Bakgrund: Det är vanligt med sömnproblem bland inneliggande patienter på sjukhus och att sömnkvaliteten försämras under vårdtiden. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet att främja hälsa hos patienter men anser själva att de saknar kunskap om sömn och sömnfrämjande insatser. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av sömnfrämjande interventioner på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes. Databassökningar i CINAHL och PubMed resulterade i åtta artiklar med kvantitativ design som kvalitetsgranskades och analyserades utifrån integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att insomning, uppvaknanden och sömnlängden förbättrades för patienter som exponerades för sömnfrämjande insatser. De mest framträdande insatserna var att förhindra störande ljud och ljus samt att vårdpersonal följer rutiner så som planering av arbetsuppgifter och därmed minskar moment som för patienterna kunde vara störande för sömnen. Slutsats: Sömnfrämjande insatser har visats vara effektiva för förbättrad sömnkvalitet hos inneliggande patienter på sjukhus. Sömn står i direkt relation till inre och yttre stimuli och sömnstörande faktorer kan minimeras av vårdpersonal. Med förevarande litteraturstudie kan sjuksköterskan få ökad förståelse och kunskap om sömnfrämjande insatser och därmed kan förutsättningar öka att tillgodose bättre sömn.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov, avgörande för återhämtning, och är precis som mat och syre något vi inte klarar oss utan. I stunder av sjukdom eller skada är sömn extra viktigt. Patienter inom slutenvården upplever ofta problem med sömnen. Sjuksköterskor upplever utmaningar i den sömnrelaterade omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av sömnrelaterad omvårdnad inom somatisk slutenvård, för att främja god sömn på sjukhus.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMED. 15 vetenskapliga artiklar analyserades tematiskt.  Resultat: Tre huvudteman identifierades, vilka var inre faktorer, yttre faktorer och omvårdnadsstrategier. Resultatet visade flertalet faktorer som stör patienters sömn och flertalet omvårdnadsstrategier som förbättrade möjligheterna till god sömn för patienter. Sjuksköterskor hade kännedom om sömnens vikt för patienters välmående, men uttryckte bland annat önskningar om djupare kunskap och bättre resurser. Vidare framkom behovet av systematiskt arbete med sömnrelaterad omvårdnad, samt ökat stöd från ledning och organisation.  Slutsats: Sömnens roll på sjukhus är i dagsläget ofta nedprioriterad. Det finns ett behov av framför allt tydligare rutiner och ökad kunskap som stärker patienters sömn. Vidare efterfrågas mer effektiva bedömningsinstrument när det gäller den individuella sömnen. Framtida forskning kan med fördel utföras på organisatorisk nivå. / Background: Sleep is a basic human need, crucial to recovery and is just like food and oxygen something we cannot do without. In times of illness or injury, sleep is of particular importance. Patients within hospital care often experience sleep problems, while nurses experience challenges in their sleep- related nursing care.  Aim: The aim of this review was to highlight nurses’ and patients’ experiences of sleep-related nursing, within somatic hospital care, to promote sleep quality in hospitals.  Method: A qualitative literature review. Article searches were conducted in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. 15 scientific articles were thematically.  Results: Three main themes were identified, which were internal factors, external factors and nursing strategies. The results showed several factors that interfere with patients' sleep as well as nursing strategies that improved the opportunities for good sleep for patients. Nurses were aware of the importance of sleep for patients' well-being, but expressed, among other things, wishes for deeper knowledge and better resources. Furthermore, the need arose for systematic work with sleep-related nursing, as well as increased support from management and organization.  Conclusion: The role of sleep quality in hospitals is currently de-prioritzed. There is a need for clearer routines and increased knowledge that strengthens patients' sleep. Furthermore, there is a need for more effective assessment instruments with regard to individual sleep. Future research can advantageously be carried out at an organizational level.

