Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga till patienter som avlidit på sjukhus upplever brister i kommunikation samt emotionellt stöd och önskar mer tid och tillgänglighet. Anhöriga ser problem med att få och ta emot information i en situation som beskrivs som kaotisk, likt en emotionell kris. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid möten med anhöriga i sorg vid plötsliga dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv design. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman. Sjuksköterskan menar att relationer och kommunikation var en viktig del kring mötet med anhöriga samtidigt som emotionella reaktioner försvårade situationen. Sjuksköterskans erfarenheter visade att det fanns försvårande faktorer i arbetsmiljön samt bristande kompetens som påverkade möjligheten att ge stöd. Slutsats: Sjuksköterskans möte med anhöriga är en komplex men betydelsefull situation. Sjuksköterskors erfarenheter skiljer sig utefter arbetsmiljö, kompetens och övriga jämförbara förutsättningar. Sjuksköterskorna ser ett behov av feedback och utbildningsmöjligheter inom området. / Background: Previous research shows that families to patients who died a sudden death at a hospital experience insufficient information and emotional support and wish for more time and access regarding emotional support. Families suffer access and to understand information in a situation of emotional chaos and grief. Aim: The aim was to describe nurses' experiences meeting with the next of kin after the sudden death of a loved one. Method: A literature review with an inductive design. Results: Four themes were identified. Nurses mean that relations and communication were important parts of the meeting with the next of kin, at the same time emotional reactions affected the outcome of the situation at hand. Nurses experienced that there were problematic factors in the work environment and a lack of competence which affected the possibility to provide support. Conclusion: Nurses´ meeting with next of kin is a complexed and important situation. Nurses' experiences are different due to work environment, competence and other comparable conditions. Nurses experience a need for feedback and possibilities for education in the subject.

Bakgrund: Året 2019 upptäcktes viruset SARS-CoV-2 som utvecklade infektionssjukdomen covid-19. Över 635 miljoner fall har bekräftats och 6.5 miljoner individer har avlidit till följd av covid-19. Bekräftade fall har utmanat hälso- och sjukvården och orsakat nya riktlinjer. Riktlinjen, skyddsutrustning påverkade omvårdnadsarbetet och andra riktlinjer försvårade ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård bygger på ett holistiskt perspektiv utan att enbart fokusera på sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid vård av covid-19 patienter i slutenvård. Metod: En litteraturöversikt utfördes som baserades på 17 kvalitativa artiklar. PsycINFO och CINAHL användes som databaser för datainsamling. Alla artiklar hade hög kvalitet utifrån kvalitativa kvalitetskriterierna. Resultat: I resultatet framträdde två teman: ställdes inför flera utmaningar med tre subteman och professionella rollen utvecklades med två subteman. Slutsats: Resultatet påvisade bristande planering och riktlinjer ändrades oregelbundet. Riktlinjen, skyddsutrustning försvårade kommunikationen och vårdarbetet. Sjuksköterskor utsattes för etiska dilemman för hur omvårdnaden skulle utföras utan risk för smittspridning av covid-19. Nyvunna kunskaper från observationer och utbyte av erfarenheter mellan professioner ökade förståelsen för hur vården kunde utföras ur ett holistiskt perspektiv. Teamarbetet gav en positiv inställning till att besegra covid-19.

