In healthcare there is a rapid development towards introducing and implementing a wide range of information technology (IT) to aim for higher quality and more effective care. A common health information system (Cambio Cosmic) has been implemented in Landstinget Kronoberg. Clinical microsystems are the frontline units where staff and pa-tient meet. When the conditions in the microsystems are changed, it is interesting to de-scribe and analyse the consequences. The purpose of this study is to describe how health care staff uses a health information sys-tem and how they experience its functionality in their patient work. Initially, a literature re-view about the use of health information system was undertaken, followed by a qualitative case study based on interviews about how healthcare staff describes their reality. In March 2007 general practitioners, district nurses and practical nurses at the health care center in Markaryd were interviewed. The results were analysed using a modified microsystem the-ory. The analysis showed that the health care staff in Markaryd used Cambio Cosmic for medical record, time planning, cash handling, laboratory examinations and results, and medications. Apart from Cosmic, they used several other information systems IT- or pa-perbased. The staff experienced that Cosmic did support their patient work, but technical deficiencies impeded use. The staff required a more rapid system, integration of systems and more per-sonal adaptations. A common health information system was seen as a strength in the care process. Co-operation between staff and with other caregivers was facilitated and Cosmic contributed to a more efficient work pattern. The patients could receive improved service and information. In general, the staff thought that they had access to the right information for the care of the patient, but improvements were needed for access to information at the right point of time. Cosmic was not used to improve work at the health care center. The staff expressed a positive attitude towards working with and in Cosmic. Based on the re-sult, improvements at both micro- and macrosystems levels are recommended. / Inom sjukvården sker en snabb utveckling med att implementera allt mer informationstek-nik (IT) i syfte att höja kvalitet och effektivitet inom sjukvården. Ett gemensamt vårdin-formationsssystem (Cambio Cosmic) har införts i Landstinget Kronoberg. Den plats i vår-dens frontlinje där patienter och vårdpersonal möts är ett kliniskt microsystem. När förut-sättningarna ändras i ett system är det intressant att analysera och beskriva konsekvenserna. Syftet med denna rapport är att beskriva hur vårdpersonal använder ett IT-baserat vårdin-formationssystem och hur de upplever att det fungerar i patientarbetet. En litteraturstudie gjordes om användning av vårdinformationssystem. En fallstudie med intervjuer användes med en kvalitativ ansats för att samla in data om hur vårdpersonalen beskriver sin verklig-het. I mars 2007 intervjuades distriktsläkare, distriktsköterskor och undersköterskor på vårdcentralen i Markaryd, totalt 6 intervjuer, två av varje kategori. Resultatet analyserades utifrån en modifierad microsystemsteori. Vårdpersonalen i Markaryd använde Cambio Cosmics moduler för vårddokumentation, tidbokning, kassafunktion, provtagning och lä-kemedel. Utöver Cosmic användes även flera andra IT-stöd och papperssystem i patientar-betet. Vårdpersonalen upplever att Cosmic fungerar som stöd i patientarbetet, men att tekniska brister är ett hinder i användningen och de efterfrågade ett snabbare system, systemintegre-ring och mer personliga anpassningar. I vårdprocessen upplevdes tillgången till en lands-tingsgemensam journal som en styrka. Samverkan mellan vårdpersonal och med andra vårdgivare underlättades och Cosmic bidrog till ett effektivare arbetssätt. Patienten kunde ges en förbättrad service och information. Överlag ansåg vårdpersonalen att de hade till-gång till rätt information för patientens vård, men för att ha tillgång till information i rätt tid behövdes förbättringar. Cosmic användes inte i förbättringsarbete på vårdcentralen. Vårdpersonalen på Markaryds vårdcentral gav uttryck för en positiv inställning till arbetet i Cosmic. Utifrån resultatet rekommenderas förbättringar på både micro- och macrosys-temsnivå.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan barnmorskors uppfattning om deras arbetssituation och vilken styrmetod som förlossningsavdelningen anammar. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar; finns det en relation mellan styrsätt och barnmorskornas förtroende för sin chef? Finns det något samband mellan barnmorskornas upplevelse om deras nuvarande arbetssituation och arbetsmiljö som påverkas av på vilket sätt enheten styrs? Anser barnmorskorna att kvaliteten påverkas av vilket styrsätt förlossningsenheten använder sig utav? Vår hypotes är att det finns samband mellan styrsätt och variablerna förtroende, arbetssituation och arbetsmiljö samt kvalitet. Metoden som används är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäterna tilldelades barnmorskorna på förlossningsenheterna på två olika sjukhus i Västsverige. För att tolka resultaten används tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilka var det strukturella-, politiska- samt human relations-perspektivet. Resultatet visade att hypotesen kunde accepteras; det fanns ett samband mellan variablerna. De avdelningar som använde sig av en politisk- eller human relationsinspirerad styrmetod som utgår från att medarbetarna ska ha möjlighet att påverka hade en hög trivselgrad hos barnmorskorna. De som utgick från det strukturella perspektivet vars utgångsläge är en hierarkisk styrning hade inte lika hög trivsel hos medarbetarna. Vidare i studien framkom det att majoriteten av barnmorskorna som deltog i enkätundersökningen trivdes med sin arbetssituation som helhet. / The aim of this study is to investigate whether there is a connection between midwives' perception of their work situation and the type of control that the obstetric ward intends. Based on the aim of the study, three research questions were formulated; is there a relationship between leadership and the midwifes trust for their nearest chief? Is there a connection between midwives' experience about their current work situation and work environment? Which is influenced by the way in which the device is managed and if the midwives consider that quality is influenced by the way the obstetric ward is controlled? Our hypothesis is that there is a relationship between control and the variables of trust, work situation and work environment as well as quality. The method used is a quantitative survey. The surveys were awarded to the midwives at the obstetric wards at two different hospitals in western Sweden. To interpret the results, previous research and theoretical starting points are used, which were the structural, political and human relations perspectives. The result showed that the hypothesis could be accepted; there was a connection between the variables. The obstetric wards that used a political or human relations-inspired governance based on the ability of employees to have a high degree of well-being in their midwives. Those who assumed the structural perspective, whose starting point is a hierarchical direction, did not have the same level of well-being among the employees. Furthermore, the study found that the majority of midwives who participated in the survey were pleased with their work situation overall.

Bakgrund: Kommunikation med hjälp av tolk är ett behov som ständigt ökar inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska kunna föra dialog med patienten baserad på respekt, lyhördhet och empati. För att kunna arbeta efter dessa riktlinjer krävs tolk om patienten har bristande språkkunskaper i svenska. Att undersöka patienters upplevelse av att kommunicera med hjälp av tolk i möten med sjuksköterskor kan uppmärksamma tolksamtalens styrkor och brister och på så vis förbättra patientens säkerhet, integritet och delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att kommunicera med hjälp av tolk i möten med sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på vetenskapliga kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Tre huvudkategorier med tre subkategorier vardera framträdde. 1. Tolken ger empowerment: Tolken skapar förutsättningar för att uttrycka sig, Att känna sig stärkt och Att bli bemött med respekt. 2. Tolken – ett nödvändigt ont: Att tvingas förlita sig på någon annan, Att känna sig som en börda och Att hamna vid sidan av. 3. Tolken hindrar: Ett hinder mot fri kommunikation, Ett hot mot integriteten och Språkhinder som består. Diskussion: Tolken är betydelsefull för patientens delaktighet. Patienter upplever ibland ett missnöje över tolkens bristande kompetens. Det är viktigt för patienten att få avgöra huruvida professionell tolk eller närstående ska användas som tolk i mötet med sjuksköterskan. Resultatet diskuteras delvis utifrån modellen personcentrerad vård.