Bakgrund: När det konstaterats att livsförlängande behandling inte längre är meningsfullt övergår vårdandet till den senare fasen, livets slutskede. Livets slutskede innebär att döden är ofrånkomlig inom en snar framtid och målet med behandling är då att lindra lidande. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syfte att tillföra patienter ett förbättrat välmående och ökad livskvalitet i livets slut. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter som befinner sig i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus. Metod: Vald design till uppsatsen var litteraturöversikt och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Vid artikelsökningen användes databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete]. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet delades upp i huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av sjukhusmiljön, mötet med sjuksköterskan, symtomlindring samt existentiella behov. Tillsammans med underkategorier visar resultatet att patienter som befann sig i livets slutskede över lag var nöjda även om brister kunde pekas ut. De brister som fanns handlade om hur patienter upplevde sjukhusmiljön där exempelvis flerbäddssalar påverkade livskvaliteten på ett negativt sätt. Patienter beskrev även hur sjukvårdspersonal på sjukhuset upplevdes som stressade och oengagerade vilket bidrog till att patienterna kände sig som en belastning. Slutsats: Kunskap om palliativ omvårdnad på sjukhus till de patienter som befinner sig i livets slutskede är, baserat på resultatet i denna uppsats, ett viktigt ämne att belysa. Med en ökad medellivslängd samt ny forskning och teknik för livsuppehållande åtgärder kommer behovet av palliativ omvårdnad efterfrågas i allt större utsträckning. Brist på kunskapen att förmedla god omvårdnad till människor i livets slutskede medför ett försämrat välmående och nedsatt livskvalitet för patienter i det sena palliativa skedet. / Background: When it has been established that life-prolonging treatment is no longer meaningful, care goes to the latter phase, the final stage of life. The final stage of life means that death is inevitable in the near future and the goal of treatment is to alleviate the suffering. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationship and communication, and support for close relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all health care professionals with the aim of providing patients with improved well-being and improved quality of life at the final stage. Aim: The purpose of this literature review was to describe how patients who are at the final stage of life experience nursing care in hospitals. Method: The chosen design for the essay was a literature review and 15 scientific articles which form the basis for the result. In the article search, the databases Public Medline [PubMed] and the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete] were used. The result was compiled by an integrated analysis. Results: The results were divided into main categories that described the patients' experience of the hospital environment, the meeting with the nurse, symptom relief, and existential needs. Together with the subcategories, the results show that the patients who were in the final stages of life were generally satisfied, although deficiencies could be identified. The shortcomings that could be pointed out were about how the patients experienced the hospital environment where, for example, multi-bed rooms negatively affected their quality of life. The patients also described how they experienced the hospital staff being stressed and disengaged, which contributed to the patient feeling like a burden. Conclusions: Knowledge about palliative care in hospitals for patients at the final stage of life is, based on the results of this paper, an important topic to elucidate. With an increased life expectancy as well as new research and technology for life-sustaining measures, the need for palliative care will be increasingly demanded. Lack of knowledge to convey good care to people at the final stage of life results in impaired well-being and reduced quality of life for patients who are in the late palliative stage.

Bakgrund: Klinisk försämring av patienter kan ske när som helst under vårdtiden på sjukhus. Obemärkt kan det leda till att patienter hamnar i ett kritiskt eller livshotande tillstånd. Tidig upptäckt av försämring innebär bättre utgång för patienter. Detta leder vidare till bättre patienthälsa, färre vårdskador, kortare sjukhusinläggningar och andra effekter på samhället i stort. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors tidiga upptäckt av akut försämring hos patienter på vårdavdelning. Metod: Studiens design var i form av en integrerad litteraturöversikt. Litteraturöversikten utgick från 11 artiklar där 3 hade kvalitativ metod, 7 kvantitativ metod och en mixad metod. Vetenskaplig litteratur hittades via databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen skedde stegvis genom datareduktion, datadisplay och datajämförelse. Resultat: I resultatet framkom fem stycken områden som innefattade flera faktorer vilka påverkade sjuksköterskors tidiga upptäckt av försämrat tillstånd hos patienter. De områden som framkom i studien var; kliniska fynd, klinisk kompetens, samarbete inom vårdteamet, kontinuitet i omvårdnaden och sjukhusets organisation. Slutsats: Det fanns flera olika områden och faktorer som påverkade tidig upptäckt av akut försämring hos patienter på vårdavdelning. Områdena sträckte sig från allt mellan sjuksköterskans kliniska utförande av arbete till större organisatoriska faktorer. Bemanningen inom vården var en ständigt återkommande faktor i studier. Därför krävs mer kunskap bland annat för att få fler att vilja utbilda sig till sjuksköterskor och stanna kvar inom yrket.

