Маркетинг является важнейшим направлением в деятельности любого современного предприятия. В целях совершенствования маркетинговой деятельности и повышения конкурентоспособности, предприятиям необходимо регулярно осуществлять оценку эффективности маркетинга. Целью магистерской диссертации является разработка научно-методических рекомендаций по совершенствованию оценки эффективности маркетинговой деятельности на предприятиях малого и среднего бизнеса. В работе рассматривается подходы и методы к оценке эффективности маркетинговой деятельности на предприятиях малого и среднего бизнеса. В качестве источников использовалась учебно-методическая и научно-исследовательская литература, результаты эмпирических исследований автора и данные корпоративной статистики. В магистерской диссертации был разработан алгоритм оценки эффективности маркетинговой деятельности на предприятиях малого и среднего бизнеса, который основан на интегральной оценке как финансовых, так и нефинансовых показателей эффективности маркетинговой деятельности, что позволяет выделить проблемные места и наметить зоны роста, как отдельного мероприятия, так и всей маркетинговой деятельности компании. / Marketing is the most important direction in the activities of any modern enterprise. In order to improve marketing activities and increase competitiveness, enterprises need to regularly assess the effectiveness of marketing. The aim of the master's thesis is to develop scientific and methodological recommendations to improve the assessment of the effectiveness of marketing activities at small and medium-sized businesses. The paper discusses approaches and methods to assess the effectiveness of marketing activities at small and medium-sized businesses. The sources used were educational, methodological and research literature, the results of the author's empirical research and corporate statistics. In the master's thesis, an algorithm was developed for assessing the effectiveness of marketing activities in small and medium-sized businesses, which is based on an integral assessment of both financial and non-financial indicators of the effectiveness of marketing activities, which allows you to highlight problem areas and outline growth areas, both for an individual event and for the whole marketing activities of the company.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera rollen som artificiell intelligens (AI) spelar för tillväxten och framgången hos små och medelstora tech-företag. Syftet är att undersöka hur dessa företag effektivt kan utnyttja AI i en ständigt utvecklande miljö samt att identifiera de utmaningar och möjligheter som är förknippade med integrationen av AI. Studien strävar efter att bidra till kunskapsutveckling inom området och underlätta tillväxten inom tech-sektorn. Studien bygger på tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer och teori insamling. Intervjuerna gav detaljerade insikter, medan teori insamlingen kompletterade resultaten. Dessa metoder säkerställde en omfattande ansats för datainsamling. Resultaten från intervjuerna, som stöds av relevant teori, visade att AI hjälper företag att bli mer effektiva och framgångsrika. Dock identifierades vissa hot, såsom bristande förtroende för AI att fatta fullständiga beslut, oro för integritet och etik, samt informationssäkerhet. / The objective of this research is to explore and evaluate the function that artificial intelligence (AI) has in the growth and success of small and medium-sized technological enterprises. The aim is to examine how these organizations can optimize the use of AI in a continuously changing environment, and identify both the opportunities and challenges related to the integration of AI. The research intends to enrich knowledge in this domain and facilitate progress within the technology industry. It is grounded in three qualitative interviews conducted in a semi-structured format, and theory collection. The interviews provided extensive insights while the theory collection supplemented the findings, resulting in a comprehensive data collection approach. The outcomes of the interviews, supported by pertinent theories, disclosed that AI is a key factor in enhancing efficiency and success in companies. However, certain threats were identified, including a lack of trust in AI to make complete decision-making, concerns regarding privacy and ethics, and information security.

The rapid changes in the global economy have imposed high pressure on small and medium-sized enterprises (SMEs) and their operations. Many SMEs have realized how important it is to integrate all units in the business by introducing Enterprise Resource Planning systems (ERP systems).    The adoption decision phase in ERP systems is an early phase and is often confused with implementation, which is a major cause of failure. This confusion can especially hit hard on small and medium-sized companies that may lack sufficient resources. The adoption decision phase can be particularly crucial in such case. The purpose of this study is to investigate which driving forces that influence the adoption decision phase of ERP systems within SMEs. The Technology-Organization-Environment (TOE) theoretical framework was used to create a theoretical foundation for finding drivers from previous research.   Semi-structured interviews were then conducted with six ERP consultants. Respondents' responses were analyzed thematically, and 12 themes were identified as driving forces. These could then be compared with previous research. The driving forces identified were management and decision makers, benefits and efficiency, functionality, regulations and security, competition and the future, industry type and complexity, education and competence, finance and resources, supplier and solutions, integration with existing systems, maintenance and support, and challenges and uncertainty. The driving forces that were identified but could not be linked to previous research were functionality, and challenges and uncertainty.   Keywords: Adoption decision, driving forces, Enterprise Resource Planning systems (ERP system), small and medium-sized enterprises (SME), Technology-Organization-Environment (TOE).