Bakgrund: Vid ett vårdande möte där sjuksköterskor möter patienter med ett annat språk uppstår ett kommunikationsproblem. I dessa lägen kan en auktoriserad tolk behövas. Behovet av auktoriserad tolk ökade i samband med att immigrationen växte och samhället blev flerspråkigt. I vårdande mötet kan det uppstå utmaningar i kommunikation då sjuksköterskan kan få svårt att förstå samt förmedla information till en patient med annan kulturell och språklig bakgrund. Sjuksköterskans ansvar kring att göra patienten delaktig och införstådd i sin egen vård är en stor del i arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda tolk i möten med patienter. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där tio artiklar analyserats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre huvudkategorier; Olika uppfattningar om behovet av tolk, strukturella hinder samt att anhöriga inte ska behöva tolka och åtta underkategorier. Konklusion: Det fanns en tydlig koppling till hur betydelsefullt det är för sjuksköterskor att göra patienten delaktig i det vårdande mötet oavsett tidigare bakgrund och språk. Patientens delaktighet är av stor vikt för att sjuksköterskor ska kunna säkra samt uppfylla en god vård. Om patientens önskemål av att använda tolk inte tillgodoses kan detta leda till ett lidande för patienten i vården. / Background: In encounters between nurses and patients with another language could communication problem arise. In those situations, an authorized interpreter could be needed. The need of authorized interpreters arises when the immigration increased and the society became multilingual. There could be some communication challenges during the meetings when the nurse has difficulties to understand and to pass information to a patient from a different cultural with another language background. The responsibility of the nurse and the large part of the work is to make the patient involved and agreed upon the care service that is needed. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of using an interpreter in encounters with patients. Method: A literature-based study with ten qualitative articles were chosen. Result: The analysis resulted in three categories; Different opinions regarding the importance of the interpreter, unclear guidelines and that relatives should not need to act as an interpreter and eight subcategories. Conclusion: There was an obvious conclusion how important it is for nurses to make the patient involved and agreed upon in the meetings regardless from earlier background and language. The patient involvement is of great importance to nurses to secure and meet a good care. If the patient’s wishes of not using an interpreter, it could lead to a suffering for the patient.

Bakgrund: Processorientering kommer ursprungligen från den tillverkande industrin och är en förbättringsåtgärd som det har fokuserats på i den offentliga sektorn den senaste tiden. Den traditionella organisationsstrukturen i sjukvården är särskiljande på flera sätt. Processorientering anses kunna lösa problem som finns i den traditionella sjukvårdsorganisationen, däremot kan andra problem med processorientering i sjukvården uppstå. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera processorienteringens tillämpningsmöjligheter i sjukvården. Vi ämnar därmed studera i vilken utsträckning processorientering är tillämpbar i svensk sjukvård. Kunskapsbidrag: Studien kommer bidra med att öka kunskapen om det processorienterade arbetssättet i sjukvården. Resultatet kommer att vara till nytta för landsting och regioner som arbetar med eller funderar på att implementera processorientering. Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ fallstudiedesign. Fallet processorientering i svensk sjukvård har undersökts genom att studera sjukvården i tre regioner, där elva intervjuer har genomförts. Tre förutsättningar av processorientering har identifierats och sedan analyserats i en sjukvårdskontext för att undersöka tillämpbarheten i svensk sjukvård. De tre förutsättningarna är kundfokus, standardisering och helhetsbild. Slutsats: Processorientering i sin helhet är ej tillämpbar i svensk sjukvård. Kundfokus går ej att uppnå på grund av svårigheter att identifiera vad som skapar värde för kunden samt uppfylla och överträffa kundens behov. Standardisering kan inte uppnås på grund av arbetsprocessernas komplexitet. Förutsättningen helhetsbild av processer går att uppnå genom att skapa en förståelse för hur processen hänger ihop. Däremot kan processorientering vara tillämpbar i vissa delar av en sjukvårdsorganisation samt att utvalda aspekter av processorientering kan vara fördelaktiga i sjukvården. / Background: Process orientation originates from the manufacturing industry and is an improvement measure that has been in focus over the past few years in the public sector. The traditional organizational structure of health care is distinctive in several ways. Process orientation is often considered the solution to problems found in the traditional health care organization however, process orientation may also create other problems. Contribution: This study will increase knowledge about process orientation in health care. The results of the study will be useful for county councils and regions that work with process orientation or are considering implementing it. Aim: The aim of this study is to analyze the applicability of process orientation in health care. We intend to study in what extend process orientation is applicable in Swedish health care. Methodology: This study has a qualitative case study design. The case of process orientation in Swedish health care has been investigated by studying health care in three regions, where eleven interviews have been conducted. Three qualifications of process orientation have been identified and then analyzed in a health-care context, in order to investigate the applicability to Swedish health care. The three qualifications are customer focus, standardization and an overall picture of the process. Conclusion: Process orientation is not applicable to the Swedish health-care system. Customer focus cannot be achieved due to difficulties in identifying what creates value for the customer as well as fulfilling and exceeding the customer's needs. Standardization cannot be achieved because of the complexity of the work processes. An overall picture of the process can be achieved by creating an understanding of how the process is interrelated. However, process orientation can be applied to some areas of a health care organization and selected aspects of process orientation may be beneficial in health care.

