Bakgrund: Hörselskada är ett folkhälsoproblem som ökar för varje år. Att folkhälsoproblemet inte tas på allvar resulterar i att hörselskadade har sämre förutsättningar till en god kommunikation. Hörselskadade upplever ofta att kommunikationen är en av de största bristfaktorerna i vården och är en av de faktorer som bör förbättras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hörselskadade patienters erfarenheter av kommunikationssvårigheter med vårdgivare inom hälso- och sjukvård. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Artiklar har hittats i databaserna PubMed, Cinahl och ISI Web of Knowledge. Sammanlagt inkluderades sex artiklar i litteraturstudien. Induktiv analys användes för att hitta mönster och teman i artiklarna, vilket resulterade i två kategorier och sju teman. Resultat: Resultatet genererade i två kategorier; ”negativa erfarenheter” och ”positiva erfarenheter”. Patienters negativa erfarenheter innefattade bland annat vårdgivares brist på adekvata metoder för att kommunicera med dem och var inte heller lyhörda för patientens individuella behov. Detta ledde till en rad konsekvenser. Patienters positiva erfarenheter innefattade vårdgivare som ansträngde sig för att främja en god kommunikation. Slutsats: Stora kommunikationsbrister finns mellan hörselskadade patienter och deras vårdgivare, främst på grund av vårdgivarnas bristande kunskaper om adekvata kommunikationsstrategier. Det behövs mer forskning inom området, då forskningsområdet är relativt outforskat.

En kvalitativ fallstudie har genomförts med syfte att förstå hur Landstinget Kronoberg hanterar rekryteringen i förhållande till det stora rekryteringsbehovet och kraven på mångfald i arbetslivet. För att söka svar på uppsatsens tre frågeställningar har relevanta teorier granskats och legat till grund för bakgrund och teorikapitel. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer som är väl insatta i och har kunskap om Landsting Kronobergs rekryteringsprocess och strategi för att tillgodose behovet av personal. Även en innehållsanalys av deras styrdokument har genomförts. Slutsatserna av studien är att Landsting Kronoberg är väl medveten om det ökande behovet av arbetskraft och arbetar strategiskt med detta. Ett sätt är att arbeta för att bli en attraktiv arbetsgivare och de har därför olika tillvägagångssätt för att uppnå detta. Bland annat satsar de på att skapa ett större intresse hos ungdomar till att arbeta inom vården. I samband med alla rekryteringar strävar Landstinget Kronoberg efter att genomföra alla delar i rekryteringsprocessen, för att säkerställa en anställning med kvalitet. Landsting Kronoberg arbetar efter en kompetensbaserad rekryteringsmodell, där fokus ligger på att finna och anställa den kandidat med bäst kompetens för den aktuella tjänsten. Informanterna menar att genom att endast fokusera på kompetens vid rekryteringen, leder det indirekt till mångfald i organisationen. Mångfaldsarbete är inget de verkar för i nuläget, dock föreslås det i uppsatsens diskussionskapitel att de bör ha ett uttalat mångfaldsarbete som ett sätt att möta det kommande behovet av arbetskraft.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade. I det positiva av sjukvårdens bemötande betonar kvinnorna vikten av sjukvårdspersonalens och framför allt sjuksköterskans roll att hjälpa dem med hanteringen av sjukdomen. I det negativa bemötandet från sjukvården beskrev kvinnorna läkarna som kalla och okänsliga. Resultatet av studien visade att livet efter att ha fått en cervixcancer diagnos förändrats för de flesta av kvinnorna. De beskrev hur kroppen påverkats samt hur deras psykiska hälsa försämrades. Det sociala livet påverkades även det. Kvinnorna beskrev att sjukvården hade en stor central roll i deras liv men att den tyvärr inte alltid levde upp till deras önskningar och förväntningar.

