What kind of self images characterise a football supporter? This question is the main focus of this thesis. Therefore, the thesis is trying to find distinguishing characteristic traits for football supporters. This work has been carried out through qualitative interviews with individuals who define themselves as football supporters. The interviews were mainly focused on two different types of supporters, official supporters and other supporters. The official supporters consist of individuals from official supporter clubs which are officially linked to a specific team in the first division in Sweden, the Swedish Allsvenska. The other supporters consist of individuals who are also supporters but they express their supportership in a different way. The interviews were analyzed using the Canadian sociologist Erving Goffman’s theories of dramatism, specifically from the book, The Presentation of Self in Everyday Life (1959). The thesis concludes that the phenomena of supporters is affected by a widely spread heterogeneity and has been exposed for a major differentiation, which has led to the design of many different types of supporters. Some of these different types of supporters are noticed in the thesis, such as Official supporters, Low commitment supporters, Lower division supporters and TV-supporters. The thesis also casts light on, that more types of supporters exist, for example Hooligans, Casuals, Ultras, Supporters of success etc. The analysis of the interviews concludes that different roles are acted out in the performances of a supporter. All the different types of supporters have different types of role-descriptions (actions, behaviors and traits) which are characteristic for their type of supportership. Therefore, all supporters can be seen as if they consist of two different types of characteristic role-descriptions as a supporter. These characteristic roles are; the general supporter and the specific supporter. The general supporter role is characterized by different types of actions and traits which are general for all supporters. The specific supporter role is characterized by specific actions and traits commonly connected to a specific type of supporter. The thesis also concludes that the supporters are well aware of the on-going heterogeneity and therefore, all supporters can be seen as smaller parts in the whole picture of supportership.

År 1826, tog Joseph Nicéphore Niépce det äldst bevarade fotografiet. För att ta detta fotografi krävdes en exponeringstid på åtta timmar. En av Niépces största utmaningar var då att finna en teknik för att bevara fotografierna. Det blir väldigt tydligt att det förr var mycket komplicerat att ta ett fotografi, vilket kontrasterar till 2010-talet - där vi på ett ögonblick kan ta fram mobiltelefonen och fotografera en händelse. I denna studie har vi undersökt det sociala mediet och bilddelningstjänsten Instagram. Vi valde att studera eleverna i tre gymnasieklasser i åldersgruppen 18-19 år, på de kommunala gymnasieskolorna i Gävle - Borgarskolan, Polhemsskolan och Vasaskolan - vilka utgjorde urvalet i undersökningen. Vi besökte de tre skolorna och delade ut en enkät som eleverna fick besvara. Denna enkät innehöll frågor om bland annat självkänsla, hur de betraktar sig själva och hur de använder Instagram. Syftet med undersökningen var att se om nivå av självkänsla påverkade hur man använde Instagram. Vi ville också se hur användarna väljer att gestalta sig själva med Instagram som verktyg. Av resultaten fann vi bland annat att merparten av eleverna på alla tre skolor hade en bra självkänsla enligt dem själva. Majoriteten på samtliga skolor menar också att de själva inte använder Instagram som ett verktyg för att styra över hur andra ska se på dem - men de tror att andra människor gör det. / In 1826, Joseph Nicéphore Niépce captured the oldest preserved photography. In order to capture this photography, an exposure time of eight hours was required. One of Niépce’s largest challenges back then was to find a method which preserved the photographies. From this it gets apparent/obvious that it used to be very complex to take a picture, which contrasts to the present time where we in an instant can pick up our mobile phone to shoot an event. In this study we have examined the social media and photo-sharing service Instagram. We chose to research students within three classes at the municipal upper secondary schools in Gävle - Borgarskolan, Polhemsskolan and Vasaskolan, which consequently also composed our selection in the study. The topical age-group was 18-19. Further we visited the three schools and distributed the questionaire. This questionaire contained questions about self-esteem, how the students consider themselves and general Instagram usage. The purpose of the study was to see if the students level of self-esteem affected their Instagram usage in any way. We also wanted to distinguish how the Instagram users chose to frame themselves using Instagram as a tool. From the results we found that the main body of the students at all three schools had a good self-esteem according to themselves. The majority at all schools also argue that they do not use Instagram as a tool in order to control other peoples impression of them, but, they believe that other people do.