Introduction: It is of great importance that there is a functioning priority system at SOS Alarm that complies with the ambulance care for equivalent priorities, which may have a significant role for the severely ill patient. Purpose: The purpose of the study was to describe the ambulance nurse's experiences of SOS Alarm's priorities and use of ambulance resources. Method: An empirical interview study with qualitative design and an inductive approach. 12 ambulance nurses were interviewed in two regions in Sweden. The material was analyzed using Graneheim and Lundman's method. Results: The result is presented in two themes with eight categories. The two themes presented are: factors experienced affecting the priorities of SOS Alarm and experiences of available ambulance resources. Conclusion: An equivalent priority system is desirable by the ambulance nurses when the ambulance care and SOS Alarm work together on a daily basis. It is important that the systems that the organizations work under operate optimally to facilitate the respective device. It has been found that there is insufficient knowledge of each other's working methods. Ambulance nurses feel that cooperation must be developed by matching the priority systems to each other, which can contribute to increased patient safety. Ambulance nurses find that SOS Alarm often over prioritize and sends ambulances to patients without care needs. The goal of both organizations is ultimately to provide the patient with a safe and secure care. / Introduktion:Det är av stor betydelse att det finns ett fungerande prioriteringssystem hos SOS Alarm som överrensstämmer med ambulanssjukvården för likvärdiga prioriteringar, vilket kan ha en betydande roll för den svårt sjuka patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av SOS Alarms prioriteringar och bruk av ambulansresurser. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ design och en induktiv ansats. 12 ambulanssjuksköterskor intervjuades i två regioner i mellan- Sverige. Materialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Resultatet redovisas i två teman med åtta kategorier. De två teman som presenteras är : faktorer som upplevs påverka prioriteringarna från SOS Alarm och upplevelser av tillgängliga ambulansresurser. Slutsats: Ett överrensstämmande prioriteringssystem är önskvärt av ambulanssjuksköterskorna då ambulanssjukvården och SOS Alarm arbetar tillsammans dagligen. Det är viktigt att systemen som organisationerna arbetar under fungerar optimalt för att underlätta för respektive enhet. Det har visat sig att det finns bristande kunskap om varandras arbetssätt. Ambulanssjuksköterskorna upplever att samarbetet måste utvecklas genom att prioriteringssystemen liknar varandras som kan bidra till ökad patientsäkerhet. Ambulanssjuksköterskorna upplever att SOS Alarm ofta överprioriterar och skickar ambulans till patienter utan vårdbehov. Målet för båda organisationerna är i slutändan att ge patienten en trygg och säker vård.