Bakgrund  Sömn är ett grundläggande behov hos människan då det utgör en viktig del av den fysiska och psykiska återhämtningen. En bristande sömn har visat sig kunna ge en rad olika följder, kortsiktiga såväl som långsiktiga. Bland annat kan immunförsvaret påverkas negativt av otillräcklig sömn. Intag av alkohol, nikotin och koffein samt brist på motion är exempel på faktorer som kan försämra förutsättningarna för god sömn. Forskning har visat att patienters sömn kan påverkas av att vara inlagd på sjukhus. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av sömn på sjukhus. Metod Detta arbete är utformat som en icke-systematisk litteraturöversikt. Översikten grundades på 17 vetenskapliga originalartiklar, som alla inhämtats via databaserna PubMed och CINAHL. Både artiklar utförda med kvalitativ- och kvantitativ metod inkluderades. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning och endast artiklar som bedömdes ha hög- och medelhög kvalitet inkluderades. Materialet analyserades utifrån en integrerad analys och sorterades med hjälp av färgkodning. Resultatet av litteraturöversiktenredovisades utifrån fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier, som alla identifierades under dataanalysprocessen.  Resultat Resultatet visade att patienters upplevelser av sömn på sjukhus var varierande. Patienter upplevde generellt att sömnen påverkades av sjukhusvistelsen och i många fall uppgavs en störd och försämrad sömn. Bland annat påverkades sömnen av faktorer i vårdmiljön samt av olika psykologiska- och fysiologiska faktorer. Olika ljud, nattliga omvårdnadsåtgärder och stark smärta var tre huvudsakliga faktorer som upplevdes påverka sömnen negativt. Slutsats Denna litteraturstudie visade att sjuksköterskan och annan vårdpersonal utgjorde en central del av de faktorer som patienter framförallt upplevde som sömnstörande. Genom att sjuksköterskan tar del av patienters upplevelser, kan insikt ges kring vilka sömnfrämjande åtgärder som potentiellt kan behöva vidtas för att i förlängningen öka patientens välmående och hälsa. Sjuksköterskan har sammanfattningsvis potential att förbättra patienters möjlighet till god sömn på sjukhus. / Background Sleep is a basic human need as it is an important part of the physical and mental recovery. A lack of sleep has been shown to have a number of different consequences, in short-term as well as long-term. Among other things, the immune system can be affected by insufficient sleep. Consumption of alcohol, nicotine and caffeine as well as lack of exercise are examples of factors that can impair the conditions for good sleep. Research has shown that patients' sleep can be affected by being hospitalized. Aim The aim of this literature review was to describe patients' experiences of sleep in hospitals. Method This study is designed as a non-systematic literature review. The study was based on 17 original scientific articles, all obtained from the databases PubMed and CINAHL. Both articles made with qualitative and quantitative methods were included. All articles underwent a quality review and only articles that were judged to be of high and medium quality were included. The material was analyzed based on an integrated analysis and sorted into categories using color coding. The results of this literature review were presented using four main categories with associated subcategories, all of which were identified during the data analysis process. Results The results showed that patients' experiences of sleep in hospital were varied. Patients generally experienced that sleep was affected by hospitalization and in many cases a disturbed and impaired sleep was reported. Among other things, sleep was affected by factors in the care environment as well as by various psychological and physiological factors. Different sounds, nocturnal nursing care and strong pain were three main factors that were perceived to affect sleep negatively. Conclusions This literature review showed that the nurse and other healthcare staff were a central part of the factors that patients mainly experienced as sleep disruptive. By taking part in patients' experiences, the nurse can be aware of what sleep promotion measures may potentially need to be taken to increase the patient's well-being and health in the long run. In summary, the nurse has the potential to improve patients' chances of good sleep in hospitals.

Digitala spel har tidigare utvecklats för att på olika sätt stödja rehabilitering av patienter både fysiskt och psykiskt. För att lyckas med dessa spel krävs specifika element för att skapa en spelupplevelse. Dessutom krävs anpassning av det grafiska gränssnittet för att patienten ska ha möjlighet att använda spelet trots sina begränsningar. Dessa spel har dock haft fokus på specifika fall eller sjukdomar, exempelvis rehabilitering efter stroke. Problemet denna studie ämnar att lösa är det faktum att sjukhuspatienter får för lite motion. Då det blir vanligare att patienterna har egna rum blir de bekväma och isolerar sig, något som resulterar i minskad social interaktion. För att adressera detta problem utvecklade studien en spelprototyp för sjukhuspatienter. Studien genomförde åtta användartester som observerades och följdes upp med intervjuer för att utvärdera den slutgiltiga prototypen. Resultatet sammanställdes till en lista med riktlinjer för hur spel kan designas för att motivera patienter till rörelse / Video games is a proven solution to your website to support patients rehabilitation, both physically and mentally. A numbered I was a great of elements are required to create a successful game for the specific audience. The game needs a combination of components to create a game experience and customization to the graphical user interface to support the user's limitations. These games are usually created for a specific kind of rehabilitation, i.e rehabilitation for stroke patients. This paper aims to study the issue with hospitalized patients not getting enough exercise during their stay. Since more and more patients receive separate rooms they also get less social interaction due to isolation. The study will develop a digital game prototype for hospitalized patients with the aim to solve this problem. The study performed eight user tests for the final prototype. The tests consisted of observations followed by interviews. The test results were then compiled into a list with design guidelines about how to create a digital, motivational, exercise game for hospitalized patients.