Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats. Till fördelarna som miljöledningssystemet har medfört för miljöarbetet hörde systematiken som man har fått i sitt miljöarbete, ökad kunskap, medvetande och uppfinningsrikedom bland medarbetarna, material-, kemikalie-, och energireducering och att miljöfrågorna kommer in redan vid planeringen. De största svårigheterna med införandet av miljöledningssystemet var bristen på tid och pengar. Slutsatsen blev att miljöledningssystemet verkar vara ett användbart verktyg i landstinget men att ISO standarden visar en svaghet när den tillämpas inom offentliga organisationer. Den tar nämligen inte med den indirekta miljöpåverkan.

Background: Every year approximately 10 000 children and adolescents are given care at the hospital. The majority of children under the age of 18 are treated at special pediatric units. The aim and the primary goal with child care in Sweden is to promote the development and well- being of all children by identifying problems in its health, development and social environment, and addressing these problems to prevent ill health. Aim: The aim of the present literature study was to describe how children and adolescents experiences hospitalization and also to describe the articles choice of research groups. Mehtod: A literature study with a descriptive design. The present study is based on ten scientific articles that describe children's experiences of being in the hospital. The article searches were made via Cinahl and Medline via PubMed, where only english language was used as a restriction. The authors have reviewed the articles multiple times as well as reviewed and compared the articles' research groups. Main result: Children were found to have different experiences of being in a hospital. The majority of the children experienced hospitalization more positive when there were good communication, a good environment where there was an opportunity for activities, good relationships with healthcare staff and also space for relatives to attend. To get a better understanding of their illness or hospital stay, the children expressed that they wanted to participate in the care and they did not like when the healthcare staff spoke over their heads. The presence of family and close relatives made the children feel more confident, also good relationships with healthcare professionals made the children feel less lonely.Conclusion: Children's experiences are affected by several factors. Previous research shows that parents feel fear and concern about having their children hospitalized. It is important for the nurse and other healthcare professionals to know this in order to meet both children and their close relatives in a way that supports the whole family's experiences. / Bakgrund: Varje år vårdas ungefär 10 000 barn och ungdomar på sjukhus och vanligast är det att barn under 18 år vårdas på speciella barnavdelningar. Syftet och främsta målet med barnhälsovård i Sverige är att främja alla barns utveckling och välbefinnande genom att identifiera problem i dess hälsa, utveckling och sociala miljö samt åtgärda dessa problem för att förebygga ohälsa. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att vara inneliggande på sjukhus samt beskriva artiklarnas val av undersökningsgrupper. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som beskriver barnens upplevelser av att vara på sjukhus. Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och Medline via PubMed där endast engelskt språk användes som begränsning. Författarna har granskat artiklarna ett flertal gånger samt granskat och jämfört artiklarnas undersökningsgrupper. Huvudresultat: Barn visade sig ha olika upplevelser av att vara på sjukhus. Majoriteten av barnen upplevde sjukhusvistelsen mer positiv vid god kommunikation, ren miljö där det fanns möjlighet till sysselsättning, bra relationer till vårdpersonalen samt utrymme för närstående att närvara. För att få en större förståelse för sin sjukdom eller sjukhusvistelse uttryckte barnen själva att de ville vara delaktiga i vården och gillade inte när vårdpersonalen pratade över huvudet på dem. Närvaron av familj och närstående gjorde att barnen kände sig mer trygga, även bra relationer till vårdpersonalen fick barnen att känna sig mindre ensamma. Slutsats: Barnens upplevelser påverkas av flera faktorer. Tidigare forskning visar på att föräldrar upplever rädsla och oro över att ha sina barn inneliggande på sjukhus. Det är viktigt för sjuksköterskan och övrig vårdpersonal att känna till detta för att kunna bemöta både barn och dess närstående på ett sätt som främjar hela familjens upplevelser.

No description available.