Abstract Purpose – The purpose of this study is to examine the challenges that exist within thematerial handling process, to and from a department for service and maintenance at a hospital, and how the challenges can be managed to achieve a more efficient material handling process. In order to fulfill the purpose the following two questions where formulated: 1. What challenges exist within the material handling process, to and from adepartment for service and maintenance at a hospital? 2. How can the challenges be managed to achieve a more efficient materialhandling process? Method – To achieve the purpose of the study, a case study was conducted at Ryhov Hospital in Jönköping. The case study was conducted through interviews, observations and document studies. The collected data has been interpreted and analyzed against a theoretical framework and thus generated the study’s results. Findings – The challenges identified in the study have been divided into five different categories: lack of process efficiency, lack of information exchange, lack ofcollaboration, variations and individually dependent deficiencies. Tools to deal with the challenges include developing a more holistic view and developing a higher degree of standardization and routinisation. Additionally, the introduction of a coordinating transport organization is introduced, thus creating the conditions to simplify and streamline the material handling process, streamline information exchange, develop cooperation and make it easier to handle variations and individually dependent deficiencies. Implications – During the study the challenges for the material handling process in ahealth care context were divided into five different categories. The methods and tools used to manage the challenges have different traits and characteristics. While trying to make the material handling process more efficient it is important for each organization to take into account the challenges that are the most critical to improve their specific situation. Limitations – The aim of this study was to create a deeper understanding for the problem area by studying a case. A single case study, however, is an unsecure foundation for creating generalizable results. It had been desirable to make further case studies in other hospitals. The focus has also been on the material handling process to and from the service organization, and it could have been interesting to broaden the perspective to get more insights. Keywords – Material handling process, Healthcare, Logistics, Internal logistics / Sammanfattning Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som finns inom materialhanteringsprocessen, till och från en avdelning för service och underhåll vid ett sjukhus, och hur utmaningarna kan hanteras för att uppnå en effektivare materialhanteringsprocess. För att uppfylla syftet har följande två frågeställningar formulerats: 1. Vilka utmaningar finns inom materialhanteringsprocessen, till och från enavdelning för service och underhåll vid ett sjukhus? 2. Hur kan utmaningarna hanteras för att uppnå en effektivare materialhanteringsprocess? Metod – För att uppnå studiens syfte genomfördes en fallstudie på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Fallstudien har med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentstudier genererat empirisk data. Insamlad data har tolkats och analyserats gentemot ett teoretiskt ramverk och därmed genererat studiens resultat. Resultat – Utmaningarna som identifierats i studien har delats in i fem olika kategorier: bristande processeffektivitet, bristande informationsutbyte, bristande samverkan, variationer och individberoende problem. De verktyg och metoder som beskrivits för att hantera utmaningarna bygger på att utveckla en bättre helhetssyn och högre grad av rutinisering och standardisering. Genom att införa en samordnande transportorganisation skapas förutsättningar för att förenkla och rationaliseraprocessen, effektivisera informationsutbytet, utveckla samverkan och enklare kunnahantera variationer och individberoende problem. Implikationer – Under studien har utmaningar för materialhanteringsprocessen i en sjukvårdskontext delats in i fem kategorier. De metoder och verktyg som använts föratt hantera utmaningarna har olika drag och kännetecken. Vid effektivisering av materialhanteringsprocesser är det viktigt för varje specifik verksamhet att ta hänsyntill vilka utmaningar de möter och som är mest kritiska att hantera för att förbättraderas situation. Begränsningar – Målet med studien har varit att skapa djupare förståelse för problemområdet genom att studera ett fall. En enskild fallstudie med en analysenhetär dock en osäker grund för att skapa generaliserbara resultat. Önskvärt hade varit att göra ytterligare fallstudier på andra sjukhus. Fokus har dessutom legat på materialhanteringsprocessen till och från serviceorganisationen, genom att bredda perspektivet kring materialhanteringsprocessen på sjukhus kunde fler infallsvinklar erhållits. Nyckelord – Materialhantering, Materialhanteringsprocess, Sjukvård, Logistik,Internlogistik

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa omvårdnaden för familjer till barn med hjärtfel ur ett familjeperspektiv. Vården av hjärtsjuka barn och ungdomar kräver en kunskap om dessa sjukdomar inte enbart hos sjukvårdspersonal inom den högspecialiserade barnkardiologin utan inom ett flertal andra specialiteter. Studien omfattar sjuksköterskans omvårdnad av familjer, förberedelser för hemgång, samarbetet mellan olika yrkeskategorier, familjens reaktioner vid denna krissituation och de bearbetningsmodeller som finns till förfogande för att underlätta bearbetningsprocessen. Vidare forskning inom detta område är nödvändig. The purpose of this study is to illuminate the care of families to children with heartdisease from a familyperspective. Care of heart diseased children and adolocents demands a knowledge about these diseases not entirely among nursing staff within the specialized cardilogi of children besides in several other specialities. The study includes nurses care of families, preparation for homecare, coloboration between different professional categories, families reactions at a critical situation and the adaption models that is available to facilitate adaptionprocess. Further research in this area is needed.

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna har analyserats och inspirerats av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod. Ur analysförfarandet framkom det tre kategorier, upplevelse via beröring, återhämtning via beröring och samspel mellan patient och personal. Resultat: Det visade att den fysiska beröringen kan vara en bra omvårdnadsmetod att använda, för att öka välbefinnandet och ge avslappning under förutsättning att den ges med respekt och värna om patientens integritet. Slutsats: Fysisk beröring gav både psykiskt och fysiskt förbättrade tillstånd för de flesta patienterna. Några patienter upplevde beröringen som obehaglig. För att undvika obehaget visade det sig att samspelet mellan patient och personal är viktigt.