Bakgrund och problem: Hållbarhet är ett begrepp som har fått mer uppmärksamhet under de senaste åren på grund av klimatförändringar och förbrukning av naturresurser. Miljömässiga trender gör att miljökrav och förväntningar från intressenter och samhället ökar. För att styra en verksamhet i rätt riktning krävs både formella och informella styrsystem. I syfte att följa med i utvecklingen och vara konkurrenskraftig krävs förståelse för hur formella och informella styrsystem kan användas för att integrera miljömässig hållbarhet i verksamhetsstyrning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur medelstora företag integrerar miljömässig hållbarhet i sin verksamhetsstyrning. Detta genom att skapa en förståelse för vilka styrverktyg som används. Forskningsfrågan baseras på respondenternas individuella syn på miljömässig hållbarhet.  Metod: Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod och tillämpar en abduktiv forskningsansats och en komparativ design. Datainsamlingen från tio medelstora företag har utförts genom semistrukturerade intervjuer med respondenter med kunskap om miljömässig hållbarhet. Den teoretiska referensramen har formulerats med hjälp av vetenskapliga artiklar, böcker och relevanta hemsidor.  Slutsatser: Studiens resultat visar att hälften av de medelstora företagen i urvalet har en enkelt utvecklad verksamhetsstyrning för att integrera miljömässig hållbarhet, det vill säga både svagt utvecklade formella och informella styrsystem. Urvalets andra hälft har en kulturbaserad verksamhetsstyrning, där informella styrsystem för miljömässig hållbarhet är starkt utvecklade, medan formella styrsystem är mindre utvecklade. Troligtvis kommer medelstora företag på lång sikt gå mot att tillämpa både starka formella och informella styrsystem för att integrera miljömässig hållbarhet. / Background and problem: The concept of sustainability has gained increased attention over the recent years due to climate change and consumption of natural resources. The rising trend of sustainability results in more strict requirements and expectations from stakeholders and society. In order to lead an organization in the right direction both formal and informal controls are required. With a view to follow the development and be competitive, an understanding of the integration of environmental sustainability into the management control is beneficial. Purpose: The purpose of this study is to identify how medium-sized enterprises integrate environmental sustainability into their management control. The study aims to create an understanding of what controls are frequently used and the research question is based on the individual views on environmental sustainability of the respondents.  Method: This study is based on qualitative research and it applies a abductive approach and a comparative design. Data was collected from ten medium-sized enterprises through semi-structured interviews with knowledgeable persons within the area of environmental sustainability. The theoretical frame of reference has been written with the support of scientific articles, course literature and relevant web pages. Conclusion: The results of the study indicate that half of the medium-sized enterprises in the sample have a simply developed management control system regarding the integration of environmental sustainability, which implies that both the formal and informal controls are developed in a basic manner. The remaining half of the sample consists of companies with culture-based management control, meaning that the informal controls are strongly developed, while the formal controls are less advanced. In the long term, medium-sized enterprises are likely to move towards applying both strong formal and informal controls to integrate environmental sustainability.

The key to an organization's long-term success is a sustainable competitive advantage. In a global market characterized by fierce competition, organizations differentiate themselves no longer through their competitive position or technological or human resources but through knowledge. Such a decisive economic resource needs to be managed, giving rise to the theory of Knowledge Management (KM). Because knowledge is created and shared through social interactions, knowledge transfer is the most critical part of KM. Especially in tourist destinations, the diversity of stakeholders, each with unique skills and knowledge, represents great opportunities for innovation and the sustainable development of destinations but also great challenges. Destination Management Organizations (DMOs) are responsible to maintain the attractiveness of a destination by encouraging competing and complementary organizations to collaborate to exchange knowledge. Ultimately, the tourist experience and image of a destination are created interdependently by the tourism stakeholders. By conducting a case study in the destination of Kalmar, this paper aimed to explain to what extent a DMO manages inter-organizational knowledge transfer within a tourist destination. An explanatory sequence was used to gather primary data in three steps. First, a survey was conducted with local tourism stakeholders. Then, the local DMO and the university were interviewed. The data collected from 32 local tourism stakeholders suggest that tourism stakeholders, primarily SMEs, are lacking the resources to engage in knowledge transfer and overlook the value of external sources of knowledge. The findings of the interviews point to that there is a need to support tourism stakeholders with digitalization, to encourage tourism stakeholders to join a destination network and to close the knowledge gap through research produced by universities. This study contributes to gaining a broader understanding of the opportunities and challenges of inter-organizational knowledge transfer within the destination of Kalmar.

