Många unga tjejer är uppkopplade på sociala medier idag. Samtidigt har den psykiska ohälsan ökat för unga tjejer de senaste åren. Uppsatsens syfte var att undersöka hur unga tjejer som går sista året i gymnasiet upplever att deras psykosociala hälsa och identitet påverkas av att vara uppkopplade på Facebook och Instagram. Fem semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem tjejer som går sista året i gymnasiet. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån symbolisk interaktionism och genusperspektiv. Resultatet visar att sociala medier som Facebook och Instagram, är en viktig del av tjejernas vardag, men att de upplever att Facebook och Instagram kan påverka identiteten och ha negativa effekter på den psykosociala hälsan. Deltagarna upplever ett påträngande skönhetsideal och ständig jämförelse med andra. Tjejerna lägger ner mycket tid och har strategier om vad de väljer att publicera. Vuxna runt unga tjejer bör vara medvetna om vikten av sociala medier i unga tjejers liv och bidra till att motverka destruktiva skönhetsideal.

In today’s media society and the growth of user-generated content, everyone has the opportunity to create their own content on social media. Instagram influencers are an exciting phenomenon considering that ordinary people have started documented their everyday lives through photographs and gained a large group of followers and started earning money on their content.  The purpose of this study was to examine Swedish influencers self-presentation on Instagram. Based on their self-presentation I wanted to examine what image they choose to communicate to their followers, in order to understand how they construct an online identity and establish their personal brand. To see how they have gained success and differentiated in a large industry. But also developed an understanding of the effectiveness of different types of presentations based on the measured values likes and comments.  Using a quantitative content analysis method, a total of 198 post from four purposively selected fashion-influencers Instagram accounts was analyzed. The result indicated that the influencers accounts consisted of industry -related photos. They represented an ideal and presented themselves in a positive way. At the same time, they strived to achieve a varying content. In the terms of number of likes and comments, the result showed the importance of showing a personal and private side of oneself, as it was appreciated by the audiences and created an authenticity image. The results of this study showed both differences and similarities to other studies in the field.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka danslärares självskattade upplevelse av perfektionistisk självpresentation och stress inom danstävlingsverksamheten i Sverige. Tre frågeställningar besvarades i studien: 1) Finns det ett samband mellan perfektionistisk självpresentation och stress och ålder hos danslärare? 2) Finns det skillnader i skattning av perfektionistisk självpresentation mellan män och kvinnor? 3) Hur upplever danslärare perfektionistisk självpresentation och stress? Metod: Studien genomfördes både med en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. En tvärsnittsstudie genomfördes och en tematisk analys utformades. Kvantitativa forskningsmetoden genomfördes i form av enkätundersökning för att identifiera nivåer av perfektionistisk självpresentation och stress. Kvalitativa forskningsmetoden genomfördes i form av personliga intervjuer för att besvara mer ingående hur danslärare med höga nivåer av perfektionistisk självpresentation och stress upplever sig själva. Resultat: Kvantitativt resultat: Signifikanta, positiva samband visas mellan PSP, NOI, NDI och upplevd stress. Signifikant negativt resultat identifierades mellan ålder och PSP. Inget signifikant samband mellan upplevd stress och ålder identifierades. Kvalitativt resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman som framkom under analysarbetet: Danslärares syn på yrkesrollen, Att vara perfektionistisk och Konsekvenser av hög perfektionism. Resultaten visade att alla danslärare upplevde sig själva som perfektionistiska men inte bara inom själva dansläraryrket utan också i privatlivet. Det visade sig även att deras perfektionistiska beteende i samband med stress ledde till utmattningssyndrom. Även om deras perfektionistiska självpresentation har visat sig leda till ohälsa så upplever de att deras beteende har varit hjälpsamt många gånger. Slutsats: Detta är den första studien som undersökt perfektionistisk självpresentation och stress hos danslärare genom en mixed-method studie. Utifrån respondenternas svar på enkätundersökningen men också genom våra intervjuer har vi förstått att perfektionistisk självpresentation och stress är sammankopplat