No description available.

Bakgrund Att arbeta inom prehospital sjukvård anses vara givande men det medför även risker för hälsan. Stressrelaterade sjukdomar är ofta påvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren och likaså andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket präglas av kontakten med vårdtagare, drabbade samt övriga samhällsfunktioner där omvårdnaden ställs på sin spets. Under de senaste tjugo åren har ambulansverksamheten utvecklats avsevärt. Framförallt har utveckling skett inom kompetens, medicinsk behandlingsmöjlighet samt teknisk utrustning. Syfte Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för omvårdnad inom prehospital sjukvård. Metod Den metod som användes var kvalitativ intervjustudie där sju intervjuer genomfördes. Informanterna var mellan 30 och 52 år, samtliga yrkesverksamma inom ambulanssjukvården i Stockholms län. Vid samtliga intervjutillfällen användes ljudupptagning. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom tre huvudfynd. Dessa var bristande omvårdnad nattetid, frustration över obefogade ambulansuppdrag samt bristande möjlighet till raster och återhämtning. Gemensamt för dessa fynd är den upplevt höga arbetsbelastning som råder inom ambulanssjukvården i Stockholms län. Sjuksköterskorna uppfattar att de inte har mandat och förtroende att styra patienterna till rätt vårdnivå och med rätt transportsätt. Samtliga sjuksköterskor i studien menar att patienterna får rätt undersökning och medicinsk behandling. Däremot blir bemötande och tålamod lidande av tidigare nämnd arbetsbelastning. Slutsats Studien visar på en mängd faktorer som påverkar upplevd arbetsbelastning. En ökad arbetsbelastning gör det svårare att utföra god omvårdnad. Den viktiga medicinska behandlingen blir prioriterad på bekostnad av det lika viktiga empatiska bemötandet

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat. Tidigare forskning pekade på att negativa erfarenheter från läkare påverkade tilliten negativt, samt att tilliten till en samhällsinstitution påverkades av tilliten till övriga institutioner. Resultatet visade att en nedsatt psykisk hälsa påverkade tilliten negativt. När hänsyn även togs till tidigare kränkningar, och negativa erfarenheter vid analysen av tilliten till sjukvården, minskade dock den psykiska hälsans påverkan.

Bakgrund: Att ha en svårt sjuk förälder ökar risken för att barn ska drabbas av ohälsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstärkning som ålägger hälso- och sjukvården att ge råd, stöd och information till minderåriga, närstående barn. Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som är nära anhöriga till en vuxen med svår sjukdom. Studien avsåg också att identifiera eventuella svårigheter som funnits kring detta arbete. Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsättningar för mottagningen att med hjälp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framåt med att stödja barn som är nära anhöriga till en svårt sjuk vuxen. Störst nytta ansåg informanterna sig ha haft av en utbildning i familjestöd vilket gett dem större förståelse för vikten av arbetet med familjestöd och en upplevelse av minskad rädsla för att möta barn i kris. Tidigare erfarenhet från familjecentrerat arbete tycks ha stor betydelse för viljan att uppmärksamma barnperspektivet och driva arbetet framåt. En engagerad medarbetare som håller barnperspektivet levande på arbetsplatsen verkar också vara en förutsättning för att utveckla och upprätthålla det familjecentrerade arbetssättet. En framträdande svårighet tycks vara att stödet kräver föräldrarnas samtycke.     Slutsats: Utbildning, erfarenhet och rutiner är faktorer som gett mottagningen ökad möjlighet att erbjuda stöd till barn och göra dem delaktiga. / ABSTRACT   Background: Having a seriously ill parent increases the risk that children will suffer from health problems. An enforcement of the law came into being on January 1, 2010, obliging health services to provide advice, support and information to closely related children. Aim: Investigate the preparedness and routines with the care of children who are close relatives of a sick adult at a hematology unit.  The study was also meant to identify any difficulties that existed.   Method: Descriptive interview study with qualitative design. The study includes interviews with five employees at a hematology unit. Results: The study revealed that the national project Children as relatives has been valuable for the employees. Through training and review of procedures, the project has advanced work to support children who are close relatives of a critically ill adult. The foremost benefit according to the informants, was the provision of education in family support. This training has given them a better understanding of the importance of family support work and reduced their fear of facing children in crisis. To have previous experience of family-centered work seems to be very important for the willingness to pay attention to the child's perspective and move the work forward. The presence of a dedicated so called “children's pilot”, keeping the child’s perspective alive at the workplace, seems to be a prerequisite for developing and maintaining the family-centered approach. Conclusion: Education, experience and practices are factors that has given the unit an increased ability to offer support to children and involve them in care process.