Bakgrund: Sjukvårdens kostnader ökar, liksom antal vårdtillfällen och vårdtyngd och krav finns därför på att effektivisera vården. Samtidigt som vården skall effektiviseras så skall också kvaliteten på vården tillgodoses. Syfte: Att undersöka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av arbete på effektivitetssal. Metod: Studien utfördes med en beskrivande kvalitativ ansats och ett ändamålsenligt strategiskt urval har använts. Tio operationssjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta på effektivitetssal fick svara på sex i förväg utformade frågor genom enskilda intervjuer som spelades in på ljudband. Datan transkriberades sedan och analyserades genom innehållsanalys, där två huvudkategorier och flera underkategorier framkom. Resultat: Det finns både fördelar och nackdelar med arbetet på effektivitetssal samt också erfarenheter som inte kan tolkas som enbart positiva eller negativa. Fördelar var bland annat att arbetet var stimulerande, det var bättre teamarbete och bättre kommunikation. Nackdelar var bland annat att det av vissa ansågs stressigt och att personalen kunde uppleva sämre kontroll. Slutsats: På effektivitetssalarna tycks det råda ett högre tempo, som av operationssjuksköterskorna kan upplevas som både stimulerande och stressigt och med arbetet finns både för- och nackdelar. Klinisk betydelse: Genom resultatet framkommer vad som redan fungerar bra i arbetet på effektivitetssal och även var möjligheter till förbättringar finns, förbättringar som kan göra arbetet än mer effektivt. / Background: Costs of healthcare are increasing and so is the amount of admissions to the hospitals as well as the burden of care in the wards, and therefore demands for more efficiency in the healthcare system is required. While healthcare needs to become more efficient there is also a demand that the quality on healthcare is met. Aim: To investigate and describe operating room nurses experiences of working in an efficiency OR unit. Method: The study was conducted using a descriptive qualitative approach and a purposeful sampling strategy was used. Ten operating room nurses, with experience of working in an efficiency OR unit, answered six beforehand designed questions through individual interviews that were recorded on audiotape. The data was transcribed and then analyzed by content analysis, where two main categories and several sub-categories emerged. Result: There are advantages and disadvantages of working in an efficiency OR unit and there is also some experience that can’t be interpreted as solely positive or negative. Advantages were that the work was found stimulating, there was better teamwork and better communication. Disadvantages were, among other things, that work could be found stressful by some of the staff and staff could also experience loss of control. Conclusion: It seems to be a faster pace in efficiency OR units, which can be perceived as both stimulating and stressful among operating room nurses and there are also both advantages and disadvantages with the work. Clinical relevancy: The result shows what already works well in the efficiency OR units and also where opportunities for improvement exist, improvements that could make work more efficient.

Bakgrund: Akuta krampanfall drabbar många människor, både nationellt och internationellt. Detta behandlas i första hand med Bensodiazepiner, såsom Diazepam och Midazolam. Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer skiljer sig åt vid behandling av akuta krampanfall. Region Halland förnyade behandlingsriktlinjerna år 2011 och införde intranasal administrering av Midazolam Syfte: Att sammanställa behandlingsriktlinjerna angående medicinsk behandling vid kramper prehospitalt i Sverige samt kartlägga användandet av bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland. Metod: En kvantitativ registerstudie med en retrospektiv design användes. En sammanställning av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer för medicinsk behandling av kramper utfördes. Chi-Två samt Fishers exakta test användes vid analysen av den insamlade datan från 127 ambulansjournaler i Region Halland. Resultat: Sammanställningen av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer vid kramper visade att behandlingsriktlinjerna skiljer sig åt nationellt. Resultatet från kartläggningen av användandet med bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland visade att Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt att det fanns en signifikant skillnad i behandlingen med Diazepam rektalt relaterat till patientens ålder. Flertalet patienter som hade behandlats med Midazolam intranasalt behövde kompletterande behandling med Diazepam intravenöst. Slutsats: Behandlingsriktlinjerna för kramper prehospitalt skiljer sig åt nationellt. Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt en bristfällig följsamhet till behandlingsriktlinjerna framkom i Region Halland. Mer forskning behövs avseende ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att behandla pågående kramper prehospitalt för ge patienterna möjlighet till en god omvårdnad på ett säkert sätt. / Background: Acute seizures affects a large number of people both nationally and internationally. Seizures are primarily treated with benzodiazepines, such as Diazepam and Midazolam. Sweden's prehospital treatment guidelines differ in the treatment of acute seizures. Region Halland renewed the treatment guidelines in 2011 and introduced intranasal administration of Midazolam. Objective: To compile the treatment guidelines for medical treatment in prehospital seizures in Sweden and to survey the use of benzodiazepines in prehospital seizures in Region Halland. Method: A quantitative register study with a retrospective design was used. A compilation of Sweden's prehospital treatment guidelines was performed. Chi-Two and Fishers exact test are used in the analysis of the collected data from 127 ambulance journals in Region Halland.  Results: The compilation of Swedish prehospital treatment guidelines for seizures showed that the treatment guidelines differ nationally. The survey of the use of benzodiazepines in prehospital seizures in Region Halland showed that Diazepam was the most commonly used drug, and that there was a significant difference in treatment with Diazepam rectally related to the age of the patient. Most patients treated with Midazolam intranasally needed additional therapy with Diazepam intravenously. Conclusion: The prehospital treatment guidelines for seizures differs nationally. Diazepam was the most commonly used drug and the compliance with the treatment guidelines is inadequate in Region Halland. More research is needed regarding from the ambulance nurse's experiences of treating ongoing prehospital seizures in order to provide patients with proper care in a safe way.

