Titel: Varumärke vs. Varumärke - En studie om privata vårdbolags differentiering på marknaden. Författare: Anna Sjöholm, Emilia Sehlin Handledare: Carina Holmberg Bakgrund: De senaste decennierna har privatiseringen inom den svenska hälso- och sjukvården ökat både inom primärvården, specialvården och forskningsområdet. Dessutom har andelen offentligt finansierade verksamheter och bolag minskat och den privata ökat. Det motiveras genom att verksamheter har möjlighet att bedrivas mer effektivt och professionellt i privat regi. I denna rapport diskuteras hur fyra svenska, privata vårdbolag marknadsför sig och differentierar sig genom sina varumärken. Vårdbolagens webbsidor, val av bilder, färger, former och ord kommer att analyseras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur privata vårdbolag använder sina varumärken för att differentiera sig. Metod: Kvalitativ studie, innehållsanalys och strukturerade intervjuer. Empiri: Empirin visar att de fyra vårdbolagen på olika sätt riktar sin kommunikation genom sina webbsidor och därmed förmedlar olika symbolik genom sina varumärken. De använder olika färgval, bilder och ordval för att differentiera sig. Logotyper och slogan anpassas efter den symbolik som respektive vårdbolag vill förmedla med sitt varumärke. Analys: De fyra vårdbolagen differentierar sig på olika sätt. Patientinriktning, trygghet, tillgänglighet och professionalitet är fyra faktorer som alla vårdbolagen förmedlar genom sina varumärken. Dock med olika fokus och inriktning för att differentiera sig på marknaden. Slutsatser: Studiens fyra privata vårdbolag använder sitt varumärke på olika sätt för att differentiera sig på marknaden.

Bakgrund Autismspektrumtillstånd [AST] innefattar autism och andra autismliknande syndrom och är en utvecklingsstörning som påverkar kommunikationsförmågan, socio-emotionella förmågan, samt kännetecknas av repetitiva beteenden och specifika intressen. Prevalensen för AST ligger omkring en procent i världens befolkning med stigande trender, och associeras med flera olika komorbiditeter som kan förekomma. Mötet inom hälso- och sjukvården är därmed viktigt och behöver undersökas utifrån perspektivet från personer med AST. Syfte Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården för personer med autismspektrumtillstånd. Metod Denna litteraturöversikt är grundad på 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna som låg till grund för litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. Sammanställning av informationen i resultatartiklarna skedde med en integrerad analys. Resultat Vid sammanställningen av de upplevelser och erfarenheter personer med AST beskrivit avseende mötet med hälso- och sjukvården framträdde fyra huvudkategorier. Dessa innefattade hur personer med AST upplevt den interpersonella kommunikationen med vårdpersonal och deras sensoriska känslighet i en sjukvårdskontext. Vidare framkom upplevelser relaterade till bristande kunskap om AST och avsaknad av adekvata anpassningar inom hälso- och sjukvården, samt de hinder personer med AST upplevt i relation till att söka vård. Slutsats Upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården för personer med AST präglades av negativa erfarenheter. Anpassningar avseende den interpersonella kommunikationen med vårdpersonal och sensoriska anpassningar i både vårdmötet och vårdmiljön var nödvändiga för att gruppens behov skulle bli tillgodosedda. Vidare fanns ett behov av utökad kunskap om diagnosen AST inom sjukvården för att på så sätt tillgängliggöra den för personer med AST både avseende organisation och bemötande. Sjuksköterskans övergripande roll är att tillgodose dessa behov och främja tillgänglighet och anpassning. / Background Autism Spectrum Disorder [ASD] includes autism and other autism-like syndromes and is a developmental disorder that affects communication skills, socio-emotional abilities, and is characterized by repetitive behaviors and specific interests. The ASD prevalence is about one percent in the world’s population with rising trends and is associated with several different comorbidities that may occur. Thus, the meeting in health care is important and needs to be examined from the perspective of people with ASD. Aim The aim was to highlight the experiences of health care for people with autism spectrum disorder. Method This literature review is based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative design. Literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The scientific articles that formed the fundament for the results of the literature review were quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment instruments. The information in the articles was compiled with an integrated analysis. Results In compiling the experiences of people with ASD regarding the meeting with health care, four main categories emerged. These included how people with ASD experienced the interpersonal communication with healthcare professionals and their sensory sensitivity in a health care context. Furthermore, experiences related to lack of knowledge about the ASD diagnosis and lack of adequate adaptations in health care emerged, as well as the obstacles people with ASD experienced in relation to seeking care in the health care organization. Conclusions Experiences of health care for people with ASD were characterized by negative experiences. Adaptations regarding the interpersonal communication with care staff and sensory adaptations in both the care meeting and the care environment were necessary for the group's needs to be met. Furthermore, there was a need for increased knowledge about the diagnosis of ASD in order for health care to be available to people with ASD both in terms of organization and care. The overall role of the nurse is to meet these needs and promote accessibility and adaptation.