Föränderlig, ofullständig eller osäkerhet kring informationen från företagslåntagare kan skapa betydande utmaningar med kreditrisker för bankerna. På grund av detta ser banker de små och medelstora företagen (SMF) som högre risk. Tidigare forskning tyder på att följder av informationsasymmetri är att banker försvårar företagens tillgång till finansiering. Utifrån detta är syftet med denna studie att beskriva och analysera hur de svenska storbankerna hanterar kreditriskerna vid utlåning till SMF, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan bankerna. Med användningen av en kvalitativ datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer med relevanta bankanställda på SEB, Handelsbanken och Swedbank från vilket en tydlig empiri kunde sammanställas. Detta analyserades sedan utifrån teorin om negativt urval och minskad kapitalkostnad samt signaleringsteorin.  Studien fann att de svenska storbankernas strategier för kreditriskhanteringen vid utlåning till SMF utgår från liknande delar. Detta för att både kunna identifiera, förebygga och åtgärda eller minska påverkan från kreditrisker. Skillnaderna mellan bankernas strategier i kreditriskhantering ses i hur de genomför vissa processer och vad de främst fokuserar på vid utlåningen till SMF. Dessa skillnader ses inom vilka externa källor storbankerna använder för informationsinsamling, vilka som har ansvaret för beslutet om kreditvärdighet och om banken använder standardiserade lånevillkor eller inte. / Changing, incomplete or uncertain information from corporate borrowers can create significant credit risk challenges for banks. Because of this, banks see the small and medium-sized enterprises (SMEs) as higher risk. Previous research suggests that consequences of information asymmetry are that banks make it more difficult for companies to access financing. Based on this, the purpose of this study is to describe and analyze how the major Swedish banks manage credit risks when lending to SMEs, as well as what similarities and differences exist between the banks. Using a qualitative data collection method, semi-structured interviews were conducted with relevant bank employees at SEB, Handelsbanken and Swedbank from which a clear empirical record could be compiled. This was analyzed based on the theory of adverse selection and reduced cost of capital, as well as the signalling theory.  The study found that the major Swedish banks strategies for credit risk management when lending to SMEs are based on similar elements. This is to be able to both identify, prevent and remedy or reduce the impact from credit risks. The differences between the banks strategies in credit risk management are seen in how they carry out certain processes and what they mainly focus on when lending to SMEs. These differences are seen in which external sources the big banks are using for information gathering, who is responsible for the decision on creditworthiness and whether the bank uses standardized loan terms or not.

This study investigates how small and medium sized enterprises (SMEs) and other resource-lacking organisations can utilise automated machine learning (AutoML) to lessen the development hurdles associated with machine learning model development. This is achieved by comparing the performance, cost of usage, as well as usability and documentation for machine learning models developed through two AutoML frameworks: Vertex AI on Google Cloud™ and the open-source library AutoGluon, developed by Amazon Web Services. The study also presents a roadmap and a time plan that can be utilised by resource-lacking enterprises to guide the development of machine learning solutions implemented through AutoML frameworks. The results of the study show that AutoML frameworks are easy to use and capable in generating machine learning models. However, performance is not guaranteed and machine learning projects utilising AutoML frameworks still necessitates substantial development effort. Furthermore, the limiting factor in model performance is often training data quality which AutoML frameworks do not address.

Den Europeiska Unionen vill med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) standardisera hållbarhetsredovisning för företag som är verksamma inom unionen. Återigen kommer fler och fler företag omfattas av reglerna att behöva upprätta en obligatorisk hållbarhetsredovisning – vilket kan utgöra en utmaning för mindre erfarna små och medelstora företag. Denna studie undersökte små och medelstora företags syn på hållbarhetsredovisning samt deras uppfattning för dess kärnbegrepp; närmare bestämt ESG och materialitet. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex företag och med hjälp av sju respondenter. Studien visade att det finns en överväldigande positiv inställning till hållbarhetsredovisning bland de studerade företagen. Hursomhelst framgick det tecken på att företagen var bristfällig i vissa aspekter. Till exempel upplevde samtliga företag svårigheter med att koppla delar av sin verksamhet till hållbarhet på en bolagsstyrningsnivå (eng. governance). Liknande resultat upptäcktes för materialitet. Alla företag upplevdes ha svårigheter att begripa innebörden av begreppet ’materialitet’. Studien visade, trots svårigheten att begripa innebörden av materialitet, att de studerade företagen visade tecken på att vara effektiva i identifieringen av materiella hållbarhetsaspekter. / The European Union wants to standardize sustainability reporting with the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Once again, more and more enterprises will be subject to the mandatory requirements to disclose sustainability information – which may pose a challenge for less experienced small and medium sized enterprises. This study examines the perception of small and medium sized enterprises on sustainability reporting and its foundational concepts; namely environmental, social and governance (ESG) and materiality. The study was conducted on six individual companies and seven interviewees in total. The study concludes that there exists an overwhelmingly positive perception of sustainability reporting amongst the studied enterprises. However, there were signs that the studied companies were deficient in certain aspects. For example, all enterprises experienced difficulties in identifying aspects of their business that could be linked with governance sustainability. Similar results were discovered on the materiality topic. All enterprises had difficulties in understanding the term ‘materiality’. The study concludes that, despite the difficulty understanding materiality, the studied enterprises showed signs of being efficient in identifying material sustainability topics.