With the intention to fill a gap in the research field, this thesis porposes to illuminate privatepersons’ use of Instagram simply as private actors without any profitable interest. The users with a solely personal interest may in some cases attract thousands of followers in the scale ofcelebrity fan base. This thesis aims to map out what motivates and drives a thought-through, strategic use of Instagram, to discover if there is a strategic use of Instagram among the objects of study and also to share the objects of study’s reflections about their Instagram use. Through a selection based on the number of followers of a non-profitable Instagram profile, age and an involvement in the culture and/or media business, ten people were selectedto constitute the objects of study. Through a comparision of five users with many followers (more than 1000) and five with few (less than 500), a comparative study was made to discover differences and similarities in their use and attitudes to Instagram. With an abductive approach and a rich theoretical framework, focusing on theories concering self-presentationand personal branding, in-dept interviews were made to create a deep understanding of the subject of research. The intervew answers were processed through a content analysis that concluded astrategic use among all of the objects of study, motivated by personal satisfaction and hopes of being percieved in a certain way. The users with many followers all reflected on and experience negative psychologial concequenses from their Instagram use, but the reflections and effects were absent among the users with few followers. The study demonstrate user patterns amongst those observed that suggest that a greater commitment to Instagram is more likely to have an effect on mental health.

Denna studie undersöker vilka budskap som Beyoncé konstruerar på sin Instagram genom enbart bildkommunikation. Då kända profiler har möjlighet att vara opinionsbildare för sina följare är det intressant att studera vilka budskap utöver deras huvudgenre, som de väljer att konstruera. Detta då det kan påverka människor som följer henne så att även de anammar dessa föreställningar, värderingar och handlingar. Eftersom Beyoncé har ett stort följeslag på sin Instagram och då hon själv publicerar bilderna är hon en representant för det här fenomenet, som är att gå utanför sin huvudgenre och vara en opinionsbildare. I studien använder vi oss av en kvalitativ innehållsanalys. Vi undersöker Beyoncés Instagram-profil, där vi sedan genom ett strategiskt urval väljer ut sju bilder. Därefter analyseras bilderna utifrån vårt teoretiska ramverk med utgångspunkt i semiotik, genus, rasism, självpresentation och klädernas betydelse. Detta ger en djupgående analys som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar på att Beyoncé både direkt och indirekt konstruerar budskap genom enbart sin bildkommunikation. Det är bland annat budskap om politik, feminism och familjesituationer. Hon framställer även sociala roller som kommer till uttryck i bilderna. Dessa sociala roller är till exempel mamma, artist och karriärkvinna. / This study examines what messages Beyoncé construes on her Instagram through merely visual communication. It is interesting to study what messages celebrities convey through their visual communication that is outside their own main genre, considering they have the opportunity to be moulders of public opinion. This is because they have the ability to influence their followers so that they also adopt to these ideas, values and actions. Beyoncé is a representative for this phenomenon because she publishes her own pictures on Instagram and has a big number of followers. In this study, we use a qualitative content analysis. First, we examined Beyoncés Instagramaccount and then chose seven pictures with the help of a strategic selection. Thereafter we analyzed the pictures with the help of our theoretical framework based on the theories of semiotics, gender, rasicm, self-presentation and the meaning of clothes. This makes a contribution to a profound analysis that addresses the issue studied and the aim of the study. The results show that Beyoncé does construe messages, both directly and indirectly through her visual communication. Some of the messages she conveys are about politics, feminism and family situations. She also constructs social roles through her pictures. These are roles such as a mother, an artist and a businesswoman.