This study investigated how a QMS that is compliant with the Medical Device Regulation (MDR) can be constructed and what the most important aspects are when creating a functional QMS at a Swedish hospital. QMS:s are a fundamental part of a healthcare organization and are used to ensure safe and secure patient care. To establish qualitative healthcare, the Swedish National Board of Health and Welfare has created regulations for hospitals to construct their QMS concerning care processes and handling of medical devices. In addition to these, there are also regulations within the European Union, including the MDR. To facilitate QMS:s work, hospitals can also follow international standards created for quality work. The most common for medical device departments is ISO 13485. Regulations are often perceived as difficult to follow and can be hard to interpret. Swedish regulations mention that a hospital should have a “suitable” QMS based on the organization’s areas of activity. But what is considered appropriate is up to the organization to decide on, which to some extent has been difficult for Swedish hospitals. Furthermore, several studies depict challenges with hospital QMS implementation and getting the QMS to work functionally. A qualitative method has been used to answer the research question where the main source of data gathering has been semi-structured interviews. The interviews have been conducted with quality managers and with experts in regulations and standards for hospitals. The questions were mainly focused on how QMS:s that follow regulations should be constructed and how to effectively implement them in a hospital organization. The study concludes that it basically is impossible to construct a general QMS suitable for every hospital without having to adjust it to the hospital's different and specific work areas, which can look very different from hospital to hospital. Regardless, since ISO 13485 is harmonized with the QMS part of the MDR, it can be helpful for a medical technology department. The authors constructed a gap analysis tool to facilitate the development and implementation process for hospital QMS:s. When it comes to aspects that constitute a successful QMS implementation, the study found the most important aspects being culture, value creation, simplicity, and leadership. / Denna studie har undersökt hur ett kvalitetsledningssystem (KLS) som uppfyller kraven från Medical Device Regulation (MDR) ska konstrueras och implementeras i svenska sjukhus. KLS är en väsentlig del för att säkerhetsställa en säker och trygg patientvård. För att säkerhetsställa en kvalitativ vård har Socialstyrelsen upprättat föreskrifter för sjukhus att basera sina KLS på samt gällande hantering av medicintekniska produkter. Utöver dessa föreskrifter finns också regelverk gemensamma för Europeiska unionen bland vilket bland andra inkluderar MDR. För att underlätta arbetet med kvalitetsledningssystemet utnyttjar sjukhus i hög grad också standarder för sitt kvalitetsledningssystem. Den vanligaste är ISO 13485 för en medicinteknisk avdelning. Föreskrifterna som svenska sjukhus ska efterfölja kan ibland anses svårtolkade. Svenska föreskrifter nämner bland annat att svenska sjukhus ska ha ett “lämpligt” KLS utefter organisationens verksamhetsområden. Vad som anses lämpligt är upp till organisationen att definiera, vilket till viss del varit en svårighet för svenska sjukhus. Speciellt gällande medicintekniska produkter och hur dessa bör och ska hanteras. Hanteringen av medicintekniska produkter är en viktig faktor när KLS ska upprättas, vilket i vissa fall missats i svenska sjukhus. Utöver detta påpekar flera litterära studier på svårigheterna med implementeringen av KLS på sjukhus samt hur man får dessa att fungera optimalt i organisationen. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod använts där främsta datainsamlingsmetoden varit semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med kvalitetsansvariga, samt med personer kunniga inom föreskrifter och standarder. Frågorna rörde i huvudsak hur ett föreskrifts efterföljande KLS ska konstrueras samt hur detta på ett effektivt sätt ska implementeras i organisationen. Studien kommer fram till att det i princip inte går att konstruera ett generellt KLS utan att detta måste anpassat till sjukhusets specifika arbetsområde vilket också kan skilja sig markant mellan olika avdelningar på sjukhuset. Oavsett så kan ISO 13485, som är harmoniserad mot KLS avsnittet i MDR, vara till hjälp för en medicinteknisk avdelning. Författarna konstruerade ett “gap-analysis tool” för att underlätta en första gapanalys som i studien visat sig vara ett första steg när KLS ska konstrueras. Gällande implementationen finner studien att viktigaste faktorerna är kultur, värdeskapande och enkelhet, samt ledarskap.