Developing software that meets the customers’ requirements, expectations, and quality standards is a challenging task for all software organizations. As modern software becomes more and more complex, so do the defects of the software. The aim of this study was to develop a simplified and consistent defect taxonomy that could be executable and usable for smaller enterprises or organizations that want to implement a simplified taxonomy. The aim of this study was also to find characteristic defects that exist in Small- and Medium-sized Enterprises (SMEs) by using the taxonomy. A manual defect classification was done on bug reports collected from three organizations with the same company size as SMEs. An agreement analysis was also conducted in this study to investigate the consistency of the taxonomy. This was done by letting different people classify a subset of the bug reports collected for this study using the proposed taxonomy. Furthermore, in this study, I also investigated how executable and usable the taxonomy would be for smaller enterprises. This was done through four interviews and a survey with seven respondents. The result of the defect classification indicates that Program anomaly (58%), GUI (17%) and Configuration (13%) are three of the most common defect types that exist in SMEs. The result of the defect classification indicates that SMEs have a problem with defects breaking features that worked correctly before, where 19% of all bug reports used in this study were classified as Regression. The survey result indicates that taxonomy is easy to use. However, the result of the different classifications showed that the use of the taxonomy is not consistent between different classifiers. The results of the interviews and the survey indicate that the taxonomy would be executable for smaller enterprises. However, to also be fully usable, the proposed taxonomy needs to be adapted to the particular enterprise, and requires the right competence to propose appropriate measures for the particular enterprise. / Att utveckla mjukvara som möter kundernas krav, förväntningar och som håller en hög kvalité är en utmanande uppgift som alla företag står inför. Den moderna mjukvaran blir allt mer komplex, vilket i sin tur även bidrar till fler och mer komplexa mjukvarufel. Den här studien har som mål att skapa en ny förenklad och konsekvent defekttaxonomi som kan vara genomförbar och användbar för mindre företag och organisationer som vill använda sig av en enklare taxonomi. Målet med det här examensarbetet är också att kartlägga karaktäristiska mjukvarufel i små och medelstora företag med hjälp av den nyutvecklade taxonomin. För att lyckas med detta klassificerades felrapporter från tre organisationer som är av samma storlek som små och medelstora företag. Den här studien analyserade även hur konsekvent taxonomin är genom att låta olika människor klassificera en delmängd av studiens felrapporter. Den här studien undersöker även hur genomförbar och användbar defekttaxonomin är för mindre företag. Detta genomfördes genom fyra intervjuer och en enkätundersökning med sju respondenter. Resultatet av den här studien indikerar att små och medelstora företag främst har problem med mjukvarufel som ger upphov till oväntat och oönskat beteende kopplat till mjukvarans funktionalitet (58%). Den här studien indikerar även att gränssnittsdefekter (17%) och konfigureingsproblem (13%) också är vanliga mjukvarufel inom dessa organisationer. Den här studien har även uppmärksammat att mindre företag kan ha problem med mjukvarufel som tar sönder funktionalitet som fungerat korrekt tidigare, även kallad regressioner, där 19% av alla felrapporter blev klassificerade som det. Resultatet av enkätundersökningen indikerar att taxonomin är enkel att använda. Å andra sidan, de olika klassifikationerna visade att användningen av taxonomin inte var konsekvent. Resultatet av intervjuerna och enkätundersökningen indikerar att taxonomin är genomförbar för mindre företag. Å andra sidan, för att defekttaxonomin ska vara användbar behöver den anpassas efter det särskilda företaget. Den kräver även den rätta kompetensen för att ta fram lämpliga åtgärden för det särskilda företaget.

No description available.