Not-So-Simple View of Writing (Berninger & Winn, 2006) som beskriver vilken komplex uppgift skrivande är. Teorin delar in skrivande i tre delkomponenter: transkription, exekutiva funktioner och textgenerering. Den betonar också arbetsminnets centrala ställning för att samordna dessa tre delar.     Metod Studien är en systematisk litteraturstudie med syfte att sammanställa evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. I litteratursökningen utgick vi från en och samma kombination av sökord till samtliga tre frågor. Efter att ha tagit hänsyn till våra inklusions- och exklusionskriterier valdes åtta artiklar ut. Utifrån en induktiv ansats genomfördes en tematisk innehållsanalys av artiklarna. Det innebär att våra teman inte var i förväg bestämda, utan strukturerades utifrån de mönster som framträdde vid läsningen.   Resultat I denna undersökning om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter framkom att skrivande är en stor utmaning för elever med språkstörning. Utmärkande drag i texter som elever med språkstörning skriver är att de är kortfattade och av generellt lägre kvalitet. Specifika svårigheter är stavning, grammatik, ordförråd, idéproduktion/textbearbetning samt skrivflyt. Bakomliggande orsaker till de specifika svårigheterna är bristande muntlig språkförmåga, lässvårigheter och begränsat arbetsminne.   Specialpedagogiska implikationer Vikten av att lärare har tillräcklig evidensbaserad kunskap om såväl språkstörning som skrivande kan inte nog betonas. För att sprida denna kunskap har specialläraren en viktig funktion att fylla. Eftersom elever med språkstörning har bristande förmåga till implicit inlärning bör undervisningen bedrivas så explicit som möjligt. Detta kan gälla undervisning i ordförråd och läsning som båda är viktiga komponenter för att lyckas med skrivande. Bristande arbetsminne får stora konsekvenser för elever med språkstörning och specialläraren kan stötta lärare i hur man på relativt enkla, men effektiva, sätt kan avlasta arbetsminnet. Med hjälp av förberedelse, strukturstöd och mallar kan kapacitet frigöras till skrivprocessens olika delar. Ibland behöver elever med språkstörning få visa sin kunskap utan att göra det i skrift, men det är viktigt att inte undvika alla moment som innebär skrivande bara för att det utgör en stor utmaning. Elever med språkstörning behöver alltså få fler tillfällen till att utveckla sitt skrivande och bör få göra det i flera olika skolämnen, inte bara i svenska och engelska.   Nyckelord bakomliggande orsaker, skrivprocess, skrivsvårigheter, språkstörning, the Not-So-Simple View of Writing

Vygotskij menar att människans tänkande och utveckling är beroende av vår språkliga förmåga. Som pedagoger har vi vad Vygotskij kallar för begrepp och aktiviteter till vår hjälp i undervisningen. Ur ett historiskt perspektiv har dock begreppen om stavning och skriftspråkliga normer i kursplanen för svenska blivit något urvattnade. Denna studie söker svar på hur stavning och skriftspråkliga normer och strukturer förändras mellan åk5 och åk9 hos en grupp elever. Resultatet visar att de största svårigheterna i åk5 handlar om skiljetecken och sär-/hopskrivningar. Dubbelteckningar och vokalutbyten är de största stavningssvårigheterna. I åk9 är svårigheterna med skiljetecken större än i åk5, likaså felaktigt användande av pronomina de/dem/dom. Procentuellt sett har alla stavfel minskat i åk9. Eftersom det fortfarande görs fel av eleverna i åk9 är det tydligt att interventioner behöver göras. Vilken metod som används är beroende på vad en analys av felen säger. Slutsatsen av studien innebär att lärare och speciallärare arbetar gemensamt med elevernas fonologiska medvetenhet parallellt med samtal om skrivregler och regler för stavning. Forskning visar att äldre elevers kognitiva förmåga är större än hos yngre elever och att de därför också fått ytterligare ett medium att förstå stavning och skrivning med. Studiens resultat kan betraktas som generaliserbara för elevgrupper med en normal läs- och skrivutveckling med svenska som modersmål. / Vygotsky means that the human thinking and development depends on our ability to use language. As teachers we have, what Vygotsky calls words and activities to help teaching. In a historical perspective the curriculum of the Swedish language has become somewhat diluted concerning spelling and written norms. This study seeks answers to whether knowledge about spelling and written norms change with a group of 5th graders as they move on to 9th grade. The results of the study show that the greatest difficulties in year 5 are the ones concerning punctuation and whether a word should be written as one or two words. The spelling of the vowel quantity and the substitutions of vowels are the most common spelling errors. In year 9 the errors concerning punctuation have increased proportionally compared to year 5, as have the wrong usage of the pronoun de/dem/dom. All spelling errors have decreased proportionally in year 9. Since the students still make errors in year 9, it is clear that they need some kind of intervention. Which method to use depends on the analysis of the errors. The conclusion of the study means that teachers and special education teachers work together to increase the students ́ phonological awareness parallel to conversations about rules of writing and rules of spelling. Research shows that older students have a better cognitive ability than younger students and therefor they also have a new medium as to understand rules about spelling and writing. The results of this study can be considered as valid to groups of students with a normal development in reading- and writing skills with Swedish as a mother tongue.