This thesis examines the process through which computers became a part of the Swedish healthcare system. The empirical basis of the study consists of discussions emanating from projects concerned with the opportunities offered by the new technology between 1962 and 1968, mainly in conjunction to the Swedish council of hospital rationalization (SJURA). The study argues that computers should be understood as a “fluid technology”, one that is flexible and adaptable to its surroundings, while still retaining its mechanical core as a mathematical tool. The thesis shows that the technology was given a meaning which suited the demands of the new context: computers were able to answer the acute problems of health care, which were perceived as an abundance of information and a shortage of labour. Advocates of computers in healthcare equaled healthcare problems with information problems; the latter could only be solved with the help of computers. Thus, the technology was created within the definition of the problem. Computers were also thought of as a novel aid allowing physicians to create useful knowledge, and ideas about medical knowledge were articulated as a response to the introduction of the new technology. Computers simplified quantitative measures and it was anticipated they would provide means with which to calculate the value of health care. Thus, the value of care was redefined with numbers, turning the existential value of the patient into a more distant notion. The art of medicine had to be explained so that the computer would be able to process it – it was necessary to transform patient histories into binary language. This thesis illustrates how the support of introducing computers also meant that a certain type of medical knowledge was favoured; it was the capabilities of the computer which set the standard. By historicizing the role of computers within healthcare, the thesis shows how technologies are adaptable to the demands of their surroundings, and how they contrariwise also affect their surroundings.

Introduktion: Patientansvariga sjuksköterskor (PAS) är vårdpersonal som tar hand om medicineringen och administrativa arbeten för patienter på kommunala särskilda boenden. Boenden i Sverige använder olika system för hantering av läkemedelsinformation. Dessutom delar regional och kommunal sjukvård inte samma system som försvarar informationsöverföring när patienten behandlas på sjukhus eller hos specialister.Syfte: Projektet går ut på att kartlägga arbete med läkemedelsinformation på kommunala boende, att undersöka behov av läkemedelsinformation hos PAS samt att efterforska vid vilka specifika arbetsmoment svårigheter uppstår.Metod: Undersökningen utfördes med hjälp av en elektronisk enkät som delades ut till PAS på olika särskilda boenden. Datainsamlingen skedde under perioden 2/3 2020 – 2/4 2020. Analys av resultat genomfördes med hjälp av Excel.Resultat: Totalt har 260 PAS från 69 olika kommuner deltagit. 60 % av deltagarna har mer än 6 års erfarenhet inom yrket. Mer än hälften av deltagarna hanterar läkemedelsinformation både digitalt samt i pappersform på deras boenden, cirka 70 % är nöjda med det system de använder i dagsläget. Många PAS beskriver däremot att de saknar viktig information i läkemedelsordinationer och önskar en mer uppdaterad och aktuell läkemedelslista som är gemensam för regioner och kommuner. Cirka 60 % av deltagarna bemöter problem vid hantering av läkemedelsinformation hos patienter som ordinerats första gången på boendet eller av specialist. Cirka 90 % bemöter problem hos patienter som kommer tillbaka från sjukhus. Vissa PAS tycker att informationen de har tillgång till är tillräckliga medan andra ser läkemedelslistor som bristfälliga och specifika informationsmängder behöver förtydligas. Över 80 % av deltagare vill ha information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner men även andra informationskällor för läkemedel önskas för stöd.Konklusion: Ett gemensamt digitalt system för regioner och kommuner efterlyses av de flesta PAS för en optimal hantering av läkemedelslistor för sina patienter. Det underlättar särskild vid övergångar från regional till kommunal vård där PAS upplever problem som störst och spar tid. De efterlyser behov av information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner samt önskar mer särskild läkemedelsinformation exempelvis information om krossning av läkemedel.