Background: Mental illness is growing rapidly today, with a population that is getting worse within a younger age. Parts of mental illness is linked to what we callself-harm, or self-mutilation. This in order to alleviate his/her anxiety as a result of a compulsion or impulse to add injury to one’s body, motivated by a need to master mental health or to regain emotional balance. Purpose: The purpose of this study was to illustrate how patients with self-injury behavior experience the attitudes and treatment in their received care. Method: This study is a qualitative content analysis with an inductive approach of autobiographies written by persons with self-harm. Result: Positive treatment strengthens patient self-esteem, relieves inner suffering and anxiety, and provides a foundation for a trustworthy relationship between caregivers and patients, while negative treatment, stigmatization, preconceptions and ignorance of healthcare professionals contribute to an insecure care experience for this patient group. Conclusion: Nurses working with self-injurypatients should reflect on their treatment, occupational role and responsibility towards the patient, as this group often feels poorly treated in care. Clinical significance: The content of this study addresses the problemsof caring for patients with self-harm, which may help nurses and healthcare staff to contribute to better treatment and better care. / Bakgrund: Den psykiska ohälsan kraftigt ökar i dagens samhälle, med en befolkning som mår sämre i allt yngre åldrar. En del av den psykiska ohälsan är kopplad till det vi idag kallar Självskadebeteende. Detta i syfte att lindra sin ångest som en följd av ett tvång eller en impulsatt tillfoga sin kropp skada, motiverat av ett behov att bemästra psykisk ohälsa eller av att återvinna känslomässig balans. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet inom vården. Metod: Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av självbiografier skrivna av personer med självskadebeteende. Resultat: Positivt bemötande stärker patienternas självkänsla, lindrar det inre lidandet och ångesten och gav en grund för en tillitsfull relation mellan vårdgivare och patient, där istället negativt bemötande, stigmatisering, förutfattade uppfattningar och okunskap hos vårdpersonalen bidrar till en otrygg vårdupplevelse för denna patientgrupp. Slutsats: Vårdpersonal som jobbar med självskadande patienter bör reflektera över sitt bemötande, sin yrkesroll och sitt ansvar gentemot patienten, då denna grupp ofta känner sig illa bemötta inom vården. Klinisk betydelse: Denna studie lyfter problematiken runt vårdandet av patienter med självskadebeteende, vilket kan hjälpa sjuksköterskor och vårdgivande personal vid vårdmöten.

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar vanligen unga kvinnor. Sjukdomen grundar sig i en skev kroppsuppfattning vilket leder till bantning för att nå en idealvikt. Personer diagnostiserade med anorexia nervosa kan ha en dålig självbild och bristande självförtroende vilket kan leda till självdestruktivitet och lidande. Sjuksköterskan behöver visa tillit och skapa trygghet i mötet. Professionellt stöd i form av kommunikation och interaktion kan skapa en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva hur unga kvinnor diagnostiserade med anorexia nervosa upplever mötet med vårdpersonal. Metod: Datamaterialet består av fem självbiografier som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra kategorier; känna sig orättvist behandlad, hamnat i underläge, utsatt för maktmissbruk och tvång samt hopp och förtroende medåtta underkategorier. Konklusion:Mötet med vården upplevs både negativt och positivt. Det är viktigt att vårdpersonal respekterar de unga kvinnornas autonomi och engagerar dem i vården. Att vården präglas av ett etiskt perspektiv och att det avsätts tid till mötet är viktigt. Ett gott bemötande, adekvat kunskap och en icke-dömande attityd från vårdpersonalen är betydelsefullt. / Background: Anorexia nervosa usually affects young women. The disease is based on askewed perception of the body, which leads to dieting to reach an ideal weight. Individualswith anorexia nervosa can have bad self-image and low self-confidence which can result intoself-destructive behavior and suffering. The nurse during the meeting needs to show trustand create safety for the patient. Professional support by communication and interaction canestablished a good care relationship. Aim: To describe how young women diagnosed withanorexia nervosa experience the meeting with health professionals. Method: The datamaterial consists of five autobiographies that have been analyzed with qualitative contentanalysis. Results: The analysis revealed four categories; feel unfairly treated, ending up indisadvantage, exposed to abuse of power and compulsion, hope and confidence. A total ofeight subcategories emerged. Conclusion: The meeting with healthcare is experienced bothnegatively and positively. It is important that healthcare professionals respect the youngwomen’s autonomy and engage them in their healthcare. That the healthcare should becharacterized by an ethical perspective and that time is given in the meeting is important.Good treatment, adequate knowledge and non-judgmental attitudes from healthprofessionals are important.