Sociala medier är en del av många människors vardag för att dela med sig utav personliga händelser. Denna studies syfte var att undersöka om det fanns skillnader mellan grupper beroende på hur aktiva de var på sociala medier och deras livstillfredställelse samt självpresentation. Genom en webbaserad enkät mättes livstillfredsställelse och självpresentation på 101 personer mellan 18 till 48 år. Studien påvisade att det fanns en signifikant skillnad mellan de som använder Instagram frekvent och minskad ökad självpresentation. Själv-presentationen var högre bland de som besöker Instagram frekvent jämfört med de som inte besöker Instagram frekvent. / Social media is a part of many people’s everyday today, especially to share personal events. The purpose of this study was to investigate whether there were differences between groups depending on how active they were on social media and their life-satisfaction and self-presentation. Through a web-based survey, life satisfaction and self-presentation was measured on 101 respondents between the ages of 18 to 38 years old. The study showed that there was a significant difference between those who use Instagram frequently and reduced increased self-presentation. The self-presentation was higher among those who visit Instagram frequently compared to those who do not visit Instagram frequently.

In Iran, where males and females are kept separated in different spheres, Facebook may be used as an opportunity to bridge this gap between the genders. However, this study showed that Facebook, as a nonymous platform in which people are in contact with their already-made social ties, didn’t seem to be liberating from the existing norms and rules within society. Facebook was a stage that became restricted with the involvement of social ties. The study’s analysis of interviews with six young Iranians showed that social meanings and norms of self-presentation on Facebook are defined to a large degree in terms of gender. The informants used a variety of strategies when presenting themselves on Facebook. They used Facebook simply for gaining personal autonomy. Strategies were adopted especially when one’s personal and community needs were in conflict. Efforts made to apply strategies were gendered and were used mainly by females. Males conformed to and women resisted societal norms and expectations.

På sociala nätverkssidor tillåts användarna att presentera sig själva. Sociala medier ger användarna möjlighet att styra och kontrollera sin presentation på ett annat vis än hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i jämförelse med den interpersonella situationen. Således måste användarna på de sociala medierna ge en konsekvent bild av sig själva för att inte ge en annorlunda självpresentation än den som har givits offline. Hur presentationer online skiljer sig från varandra har nyligen börjat studeras. Exempelvis finner vi en kartläggning om hur Facebook skiljer sig från LinkedIn i användarnas sätt att presentera sig. Fältet efterfrågar dock mer forskning som undersöker enskilda medier för att se om man i det valda mediet har mindre eller större tendenser till att skilja mellan presentationen online respektive offline. Utefter detta har vi identifierat studiens forskningslucka då vi konstaterat att det saknas forskning om hur vi presenterar oss på Instagram. Studiens syfte är att undersöka sociala mediers betydelse för människors självpresentation. Vi valde att tillämpa en kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade samtalsintervjuer med sex deltagare. Samtalsintervjun utgjorde den interpersonella offlinepresentationen som därefter jämfördes med onlinepresentationen, vilket utgjordes av deltagarnas instagraminnehåll. Studiens teoretiska ramverk behandlar publikanpassning och tre olika former av missrepresentation: idealisering, uteslutande av demografiska aspekter samt ett ogiltigt självkoncept. Vi har via innehållsanalyser letat efter just dessa fenomen. Studiens resultat visar att självpresentationen på Instagram är ytterst begränsad och dessutom uteslutande av fullständiga kontexter. Vi finner ingen påtaglig publikanpassning utan finner snarare att användarna utgår ifrån att deras följare, publik, är väl insatta i deras liv och därmed förstår den fullständiga kontexten som är utesluten i en uppladdad bild. Resultatet visar också att de tre formerna av missrepresentation inte går att tillämpa på Instagram som socialt medium trots att vi finner små tendenser av idealiserande. Idealiserandet beror antagligen främst på Instagrams tekniska utformning. / At social networking sites, the users are allowed to present themselves. Social