Being able to write is considered a basic skill. Those who lack writing ability risk ending up in exclusion and a sense of not belonging in society. It has been shown that many students have insufficient knowledge of the written language and experience writing as a challenging activity. For students with language, reading and writing difficulties, the challenge is even greater and they need special educational support in writing instruction. This study aims to shed light on which writing instruction special needs teachers and special education teachers use and how they reason about its content and structure. It also addresses obstacles and opportunities that special needs teachers and special education teachers have experienced regarding teaching writing and additional adjustments for students with writing difficulties. Another focus lies on how successful collaborations with class teachers can look like when it comes to teaching writing. The data collection took place via semi-structured interviews with eight special needs teachers and special education teachers who shared their perceptions and experiences. Participants highlight aspects such as mapping, support structures and motivation. They see opportunities in the right expectations, differentiated teaching and digital tools. Lack of time and prioritization of support measures other than writing appear as obstacles. The ability to communicate and use each other's knowledge and experience is described as important for collaboration between special teachers and teachers.

När elever lämnar grundskolan ska de ha utvecklat en adekvat skriftlig förmåga för vidare studier och arbetsliv. Många elever har skrivsvårigheter och behöver mer stöttning under lärandeprocessen, vilket kan vara en utmaning för lärarna. Syftet med studien var att utöka kunskaper om hur svensklärare i årskurs 7–9 arbetar med skrivundervisningen samt hur de samverkar med speciallärare för att utveckla skrivandet hos elever i skrivsvårigheter. Genom att använda en kombinationsmetod bestående av en kvantitativ webbenkät och kvalitativa semistrukturerade intervjuer sökte studien svar på hur lärarna tar hänsyn till elever i skrivsvårigheter när de planerar och genomför sin skrivundervisning, vilka extra anpassningar lärarna gör i skrivundervisningen samt hur de samverkar med specialläraren för att utveckla skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter. Det empiriska materialet analyserades utifrån teorierna Not-So-Simple View of Writing samt de kategoriska och relationella specialpedagogiska perspektiven. Studien visade att det lärarna upplever orsakar skrivsvårigheter kan kopplas till nedsatt exekutiv förmåga och arbetsminne och att det kräver mycket av lärarna för att stötta eleverna i de processerna. Ett annat viktigt resultat är att extra anpassningar inte är så vanligt förekommande i skrivundervisningen, utan att svensklärarna istället utformar undervisningen för att bemöta elevernas svårigheter och göra anpassningarna tillgängliga för alla. Specialläraren med sin kompetens om språk-, läs- och skrivutveckling anses både kunna ge mer rådgivande stöd och vara med och stötta i klassrummet. Det är därför av stor vikt att denna profession finns på alla skolor och i alla stadier.