Problemområde: Studiens problemområde omfattade den förändrade livsvärlden hos en familj då ett barn drabbas av cancer. Sjukdomen för med sig en ökad emotionell stress och de vanligaste reaktionerna är ångest, depression, ängslan, skuld, maktlöshet, utmattning och osäkerhet. Barnets cancer leder således till ett ökat livslidande hos samtliga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv belysa hur familjens livsvärld påverkas då ett av barnen drabbas av cancer samt hur situationen hanteras av familjen. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där författarna utgick ifrån tre olika självbiografier. Självbiografierna analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre olika teman. De viktigaste fynden var livslidandet och den förändrade livsvärlden som kom uppkom i samband med barnets sjukdom, samt förmågan till att hitta de små glädjeämnena i livet trots motgångar.

Jag har undersökt Birgitta Stenbergs självbiografiska roman Kärlek i Europa utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Protagonisten Birgitta reser ut i Europa för att bli författare. Parallellt med detta finns en stark önskan om att erövra makten över sin egen person och att bli till som subjekt. Subjektsformeringen kantas av könsförtryck och utsatthet. Men Birgitta följer inte någons mall för hur vägen till självöverskridande bör se ut – hon vet att dra nytta av sin underkastelse. Det gör hon genom att söka sig till männen för att samla erfarenhet och stoff till sina romaner. Med kvinnliga medel rör hon sig mot ett manligt mål: att greppa världen genom att välkomna allt den har att erbjuda. Hon styrs av en vilja att se allt, även det obehagliga. Det slutgiltiga målet är litteraturen, där hon själv tar makten över historien.

No description available.

Bakgrund: Barn till en psykisk sjukförälder kan påverkas negativt av den psykiska sjukdomen. Vid bristande omsorg riskerar barnen att själva utveckla psykisk sjukdom i senare ålder. Studier visar att sjuksköterskor har svårigheter att möta dessa barn och ungdomar vars förälder har psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder som lider av psykisk sjukdom. Metod: Design för studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på sju självbiografier. Vid analys av data användes en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Att upprätthålla en fasad, att tvingas ta ansvar, att ha behov av stöd och att ha positiva minnen med tolv underkategorier. Trots en svår uppväxt med skam, ensamhet och avsaknad av stöd fanns det positiva minnen när barnen fick chans till en normal vardag. Samtliga barn beskrev att de önskade sig fått mer stöd från vården. Slutsats: Barn som lever med en psykiskt sjuk förälder upplevde de var tvungna att upprätthålla en fasad, tvingades ta ansvar och hade ett behov av att stöd. Med dessa upplevelser i åtanke behöver vården möta familjer där det finns psykiskt sjukdom närvarande med öppenhet.

Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är “Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”. Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen. / This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book Educated of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”. The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.

Psykisk ohälsa är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Psykiska besvär kanvariera från lindriga symtom så som nedstämdhet till allvarliga psykiska symtom.Bipolär sjukdom är en allvarlig långvarig sjukdom som kännetecknas av depressivaperioder med sänkt stämningsläge, medan de maniska perioderna ger en ökad energioch tankeverksamhet som kantas av omdömeslöshet. Syftet med denna studie var attbeskriva två kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Tvåsjälvbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i sex kategorier: att uppleva hälsa och ohälsa relaterat till mani,att uppleva utanförskap, att uppleva sjukdomens mörker, att behandlingen inte löstealla problem, att uppleva närstående både på gott och ont samt att uppleva hälsa ivardagen. Slutsatsen blev att upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är komplexoch mångfacetterad samt att den har stor effekt på personens upplevelser av allt fråndet egna livet och den egna vardagen till livet som sådant. Därmed påverkarsjukdomen också livets alla dimensioner så som synen på sig själv, relationer,yrkesliv. Detta kräver ett holistiskt förhållningssätt, och ställer stora krav påkunskaper från vårdens sida för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer.Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att öka kunskapen och förståelsen förhelheten av hur det är att leva med en så komplex diagnos som bipolär sjukdom.