Instagram offers many opportunities for people to present themselves, but there is a lot we don’t know about when it comes to the choices people make when they create and share content. In this thesis we look at self-presentation and how it is being constructed on Instagram to provide an increased understanding of how individuals use social media as a tool for self-presentation. We have used qualitative interviews to collect data and a thematic method for analyzing the material. Based on our results, we conclude that users present themselves on Instagram in a variety of ways and in very complicated ways, where in many cases additional platforms and services are used. The rationale behind this behavior is, among other things, that you take cultural and technical filters into consideration, and that you do not see items as something individual, but parts of a larger whole. Another thing that emerged from the study was that curation is an essential part of creating one’s self-presentation.

Gender stereotypes are frequently used in advertising. Although, we do not longer consume advertising simply by watching TV, most research on the area is made on traditional media. Today, a major part of advertising is consumed through social media and exposed through influencer marketing. Thus, it is not a large advertising agency that decides how the influencer should highlight the product. This study investigates the presence and production of gender stereotypes in influencer marketing. Further it intends to create a greater understanding of how sponsored posts differ between male and female influencers on Instagram. The material consists of 16 images posted by influencers in collaborations with the organization Visit Dubai. The research method being used is a semiotic image analysis. The theoretical framework consists of gender and stereotype studies in relation to advertising, such as man- spreading and women shrinking. The study also uses theories on self-representation. The researched showed a lack of typical stereotypes in influencer marketing. Further, the results showed that female influencers did use positioning and looks that could be linked to the theories. Self-representation could be one key factor on why influencers use stereotypes in influencer marketing. Advertising serves to create meaning for the culture and serves as a display on which cultural performances are illustrated. This means that an understanding of stereotypes in relation to the new marketing methods can be seen as an important tool for understanding our culture.

I dagens sociala medier flödar de bilder som föräldrar publicerar på sina barn. Detta kan komma att bli ett problem då barnen inte själva har möjlighet att bestämma över sin egen integritet online. Många tidigare studier fokuserar på att undersöka barnens rättigheter på internet. Syftet med vår studie är att undersöka vad som faktiskt är anledningen till att föräldrar exponerar sina barn på sociala medier. För att nå ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod där sju mödrar har blivit intervjuade. Det är viktigt för oss att belysa det faktum att studiens urval utgörs av endast mödrar, vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet. Studien har bland annat kommit fram till att mödrarna, i och med sociala mediers framväxt, skapat ett beteende där de söker bekräftelse av den kollektiva identitet som de anser sig tillhöra. De bilder som mödrarna publicerar på sina barn fungerar i sin tur som ett verktyg som används för att nå denna bekräftelse. / In today's social media we are fluently exposed to images that parents upload on their children. This could become a problem as the children do not have any influence regarding their own online integrity. Many studies are often focused around children's rights on the internet. In contrast to other studies, this study will focus on what the reasons are for parents to expose their children on social media. To reach a result in our study we have used a qualitative method, where seven mothers has been interviewed. It is very important to illustrate the fact that we only have focused on mothers in our selection, which could have affected our results. The results from this study are that the social media has emerged and created behavior where mothers are seeking confirmation in the social identity, that they feel that they are a part of. The images that the mothers are publishing work as a tool that is used to reach this confirmation.