Bakgrund: Den familjecentrerade omvårdnaden är en viktig del inom barnsjukvård. Barnet och familjen ökar sitt välbefinnande samt minskar sitt lidande genom ett partnerskap med vårdpersonalen där samarbetet ses som en grundsten. Avsaknad av information och brist på delaktighet kan leda till otrygghet, frustration och osäkerhet hos hela familjen. Barnsjuksköterskan har därför en viktig uppgift att möjliggöra den familjecentrerade omvårdnaden i det dagliga arbetet inom barnsjukvård. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med familjecentrerad omvårdnad inom barnsjukvård. Metodbeskrivning: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande. Semistrukturerade intervjuer med 12 barnsjuksköterskor från Götaland utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I det bearbetade intervjumaterialet framkom tre kategorier: Betydelsen av att arbeta med familjecentrerad omvårdnad, Vikten av att samverka med familjen i omvårdnaden och Betydelsen av möjligheter och utmaningar inom familjecentrerad omvårdnad. Slutsatser: Det är betydelsefullt att barnsjuksköterskan inom ramen för den familjecentrerade omvårdnaden tar hänsyn till familjens individuella förutsättningar och anpassar vården efter deras behov. För att möjliggöra det arbetet behöver den familjecentrerade omvårdnaden tydliggöras och riktlinjer utvecklas för att främja familjens välmående och känsla av trygghet. / Background: Family-centered care is an important part of pediatric health care. The child and the family increase their well-being and reduce their suffering through a partnership with the healthcare staff, where cooperation is seen as a cornerstone. Lack of information and of participation can lead to insecurity, frustration and uncertainty in the whole family. The pediatric nurse therefore has an important task to enable family-centred care in the daily work in children's health care. Aim: To describe pediatric nurses' experiences of working with family-centred care in pediatric health care. Method description: Qualitative method with inductive approach was applied in the study. Semi-structured interviews with 12 pediatric nurses from Götaland constituted the data collection. The data analysis was carried out with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: In the processed interview material, three categories emerged: The meaning of working with family-centered care, The importance of collaborating with the family in nursing and The meaning of opportunities and challenges in family-centered care. Conclusions: It is important that the pediatric nurse within the framework of the family-centered care considers the family's individual circumstances and adapts the care to their needs. To enable this work, family-centered care needs to be clarified and guidelines developed to promote the family's well-being and sense of security.

Bakgrund: Globalt inom hälso- och sjukvården skadas årligen tusentals patienter, somliga med dödligt utfall. Majoriteten av dessa skador sker inom den perioperativa vården där operationssjuksköterskan har ett ansvar att minimera risken för att en vårdskada ska uppkomma. En viktig del inom patientsäkerhets- och förbättringsarbetet är avvikelserapportering och detta är således ett viktigt ämne för vidare forskning. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga inrapporterade avvikelser inom operationssjukvård samt att undersöka eventuellt samband mellan tidpunkt och avvikelseområde. Metod: Kvantitativ retrospektiv registerstudie. Studien innefattar Centraloperation i Skellefteå och Umeå universitetssjukhus samtliga operationsavdelningar. Avvikelserna samlades in via databasen Platina och materialet behandlades med hjälp av SPSS Statistics version 23. Resultat: Resultatet visade på en signifikant skillnad (p=,000) mellan för- och eftermiddag där förmiddag var vanligast förekommande tidsintervall för inrapportering av avvikelser. De tre vanligaste avvikelseområdena representerades av: Vård och rehabilitering, kommunikation och medicinsk teknik-produkt. Av de totalt 1621 inrapporterade avvikelserna så visade inte resultatet på något signifikant samband mellan tidsintervall och avvikelseområde. Ortopedoperation i Umeå var den klinik där de flesta avvikelser var inrapporterade samt den mest avvikelsefrekventa dagen var onsdag. Slutsats: En signifikant skillnad förelåg mellan antalet inrapporterade avvikelser under för- och eftermiddagar, med förmiddagar som mest frekvent. Inget signifikant samband kunde påvisas mellan tidsintervall och avvikelseområde, dock belyser båda resultaten trender i verksamheten som ur ett patientsäkerhetsperspektiv är av värde för vidare forskning. / Background: Globally within the health care system thousands of patients get injured annually, some with a deadly outcome. The majority of these injuries occur in the perioperative care, where the theatre nurse plays an important role in patient safety. An important part within patient safety and work enhancement is adverse event (AE) reporting and therefore makes it an important topic for further research. Objective: The aim of the study was to map reported AE’s in surgical care and to examine possible correlations between time and AE area. Method: Quantitative retrospective registry study. The study includes Central Operation in Skellefteå and Umeå University Hospital’s all surgical departments. The AE’s were collected through the database Platina and the material was processed with the help of SPSS Statistics version 23. Findings: The results showed a significant difference (p=,000) between morning and afternoon where morning was the most frequent. The three most common areas of AE's were represented by: Care and rehabilitation, communications and medical technology-product. Out of the total 1621 reported AE's the result showed no significant correlation between time interval and AE area. Orthopaedic surgery in Umeå was the clinic were the most AE’s was reported and the most AE frequent day was Wednesday. Conclusion: A significant difference between the numbers of reported AE's during mornings and afternoons was present, with mornings being the most frequent. No significant correlation could be found between the time interval and the AE area, both results however highlight trends in the business which from a patient safety perspective is of valuable for further research.