Bakgrund: Med cirka tio miljoner dödsfall världen över år 2020 är cancer den näst vanligaste dödsorsaken globalt. En cancerdiagnos skapar generellt varierande som kan påverka en patients liv, vilket kan leda till förlust av kontroll och lidande. För att hantera den nya situationen med cancer behöver dessa patienter stöd. Mötet med patienter med en cancerdiagnos kan lindra lidande samt öka känsla av välbefinnande. Sjuksköterskan har därför en nyckelroll i mötet.                                                                                                                                                                                                                  Syfte: Belysa vuxna personers upplevelser av hur livet förändras i och med en cancerdiagnos.                                                                                                                                                                                                                                         Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys av fem självbiografier skrivna av personer som fått en cancerdiagnos.                                                                                                                                                                                                                        Resultat: Utifrån analysen har åtta underkategorier identifierats. Utifrån dessa har det utformats tre huvudkategorier; Att tappa fotfästet, Förändrat liv och Att se ljus i mörkret.                                                                                                                                                                                                                                                Konklusion: Att ta emot ett cancerbesked samt att leva med cancer kan påverka patientens syn till livet. Det i sin tur kan göra att upplevelsen av hälsa och välbefinnande påverkas. För att hjälpa patienten att hitta tillbaka till sig själv samt att skapa förutsättningar för återhämtning behövs sjuksköterskans förståelse till personens livsvärld. / Background: With approximately ten million deaths worldwide in 2020, cancer is the second most common cause of death globally. A cancer diagnosis generally creates mixed feelings that can affect a patient's life, which can lead to loss of control and suffering. To cope with the new situation with cancer, these patients need support. Meeting patients with a cancer diagnosis can alleviate suffering and increase feelings of well-being. The nurse therefore has a key role in the meeting. Aim: To shed light on adult patients' experiences of how life changes with a cancer diagnosis. Method: A qualitative manifest content analysis of five autobiographies written by people who have been diagnosed with cancer. Results: Based on the analysis, eight subcategories have been identified. Based on these, three main categories have been designed; To lose footing, Changed life and Seeing light in the dark. Conclusion: Receiving a cancer diagnosis and living with cancer can affect the patient's view of life. This in turn can affect the experience of health and well-being. To help the patients find their way back to themselves and to create conditions for recovery, the nurse's understanding of the person's world of life is needed.

Denna studie undersöker hur serietecknare gestaltar sig själva visuellt i sina verk. Där undersökningen utgår ifrån konstnären och serietecknaren Ester Erikssons seriebok Jag Esters rester (2017). Fokuset för analysen är huvudkaraktären Ester och hur Ester är en visuell representation av Erikssons självbild. Jag utgår ifrån att karaktären Ester är Erikssons alter ego och med denna studie undersöker jag hur användandet av ett alter ego kan fungera som utgångspunkt för ett konstnärskap. Den självbiografiska serien präglas av autenticitet och subjektivitet där betraktaren förväntar sig att det som skildras är verkligt och sant, men att detta inte nödvändigtvis är fallet då det som framställs är serietecknarens subjektiva uppfattning av sig själv och den upplevda händelsen som presenteras. Det är Erikssons subjektiva uppfattning av jaget som Ester representerar, där Eriksson valt ut vilka egenskaper som hon vill lyfta fram, förstärka eller inte visa alls. Att se på självframställningen som ett alter egot skapar en distans mellan konstnären och det tecknade jaget. Det är distanseringen mellan det upplevda jaget och det konstruerade jaget som sker när ens jag blir till ett alter ego som gör det möjligt att få tillgång till andra sidor av sig själv. Denna distansering sker när serietecknaren tecknar sig själv som en seriefigur.