media are providing the users with opportunity to control their presentations in a way that is not possible in face-to-face communication. The difference, when it comes to audience, is that the social media sites are tending to speak to a much wider audience than interpersonal situations. This leads to that the users have to communicate a consistent self presentation so that the online presentation will match the presentation given in offline situations. How online and offline presentations differs from each other is a relatively new subject. New studies show how Facebook’s and LinkedIn’s users are presenting themselves differently in these different kinds of mediums. Still, the field of communication and social media are requesting more research on how single mediums tend to differ in the presentation in contrast to the presentation which takes place in real life. Through this, and the fact that Instagram is an unexplored medium, were we able to identify this studies purpose, which is to investigate and create an understanding of the significance that social media has on self presentation. We used a qualitative approach in this study. We executed semi-structured interviews with six participants, which came to be treated as offline presentations of the participants lives. This presentation where later compared with content analysis to the participants Instagram profile. The theoretical framework of this study discusses audience accommodations and three different forms of misrepresentation online: idealizing, exclusion of demographic aspects and an invalid concept of the self. The result of the study shows that the self presentation on Instagram is highly limited and excluding of surrounding contexts. We do not find any substantial audience adjustment but instead that Instagram users tend to presuppose that their audience are well aware of their life and therefor are aware of the full context. The result also shows that the three forms of misrepresentation online cannot be applied on Instagram even if we see some tendency of idealizing.

Sammanfattning Detta är en fallstudie över en Sveriges mest välkända och framgångsrika bloggar – www.kenzas.se, driven av Kenza Zouiten. Syftet med studien var att ta reda på hur man via självpresentation genom en blogg kan bygga upp och skapa sig ett starkt personligt varumärke. De frågeställningar studien utgick ifrån var hur Kenza Zouiten väljer att framställa sig själv som person i skriven text och i bilder, samt huruvida det finns några skillnader i hur hon väljer att framställa sig själv i bloggen idag jämfört med i bloggens början. Metoden som tillämpades var en kvalitativ innehållsanalys bestående av en retorisk textanalys och en semiotisk bildanalys – med ett övergripande hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att Kenza ända från början har haft en väldigt ödmjuk och vänlig ton i bloggen. Hon framställs i skriven text som ärlig, ödmjuk, trovärdig och passionerad, och framstår som en ganska ”vanlig” och normal tjej med ett liv som vem som helst. Hon har aldrig använt sig av bloggen för att provocera eller bråka, utan skriver snarare väldigt ”snälla” inlägg och tackar ofta sina bloggläsare för sin framgång. Hon framstår som väldigt transparent, autentisk och trovärdig i sin kommunikation, man får ett förtroende för henne som bloggare och litar på det hon skriver. I bilder, däremot, får man en lite annorlunda känsla jämfört med när man läser den skrivna texten. Bilderna hon publicerar framstår ofta som exklusiva och professionella, och vittnar om ett ”drömliv” fyllt av vackra och dyra klädesplagg, exotiska resmål och prestigefyllda modellfotograferingar. Det framkom alltså att det finns en motsättning i hur Kenza framställer sig via skriven text och via bilder. Detta kan vara en av de saker som fascinerar läsarna; att någon som verkar leva ett så lyxigt ”drömliv” ändå kan verka så ”vanlig” och oförändrad. Studien visade också på en utveckling i hur Kenza valt att framställa sig själv över tid. I början av bloggandet framstod hon som en vanlig tonåring som bloggade för att det var roligt att skriva dagbok, medan hon nuförtiden sköter bloggen mer som en marknadsföringskanal för sitt personliga varumärke. Hon visar inte upp lika mycket av sin privata sida varken i text eller bilder längre; hon framstår fortfarande som personlig, men inte lika privat. Numera framstår hon snarare som väldigt professionell i sitt bloggande. Slutsatsen är att man genom att utstråla en konsekvent trovärdighet, en autenticitet, passion och ödmjukhet kan bygga upp ett starkt personligt varumärke via en blogg. Detta tillsammans med ett utbud