Ungdomars beteende styrs av attityder, subjektiva normer och upplevd kontroll och utifrån omgivningen regleras beteendet för att skapa intryck som platsar i olika sociala interaktioner. Ungdomar presenteras sig olika beroende på sammanhang och utför olika strategier för att bli accepterade och känna tillhörighet. I dag är Instagram en gemensam plattform där ungdomar kan interagera med varandra via och eftersom det erbjuds bland annat publicering, delning och arkivering av bilder inleds en process till ett förlängt jag. Studien har syftat till att undersöka vilka strategier som ungdomar i åldrarna 13-16 i dag använder i sin självpresentation på Instagram för att uppnå tillhörighet. För att uppnå syftet med studien skapades en teorisyntes för att kunna kartlägga deras strategiska självpresentationer. Denna utgår från Theory of planned behavior, Erving Goffmans dramaturgiska samhällssyn, Jones och Pittmans självpresentationsstrategier och Russell Belks teori kring det förlängda jaget. I vår fallstudie genomfördes en fokusgrupp och fyra individuella intervjuer samt en bildanalys som alla hade utgångspunkt i teorisyntesen. Undersökningarna genomfördes för att ge svar på hur ungdomars beteende ser ut på Instagram och hur de använder applikationen för att presentera sig själva genom publicering av bilder. Resultatet visade att ungdomar i dag använder flera olika strategier för att presentera sig själva på Instagram. Den mest förekommande strategin är självfrämjan och i vissa fall använder de även insmickran och föregå med gott exempel. De vill lyfta fram egenskaperna av att vara kompetenta, sympatiska och moraliskt värdiga och utifrån detta publicerar de bilder på sig själva, sina kompisar och aktiviteter som föreslår just detta. / The behavior of adolescents is controlled by attitudes, subjective norms and perceived control, and they generate different impressions based on their environment to fit into their different social interactions. Adolescents present themselves different depending on their relations and alternate their strategies to do so in order to fit in and feel accepted. Today Instagram is a common platform for interaction between adolescents and because it offers publication, sharing and storing of images a process of creating an extended self occurs. The purpose of this study is to examine which strategies adolescents between the ages 13-16 use in their presentation of self on Instagram to achieve their sense of belonging. To accomplish this purpose we created a theoretical synthesis in order to map their strategic self-presentation. This synthesis is based on the Theory of planned behavior, Ervin Goffman’s concept of dramaturgy, Jones and Pitman’s self-presentation strategies and Russell Belk’s theory of the extended self. With this as a base in our case study we held a focus group and four individual interviews followed by a picture analysis. These enquiries were carried out with the purpose of answering how adolescents act on Instagram and how they use this application in their self-presentation via images. The result indicates that adolescents, today, use several different strategies in their presentation of self on Instagram. The strategy that is most prone to be used is self-promotion followed by ingratiation and exemplification. They want to highlight their capability to be competent, appealing and morally worthy and they publish pictures of themselves, their friends and their activities based on that.

In this study the aim was to investigate the area of non-celebrity people with a popular Instagram account, and indentify their motives to being active on Instagram, whether or not they maintained an online image and what consequences they could see as results of Instagram activity. Through six interviews with women between 17 and 28 years of age, the results showed the following patterns. The identified motives to Instagram use matched Whiting and Williams (2013) ten ways to apply Uses and Gratificatios Theory, and also identified three new ones: professional use, friendship and validation of oneself. Use of an online image was confirmed, as the interviewees stated how constructed to show ones best sides an Instagram account usually is, both theirs and others. Consequences and effects as result of Instagram use was stated to be both positive and negative, positive as inspiration, affirmation and easing contact with friends. Negative effects such as envy, comparisons, anxiety, a normalised view of unhealthy bodies, and the risk of addiction to Instagram use was noted.