Att hitta rätt i den stora, komplexa miljön på Linköpings Universitetssjukhus är en utmaning. I nuläget finns skyltning och information i miljön men denna fungerar inte på ett tillräckligt bra sätt. Det är så pass bristande att man har guider vid entrén för att vägleda besökare rätt, något som är både opraktiskt och oekonomiskt. Syftet med denna designfallstudie var att utveckla ett wayshowingsystem för besökare på Linköpings Universitetssjukhus kring dess södra entré och i huvudbyggnaden. För att uppfylla syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer och observationer i miljön samt insamling av data från tidigare studier som gjorts i ämnet. Det slutliga resultatet är en kravlista för viktiga parametrar att ha i åtanke vid wayshowing på sjukhuset samt en skyltmanual baserad på kravlistan, med en detaljerad grund kring hur ett skyltsystem på sjukhuset ska se ut. Kravlistan ska kunna ligga till grund för all framtida skyltning på sjukhuset och samtliga krav är tänkta att alltid vara uppfyllda vid ny skyltning. Kraven innefattar framför allt att wayshowingen bör baseras på fysiska skyltar, det ska vara enkelt och tydligt att tolka samt att mängden information ska begränsas så mycket det går för att bli enklare att tyda. För att kunna implementera det nya skyltsystemet på hela sjukhuset behöver skyltmanualen kompletteras med detaljplanering för samtliga plan och byggnader, i nuläget är endast plan 9 och 10 i huvudbyggnaden färdiga för direkt implementation.

Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar hjärnan och leder till försämring av minne och kognitiva funktioner. Demenssjukdomar förekommer främst hos äldre och eftersom antalet äldre blir fler ökar samtidigt förekomsten av demenssjukdomar. Sjukhusvårdens struktur och miljö är sällan utformad efter dementa patienters behov, vilket oftast leder till att äldre patienters funktioner försämras under vårdtiden. Sjuksköterskorna som vårdar dementa patienter upplever att de saknar rätt kunskaper för att kunna ge en god vård samt att vården av dementa är påfrestande och kräver mer engagemang och tid.   Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med demenssjukdom upplever att vårdas på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån sju vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Tre teman relaterade till patienters upplevelse av vårdmiljön, bemötande från sjuksköterskor och tankar inför framtiden identifierades. Slutsats: Dementa patienter upplevde sjukhusvistelsen negativt överlag. En vårdmiljö som inte utformats efter dementa patienters behov och oengagerat eller nedlåtande bemötande kunde leda till ökad oro. Däremot en vårdmiljö utformad efter dementa patienters behov och ett gott bemötande ökade upplevelsen av trygghet. Mer kunskap om demenssjukdomar och reflektion över förhållningssättet skulle kunna hjälpa sjuksköterskor att utforma vårdmiljön och bemöta dementa patienter på ett sätt som tillgodoser deras behov och leder till god demensvård.

Allt fler människor och företag börjar använda sig av molntjänster inom sitt dagliga liv och verksamhet. Inom sjukvården är användningen av molntjänster fortfarande ett outforskat område men fler och fler börjar inse nyttan och fördelarna med användningen. Ett problem som måste övervinnas är säkerhetsaspekten, för att övertyga användarna om att fördelarna överväger nackdelarna. Genom en enkätundersökning undersöktes allmänhetens syn och förtroende för molntjänster och molntjänster inom sjukvården. Resultatet visade att förtroendet för molntjänster generellt är högt bland enkätens respondenter men att de inte såg lika positivt på molntjänster inom sjukvård. Respondenterna uttryckte tydligt att de i dagsläget tyckte att det var för osäkert med molntjänster inom sjukvård för att vilja använda det.

Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

Vår studie kommer ha sitt fokus på verksamheten på lekterapi där förskollärare och fritidspedagoger arbetar. Av den tidigare forskning vi tagit del av kan vi se att det finns forskning om hur leken används i förskolan men inte om hur den används på lekterapin. Syftet med den här studien är genom fokusgrupssamtal med lekterapeuter bidra med kunskap och lyfta hur lekterapeuter samtalar om hur leken konstrueras på lekterapin. Utifrån syftet är följande forskningsfrågor ställda: Hur resonerar lekterapeuter om leken på lekterapin? och Vilka tolkningsrepertoarer synliggörs i samtalen med lekterapeuterna?  Vi har valt att studera det här utifrån ett socialkonstruktionistisk paradigm där kunskap ses som en social konstruktion. Därav är vår metod fokusgrupssamtal som kommer genomföras med verksamma lekterapeuter. Det gjorde två fokusgrupssamtal på två olika sjukhus i södra Sverige där två lekterapeuter deltog på vardera samtal. Genom den metoden kommer deras verklighet språkliggöras och vi kan ta del av den och sedan analysera deras samtal. Analysverktygen som används för att analysera resultatet är, tolkningsrepertoar, funktion och retorik. I resultatet ses hur lekterapeuterna resonerar kring hur värdefullt det är att möjliggöra samspel med barnen, om lekens betydelse samt hur leken används som kommunikation.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att få en förståelse för sjukhusundervisningen. Detta innebär att denna studie handlar om hur undervisningen ut-formas och vad som påverkar sjukhuslärarens undervisning, samt få en förståelse för hur äm-net idrott och hälsa bedrivs på sjukhusskolan. Syftet mynnade ut i tre frågeställningar: 1. Vilka faktorer påverkar sjukhuslärarens undervisning? 2. Använder sig sjukhusläraren av id-rott och hälsa i undervisningen och vad har de för erfarenhet av fysisk aktivitet i undervis-ningen? 3. Vilka möjligheter och begränsningar upplever sjukhuslärarna när det gäller att bed-riva undervisning som innehåller fysisk aktivitet? Metod: Metoden är intervju där intervjuernas karaktär är semistrukturerade. Urvalet är base-rad på ett strategiskt urval av deltagare. Urvalskriteriet är att läraren är verksam på en sjuk-husskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat: Resultatet visar att fem faktorer påverkar undervisningen vid sjukhusskolan. Dessa faktorer är elevgrupp, utformning, lokal, innehåll och tid. Majoriteten av lärarna vid sjukhus-skolor använder sig inte av idrott och hälsa vid undervisning. De tillfällen fysisk aktivitet an-vänds varierar. Elevens sjukdomstillstånd och lokaltillgång anser lärarna vara de faktorer som påverkar möjligheten att bedriva undervisning som innehåller fysisk aktivitet. Slutsats: Undervisningen vid sjukhusskolan formas i huvudsak av det som elevens hemskola ålägger. Svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska får stort utrymme i undervisning. Fysiska ramar, reglerande ramar samt transformeringsprocess och realiserings-process påverkar undervisningen vid sjukhusskolan / Aim: The overall aim of this study is to get an understanding of hospital education. This means that this study is about how the teaching is designed and what affects the teacher’s tuition, as well to gain an understanding of how physical and health education is conducted at the hospital school. The purpose was expressed in three questions: 1. What factors affect the teaching of the hospital teacher at the hospital school? 2. Does the hospital teacher use physical and health education when teaching and what experience do the teachers have for physical activity when they're teaching? 3. What opportunities and limitations do the hospital teachers experience for physical activity? Method: The study material is collected via semistructured interviews. The selection is based on a strategic selection of participants. Selection criteria are based on that the teacher works at a hospital school. The theoretical starting point of this study is curriculum theory and frame-work factor theory. Results: The results show the five factors are affecting the teaching at the hospital school. These factors are student group, design, local, content and time. The majority of teachers at the hospital school do not use physical and health education when they’re teaching. The occasions when teachers uses physical activity vary. The children's state of sickness and local access con-sider teachers to be the factors that affect possible use of physical education. Conclusion: Teaching at the hospital school is essentially based on what the student's home school imposes. Swedish or Swedish as a second language, Mathematics and English gets a large focus when teaching at the hospital school. Physical frameworks, regulatory frameworks as well as transformation and realization processes affect the teaching at the hospital school.

Bristande handhygien hos vårdpersonal är idag främsta orsaken till uppkomst av vårdrelaterad infektion (VRI), något som både skapar lidande för den drabbade samt utgör stora kostnader för vården och samhället. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos vårdpersonal samt vilka interventioner som finns för att förbättra följsamheten. 25 artiklar analyserades och resultatet visade att följsamheten till handhygien påverkades av olika typer av arbetsmoment, yrkesprofession, den fysiska arbetsmiljön, arbetskollegor samt vårdpersonalens egen inställning/attityd till handhygien. Interventioner för att förbättra handhygien var främst utbildning och feedback, tävlingar och belöning, visuell stimulering samt multimodala interventioner. Det finns kunskapsluckor gällande hur och när handhygien bör utföras. Det är viktigt att göra personalen delaktig i arbetet med följsamhet till handhygien. Utbildning är viktigt i arbetet för att främja handhygien. Tävlingar, belöning samt upplevelsen av att vara övervakad leder till att personalen känner prestationskrav vilket visade sig ha god effekt på handhygienen. Personalen upplever dock inte alltid detta positivt. Genom att skapa en miljö där personalen känner sig delaktig och kombinera detta med flera interventioner kan följsamheten främjas på bästa sätt, dock finns det en bristande kunskap om hur interventionerna ska utformas för att ha kvarstående effekt över tid.