av vackra bilder som speglar en eftersträvansvärd livsstil verkar vara ett vinnande koncept. Även motsättningar mellan skriven text och bilder kan vara en bidragande faktor till hur man framgångsrikt skapar ett personligt varumärke genom att blogga. / Abstract This is a case study of one of Sweden's most well known and successful bloggers Kenza Zouiten. The purpose of the study was to find out whether you through self presentation via a blog can create and build up a strong personal brand. The research questions the study proceeded from were: How does Kenza Zouiten choose to present herself as a person in written text and in pictures? Are there any differences in how she chooses to present herself in her blog today, compared to when she first started blogging? If so: what are they? The method used was a qualitative content analysis consisting of a rhetorical textual analysis and a semiotic picture analysis – with an overriding hermneutic perspective. The results showed that Kenza, from the beginning, has had a very humble and friendly tone in the blog. In written text she is portayed as honest, humble, trusthworthy and passionate, and comes across as a pretty ”normal” girl with a normal life. She has never used the blog to provoke or pick fights, instead she writes very kind-hearted posts and often thanks her blog readers for her success. She appears to be very transparent, autentic och believeable through the way she communicates through her blog. When it comes to how she presents herself in pictures, however, you get a different feeling than from reading the written text. The pictures she publishes often appear as very exclusive and professional. They testify to some sort of ”dream life” filled with beautiful and expensive clothes, exotic trips and vacations and prestigeous fashion shoots. Thus, a divergence between how Kenza portrays herself through written text and how she portrays herself in pictures emerged. This might be one of the things that fascinate the readers; that someone who appears, or seems, to be living such a luxurious ”dream life” can appear so ”normal” at the same time. The study also showed a change in how Kenza has chosen to portray herself through time. When she first started blogging she seemed like a regular teenage girl who liked using the blog as a journal, nowadays she runs the blog more like a marketing tool for self promotion of her personal brand. She does not show as much of her private side, neither through written text or pictures, anymore. She does still come across as personal, but not as private as she once did. Nowadays she appears much more as a professional blogger. The conclusion is that by showing a consistent trustworthyness, autenticity, passion and humbleness, you can build up a strong personal brand via a blog. This, together with a range of beautiful pictures that reflect a desired lifestyle appears to be a winning concept. Divergencies between written text and pictures might also be a contributory factor when it comes to succesfully building a personal brand via blogging.

Syftet med studien är att undersöka om kvinnliga skönhetsideal på sociala medier påverkar unga kvinnors självupplevda välmående. Studiens frågeställningar är följande: Finns det ett samband mellan kvinnliga skönhetsideal på sociala medier och självupplevt välmående? Hur förhåller sig kvinnliga skönhetsideal på sociala medier till ditt självupplevda välmående? För att få svar på dessa frågeställningar gjorde vi tio semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som studerade vid ett universitet i Stockholm.   Det har tidigare gjorts många internationella kvantitativa studier om hur kvinnoideal på media påverkar unga kvinnors välmående. Däremot finns det mindre kvalitativ forskning om ämnet vilket motiverade vårt val för denna ansats. Den tidigare forskningen på området har visat att det finns ett negativt samband mellan unga kvinnors välmående och kvinnliga skönhetsideal som förmedlas via sociala medier. De teoretiska ramverken som tillämpas i denna studie baseras på Erving Goffmans teori om självpresentation och Maarit Johnsons teorier om självkänsla och dess former. Det empiriska materialet analyseras utifrån fyra huvudteman som är återkommande under intervjuerna: bekräftelse, självpresentation, social jämförelse samt åtgärder.   Studiens resultat visar att kvinnliga skönhetsideal på sociala medier har främst negativt, men även positivt, inflytande över respondenternas självupplevda välmående. I enlighet med den tidigare forskningen har respondenterna vidtagit strategier för att minska det negativa inflytandet över sitt självupplevda välmående.