Sammanfattning Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur några speciallärare tänker kring stödinsatser och främjande av skrivutveckling hos mellanstadieelever i skrivsvårigheter. Studiens frågeställningar är hur resonerar speciallärare kring skrivsvårigheter och dess yttringar, hur beskriver speciallärare att de arbetar med extra anpassningar för att främja god skrivundervisning och hur utformar speciallärare det särskilda stödet till elever i skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på tolv semistrukturerade intervjuer med verksamma speciallärare. Empirin har analyserats medutgångspunkt i tre teoretiska ramverk; den kognitiva skrivmodellen The Not so Simple View of Writing, det sociokulturella perspektivet på lärande samt det relationella perspektivet på specialpedagogik och därefter kategoriserats i sju centrala teman; språkförståelse, text- och stödstrukturer, inre processer, gemensamt skrivande, motorik,digitala verktyg och kollegial samverkan. Resultatet ger en samstämmig bild av att skrivande är en komplex process där skrivsvårigheter yttrar sig på många sätt och att mer kunskap behövs kring hur olika kognitiva förmågor samverkar vid skapandet av text. De relationella och sociokulturella perspektiven framträder när informanter beskriver främjande och stödjande insatser som till exempel cirkelmodellen och scaffolding.

Syftet med studien var att undersöka röstinmatningens potential som skrivverktyg för elever i skrivsvårigheter i en stöttande skrivmiljö där stöd för skrivstrategier ges. En fråga ställdes om hur de två skrivmetoderna röstinmatning respektive tangentbord skulle påverka skrivande av faktatext. Skrivandets komplexitet beskrevs utifrån teorin ’The Simple View of Writing’. Studien utformades som en fallstudie av fyra fall som valdes utifrån låga resultat på avkodningstest och lärares bedömning av att skrivsvårigheter förelåg. Två elever gick i årskurs 4 och två i årskurs 5 och varje individ producerade, med stöd av en planeringsmall, tre faktatexter med röstinmatning och tre med tangentbord. Kvalitativ datainsamling i form av observationer och intervjuer kombinerades med kvantitativ analys av elevtexterna. Resultatet visade att röstinmatning inte gav generellt längre eller mer korrekta texter i dessa fall, vilket ansågs bero på den höga kognitiva belastning som den komplexa skrivprocessen innebar. Skrivstrategin ansågs mer framgångsrik.

Denna studie jämför berättande elevtexter som är skrivna med penna och på tangentbord i årskurs 4 och 6. Jämförelsen görs både mellan redskapen inom årskurserna och mellan årskurserna. Studien omfattar 29 texter från årskurs 4 och 27 texter från årskurs 6. Antalet deltagare var 15 elever i årskurs 4 och 15 elever i årskurs 6. Elevtexterna analyserades utifrån fyra olika aspekter: textlängd, narrativ kvalitet, lexikal variation och stavning. Resultatet inom årskurs 6 visade att eleverna skrev signifikant längre texter på tangentbord. Eleverna i årskurs 4 presterade bättre med penna gällande narrativ kvalitet och lexikal variation, men presterade däremot bättre på tangentbord gällande textlängd och stavning. Dessa skillnader var dock inte statistisk signifikanta. Resultatet diskuteras utifrån simple view of writing.

Second language (L2) learners are a growing population in Canadian school systems, and acquisition of literacy skills is critical to their success in Canadian society. While much research has been devoted to writing development in first language (L1) learners, text-level writing remains relatively underexplored in L2 populations. The present study sought to address this gap by considering the relative contributions of component oral language and word-level literacy skills to writing in elementary students speaking English as a first (EL1) or second (EL2) language. A sample of 124 kindergarten students (56 EL1, 68 EL2) and 112 grade three students (51 EL1, 61 EL2) completed a battery of standardized measures assessing oral language, word-level literacy, and writing skills. An ordinary least squares (OLS) regression-based mediation path analysis was used to test associations among oral language, word-level literacy, and writing skills in each group. Results indicated that word-level literacy skills had a significant direct effect on writing in all groups, but that oral language had no significant direct effect on writing in any groups. Instead, the effect of oral language on writing was significantly mediated by word-level skills in the kindergarten EL1 and EL2 groups, and the grade three EL1 group. The indirect effect of oral language on writing through word-level skills was not significant in the grade three EL2 group. Despite this, no significant differences in variable associations were found between EL1 and EL2 groups in either grade. Oral language skills were additionally found to have a significant effect on word-level literacy skills in the kindergarten EL1 and EL2 groups and the grade three EL1 group; the significance of this effect in the grade three EL2 group was unclear. Results of this study are discussed in relation to existing literature, and existing theories of L1 and L2 writing. / Graduate