Stress and heavy workloads are commonplace for those who work within Swedish healthcare; the issue is exacerbated further by the current shortage of qualified personnel. Therein arises a need for tools to help lessen the burden on the personnel. This report presents a prototype of a web application made for daily staff scheduling, tailored to the needs of the pediatric surgery department at Uppsala University Hospital. The aim of the project was to deliver a more flexible digital solution of daily staff coordination at the department. Two fundamentals of the application were that it should be easy to use and display informationclearly with few misunderstandings. The resulting prototype met the usability requirement, other than a few specific usability issues, and improved upon the readability of the contents displayed in comparison to the previous system. To further improve the system, work could be done to increase the efficiency with which tasks can be performed. / Stress och tunga arbetsbördor hör till vardagen för den som jobbar inom svensk sjukvård, och problemet förvärras ytterligare av den rådande bristen på kvalificerad personal. Däri uppstår ett behov av verktyg som lätter på personalens belastning. Denna rapport presenterar en prototyp av en webbapplikation för dygnsmässig schemaläggning av personal, anpassad för barnoperationsavdelningen vid Uppsala akademiska sjukhus. Målet med projektet var att leverera en flexiblare digital lösning för avdelningens samordning av personal. Två fundamentala egenskaper hos applikationen var att den skulle vara enkel att använda samt visa upp informationen tydligt och med få missförstånd. Den resulterande prototypen uppfyllde kraven på användbarhet, med undantag för ett antal specifika problem, och förbättrade läsbarheten i jämförelse med det tidigare systemet. Det finns dock viss möjlighet för förbättring vad gäller effektiviteten uppgifter kan genomföras med.

Inledning: Att vara på sjukhus med sitt akut sjuka barn är för många föräldrar en traumatisk upplevelse. Betydelsen av ett professionellt bemötande är av stor vikt för hur upplevelsen av vårdtiden blir. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdades på en pediatrisk avdelning.Metod: För att besvara syftet och få en djupare förståelse för föräldrars upplevelse valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt inkluderades åtta föräldrar i studien. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt tematisk analysmetod. Fynd: Analysen resulterade i tre teman: 1. Omvårdnadens olika uttryck: Genom att bli bemött med respekt och bli sedd som förälder upplevdes en trygghet i vården av barnet. 2: Föräldrars utsatthet: Att vara förälder till ett sjukt barn innebär en sårbarhet, och Sjukhusmiljö: Samtliga föräldrar uttryckte en tacksamhet över sjukvårdens olika resurser. Konklusion: Kompetent personal och ett gott bemötande är enligt föräldrar viktiga faktorer för att uppleva trygghet i vården. Det är av stor vikt att personal besitter god kompetens och vidareutbildas för att erhålla och bibehålla denna. En anpassning av sjukhusmiljö för barn och familjer, t.ex. i form av lekterapi, är av stor betydelse. / Introduction: To stay in the hospital with a critically ill child is for many parents a traumatic experience. The professionals´ approach has a great impact on how the actual treatment time is experienced. Purpose: The purpose was to describe parents' experience of care when their children were being cared for in a paediatric ward. Method: A qualitative approach with semi- structured interviews was chosen to answer the purpose, and get a deeper understanding of parents' experience. A total of eight parents were included in the study. The interviews were transcribed and analysed with thematic analysis. Findings: The analysis resulted in three themes: 1. Different expressions of nursing care: Parents wanted to be treated with respect, and be seen as a parent which in return made them feel confident in the care of the child. 2. Parental exposure: Being the parent of a sick child means vulnerability and 3 Hospital environment: All the parents in this study expressed a gratitude for the healthcare resources. Conclusion: Skilled personnel and a good attitude are key factors when experiencing confidence in health care. It is vital that staff possess good skills and further training to obtain and maintain this. It is also important with an adaptation of the hospital environment for children and families, such as in the form of play therapy.