Title: I saw it on Facebook – Youth presentation of self on Facebook Authors: Nicole Dreher & Anders Skoglund Presented: 01.06.2010 Purpose: The purpose of this thesis was to examine how the, in the study, participating youths make their presentation of self on their Facebook profiles. Methodology: The method used in the thesis was a social semiotic analysis focusing on the social semiotic concepts: semiotic resource, semiotic potential, affordance, denotation and connotation. A social semiotic analysis of composition was also used with the purpose to gain a deeper knowledge of the social semiotic affordances of Facebook’s composition. Theoretical perspectives: The theoretical base of this thesis consists mainly of Erving Goffman’s theory on presentation of self in everyday life as well as relevant theories to youth culture in sociology and identity in social psychology. Conclusions: The results show that the youth’s presentations of selves mostly takes place in their profile picture, status updates, groups, fan pages and through their communication with other users on their wall. The borders between front and back stage on Facebook entirely depends on the norms that the reader expects the profile owner to uphold. The most frequent reason for impression management among the participating youths seemed to be to uphold a façade on front stage, i.e. Facebook, amongst their friends. Most of the participants’ use of Facebook confirms theories from previous research on the Internet generation – that they use it to communicate, network and to express opinions. The results also showed that the profile owner, through their status updates, can revise and reform their presentation of self at any time. / Denna uppsats undersöker hur de deltagande ungdomarna gör självpresentationer på sina Facebook- profiler. Detta kommer att undersökas genom en socialsemiotisk metod med fokus på begreppen semiotisk potential, affordance, konnotation, denotation. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för uppsatsen är Goffmans dramaturgiska perspektiv som liknar livet vid en teater. Alla sociala interaktioner sker på en scen och individen har olika roller beroende på kontexten. Varje framträdande har, likt teatern, en bakre och främre region, där den främre är den roll du har vid uppträdandet och den bakre är den privata regionen. Goffmans perspektiv tar även upp intrycksstyrning vilket används för att styra det som släpps ut på scenen, den främre regionen. Det teoretiska ramverket innehåller även socialpsykologins identitetsbegrepp samt ett avsnitt om ungdomar, deras kultur och hur de förhåller sig till Internet. Uppsatsen undersöker även, med en socialsemiotiskmetod hur scenen Facebook är komponerat för att se vilka möjligheter av självpresentation det finns. Scenen Facebook är komponerat med tre olika spalter, där den mittersta är störst och har den primära funktionen. Den västra spalten innehåller profilbilden med kompletterande information, i syfte att påvisa vem profilägaren är. Mittenspalten har två olika innehåll, den ena är informationssidan som återger biografiska uppgifter om profilägaren samt vilka grupper och pages denne tillhör. Den andra är wall:en, Facebooks centrala del, här kartläggs de aktiviteter profilägaren gör, till exempel: skriva på någons wall, kommentera på bilder, lägga upp egna bilder eller bli taggad i bilder. Det undersökningen kom fram till var självpresentationen sker främst genom grupper och pages, statusuppdateringar, profilbild och kommunikation på wall:en samt att den varierar beroende på aktivitet. Vid hög aktivitet är det klarare vad som är menat att publicera och vad som regleras med intryckskontroll. Vid låg aktivitet var det ett problem att se vad som var intrycksstyrning och vad som var ett slentrianmässigt användande av Facebook. Det kom även fram att den profilbild som visas ofta är representativ utifrån materialet. Den som hade en humoristisk profilbild hade även en profil med ett humoristiskt tema. Humor var även det mest genomgående temat bland profilerna och ofta med subkultur kopplat till detta.