<p><strong>Title: </strong>I saw it on Facebook – Youth presentation of self on Facebook</p><p><strong>Authors: </strong>Nicole Dreher & Anders Skoglund</p><p><strong>Presented: </strong>01.06.2010</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis was to examine how the, in the study, participating youths make their presentation of self on their Facebook profiles.</p><p><strong>Methodology: </strong>The method used in the thesis was a social semiotic analysis focusing on the social semiotic concepts: <em>semiotic resource</em>, <em>semiotic potential</em>, <em>affordance</em>, <em>denotation </em>and <em>connotation</em>. A social semiotic analysis of composition was also used with the purpose to gain a deeper knowledge of the social semiotic affordances of Facebook’s composition.</p><p><strong>Theoretical perspectives: </strong>The theoretical base of this thesis consists mainly of Erving Goffman’s theory on presentation of self in everyday life as well as relevant theories to youth culture in sociology and identity in social psychology.</p><p><strong>Conclusions: </strong>The results show that the youth’s presentations of selves mostly takes place in their profile picture, status updates, groups, fan pages and through their communication with other users on their wall. The borders between front and back stage on Facebook entirely depends on the norms that the reader expects the profile owner to uphold. The most frequent reason for impression management among the participating youths seemed to be to uphold a façade on front stage, i.e. Facebook, amongst their friends. Most of the participants’ use of Facebook confirms theories from previous research on the Internet generation – that they use it to communicate, network and to express opinions. The results also showed that the profile owner, through their status updates, can revise and reform their presentation of self at any time.</p> / <p>Denna uppsats undersöker hur de deltagande ungdomarna gör självpresentationer på sina Facebook- profiler. Detta kommer att undersökas genom en socialsemiotisk metod med fokus på begreppen semiotisk potential, affordance, konnotation, denotation. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för uppsatsen är Goffmans dramaturgiska perspektiv som liknar livet vid en teater. Alla sociala interaktioner sker på en scen och individen har olika roller beroende på kontexten. Varje framträdande har, likt teatern, en bakre och främre region, där den främre är den roll du har vid uppträdandet och den bakre är den privata regionen. Goffmans perspektiv tar även upp intrycksstyrning vilket används för att styra det som släpps ut på scenen, den främre regionen. Det teoretiska ramverket innehåller även socialpsykologins identitetsbegrepp samt ett avsnitt om ungdomar, deras kultur och hur de förhåller sig till Internet. Uppsatsen undersöker även, med en socialsemiotiskmetod hur scenen Facebook är komponerat för att se vilka möjligheter av självpresentation det finns.</p><p>Scenen Facebook är komponerat med tre olika spalter, där den mittersta är störst och har den primära funktionen. Den västra spalten innehåller profilbilden med kompletterande information, i syfte att påvisa vem profilägaren är. Mittenspalten har två olika innehåll, den ena är informationssidan som återger biografiska uppgifter om profilägaren samt vilka grupper och pages denne tillhör. Den andra är wall:en, Facebooks centrala del, här kartläggs de aktiviteter profilägaren gör, till exempel: skriva på någons wall, kommentera på bilder, lägga upp egna bilder eller bli taggad i bilder.</p><p>Det undersökningen kom fram till var självpresentationen sker främst genom grupper och pages, statusuppdateringar, profilbild och kommunikation på wall:en samt att den varierar beroende på aktivitet. Vid hög aktivitet är det klarare vad som är menat att publicera och vad som regleras med intryckskontroll. Vid låg aktivitet var det ett problem att se vad som var intrycksstyrning och vad som var ett slentrianmässigt användande av Facebook. Det kom även fram att den profilbild som visas ofta är representativ utifrån materialet. Den som hade en humoristisk profilbild hade även en profil med ett humoristiskt tema. Humor var även det mest genomgående temat bland profilerna och ofta med subkultur kopplat till detta.</p>

Sweden is one of the countries in Europe that has received the highest number of unaccompanied children. Every unaccompanied children who comes to Sweden should get a legal guardian who is responsible for the children’s personal, economic and legal questions. The legal guardian is an important person for the children’s well-being. It is important that the legal guardian is conscious about his role as a legal guardian and that he is following the chief guardian committee’s rules. The legal guardian should for example be conscious that they should not act like a father or mother. The purpose of the study is to get an understanding of which self-presentations the legal guardian is doing in an interaction with me as an interviewer and which presentation he is doing of his role as a legal guardian. The purpose is also to investigate which formal rules and informal rules are directed him into his role as a legal guardian and his actions. The data in the study has been gathered through a qualitative research method and ten interviews are conducted with five female legal guardians and five male legal guardians. The data is analyzed with Goffman’s dramaturgical perspective and how people act when they interacts with the entourage. The results of the study shows that legal guardians are presenting a positive side of themselves. They are presenting themselves as a competent legal guardians. The results also show that the legal guardians are conscious about the Chief guardian committee’s rules at the same time as they are directed by informal rules. The legal guardians are directed by chief guardian committee’s rules, religion-related norms, family-related norms and professional ideals.