Bakgrund: När en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kurativ eller palliativ vård eller både och. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra den. Att vårda i transitionen kan vara komplext för sjuksköterskan vars uppgift är att stödja patienten genom hälsorelaterade transitioner. För att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska samt tydliga riktlinjer för sjuksköterskan att förhålla sig till. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i övergången från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna baserat på elva vetenskapliga artiklar varav 10 var kvalitativa och en var kvantitativ. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman med tillkommande subteman. Huvudteman; Sjuksköterskan i transitionen, Sjuksköterskans förutsättningar att vårda i transitionen och Vårdmiljöns betydelse i transitionen. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterade författarna resultatet som var relaterat till sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i övergången från kurativ till palliativ vård på vårdavdelningar. Konsensusbegreppet miljö diskuteras även av författarna i resultatdiskussionen utifrån inre och yttre miljöomständigheter. / Background: When a patient's gets a diagnosis or a disease healthcare can be orientedon palliative or curative care. Curative aims to to cure disease, whilstpalliative care aims to alleviate. To care in the transition can be complexfor the nurse who’s aim is to support the patient through health relatedtransitions. That requires a trustful relationship between the patient andthe nurse and that the nurse has clear guidelines during the transition torelate to. To do so requires a relationship of trust between the patient andthe nurse, as well as clear guidelines for the nurse to relate to during thetransition. Aim: The aim was to highlight nurses´ experiences trough the transition fromcurative to palliative care. Method: The method was a literature review that aims to create an overview of thechosen field of knowledge. The authors created the result based on elevenscientific articles, ten were qualitative and one of them were qualitative.The articles were sought out in the databases Cinahl Complete, Pubmedand Medline. Results: The results were presented in three main themes with four additionalsubthemes. The main themes; The nurse in the transition, The nurseability to care in the transition and The meaning of the caringenvironment in the transition. Discussion: The authors have discussed the result from Meleis transitions theorywhich is related to nurse’s experiences from caring for patients in thetransition from curative to palliative care. The consensus definition ofenvironment is discussed in the result from internal and external carecircumstances.

<p>Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken.</p> / <p>This<strong> </strong>study focuses on the context and significance of the Swedish health care strike of 2008 and investigates its motivations. The study’s vantage point is three female nurses, who were all actively involved in the strike.</p>

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp. En hjärt-lungräddningsorganisation behövs, vilken organiserar och kvalitetssäkrar utbildning, rutiner, riktlinjer, utrustning och uppföljning. Utbildning av all personal är en förutsättning för framgångsrik behandling. Sjuksköterskan har möjlighet att identifiera och initiera åtgärder, såsom monitorering, vid ett hjärtstopp på sjukhus för att ge patienten största chans till överlevnad. Följsamheten till rekommendationer är låg med risk för att patientens chans att överleva efter ett hjärtstopp minskas. Hjärtstopp på sjukhus har hittills inte varit föremål för forskning i samma mängd som hjärtstopp utanför sjukhus. Speciellt omvårdnadsforskning om åtgärder där sjuksköterskan kan påverka överlevnaden saknas. / In order to achieve the highest survival among patients suffering from in-hospital cardiac arrest, adherence to treatment guidelines are of utmost importance. A nurse is often among the first person on scene when in-hospital cardiac arrest occurs in a regular ward. For this reason, this study explores the factors that may affect survival. The aim of this literature study was to explore factors that affect survival among patients suffering from in-hospital cardiac arrest. Analysis was made on publications found by a systematic search in peer-reviewed publications in the field. The result emphasis the large impact of structure and organization in order to achieve high quality cardiac arrest treatment. There is a need for a centralized cardiopulmonary resuscitation (CPR) management structure in every hospital. This CPR managing group is vital in organizing guidelines, equipment, training and follow-up on treatment results. Training in CPR of all hospital staff is importance for treatment quality. The nurse has the possibility to identify and modify nursing factors such as monitoring level in order to increase chance of detection and thereby the chance of survival in case of cardiac arrest. Current adherence to treatment guidelines is low leading to lower chance of survival. CPR research has so far focused on out-of-hospital cardiac arrest, less focus has been spent on in-hospital cardiac arrest. In particular nursing science concerning areas were nurses are able to affect outcome is lacking.