Background: Work-related stress occurs to a large extent among nurses and other healthcare workers. Stress is a continuing problem in healthcare. Stress at work is harmful in the long run and is one of the risk factors that damages health, according to the Swedish Work Environment Authority. Work-related stress is an underlying cause of sick leave. Nearly 90% of all sick leave is due to mental illness. Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience work-related stress. Methods: A descriptive literature study with a thematic data analysis method based on 10 scientific articles that corresponded to the aim. Main result: The purpose of this study was to describe the experience of work-related stress among nurses and the various factors that triggered stress in the workplace. The results showed that work-related stress made the quality of care worse, when for example nurses had a high workload and not enough time to complete their work before changing shifts. Communication problems and conflicts that arose between nurses in the workplace made nurses experience work-related stress. In connection with work-related stress, nurses experienced negative emotions in different situations, for instance in the form of anxiety, fear, insecurity, and fatigue, which made the nurses feel bad. Conclusion: Work-related stress is a continuing problem among nurses in health care, which increases the risk of poorer quality of care. Stress causes nurses to feel bad at work and experience negative emotions. A better understanding about managing and the origin of work-related stress can help nurses feel better and handle their emotions in a better way. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer i stor utsträckning bland sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Stress är ett kvarstående problem inom hälso- och sjukvården. Stress på arbetet är skadligt i längden och räknas som en av riskfaktorerna som skadar hälsan, rapporterar arbetsmiljöverket. Arbetsrelaterad stress är en bakomliggande orsak till sjukskrivningar. Ungefär 90% av alla sjukskrivningar handlar om psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod där 10 vetenskapliga artiklar som svarar på syfte som valdes ut.                   Huvudresultat: Denna studies syfte handlade om att skildra upplevelsen av arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor samt de olika faktorer som utlöste stress på arbetsplatsen. I resultatet framkom att arbetsrelaterad stress gjorde att vårdens kvalité blev sämre när exempelvis sjuksköterskor hade hög arbetsbelastning, inte tillräckligt med tid för att slutföra sitt arbete innan skiftbyte.  Kommunikationsproblem och konflikter som uppstod mellan sjuksköterskor på arbetsplatsen fick sjuksköterskor att uppleva arbetsrelaterad stress. I samband med arbetsrelaterad stress upplevde sjuksköterskor även negativa känslor vid olika situationer i form av till exempel oro, rädsla, osäkerhet och trötthet vilket gjorde att de mådde dåligt. Slutsats: Arbetsrelaterad stress är ett kvarstående problem bland sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården, som ökar risken för sämre vårdkvalitet. Stressen gör att sjuksköterskor mår dåligt på arbetet och upplever negativa känslor. Bättre förståelse av hantering och uppkomst av arbetsrelaterad stress kan hjälpa sjuksköterskor att må bättre samt hantera sina känslor på ett bättre sätt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett expanderande samhällsproblem som ställer många krav på vården och individen. Upplevelserna i vårdmötet kan vara både positiva och negativa beroende på vårdpersonalens bemötande som influeras av stigmatisering. Dessa upplevelser kan leda till självstigmatisering hos patienterna som sedan kan påverka deras vilja att söka vård. Hildegard Peplaus omvårdnadsteori används som referensram i denna litteraturöversikt.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur stigmatisering av psykisk ohälsa kunde påverka patienters upplevelse av vården.    Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed användes. I resultatet användes tio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades med stöd av ett formulär från SBU.  Resultat: Resultatet beskrev hur stigmatisering av personer med psykisk ohälsa förekom inom vården, vilket påverkade patientens upplevelse av vården och gav upphov till självstigmatisering. Det förekom en tydlig maktskillnad mellan patient och vårdpersonal vilket förstärkte känslan av maktlöshet hos deltagande patienter. De kunde känna sig förminskade, kontrollerade och beskrev diskriminerande upplevelser. Vårdpersonalen undanhöll information och struntade i deras rätt till självbestämmande, vilket ökade känslan av rädsla och hjälplöshet. Patienterna uttryckte även att personalen saknade förmågan att visa empati genom att de var avståndstagande och känslokalla.  Slutsats: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa inom vården kunde påverka patientens självbild och mående. Diskriminering i form av dehumanisering, icke-personcentrerad vård och förminskande beskrevs. Upplevelsen av stigmatisering kunde hindra patienter från att söka vård och leda till allvarliga konsekvenser för hälsan. För att förbättra patientens upplevelse av vården behöver vårdpersonal få utbildning i ämnet och utveckla förmågan till självreflektion i sitt möte med patienten. / Background: Mental illness is an expanding problem in society creating many demands on healthcare and the individual. Experienced encounters with healthcare are both positive and negative depending on the healthcare personnel’s treatment which is influenced by stigmatisation. These experiences can lead to patients’ self-stigmatisation and affect their will to seek care. The theoretical reference frame for this literature overview is Hildegard Peplau's nursing theory. Aim: The aim of this literature overview was to describe how stigmatisation of mental illness could affect patients’ experience of healthcare.     Method: Literature overview with qualitative approach. The databases CINAHL, PsycInfo and PubMed were used. Ten qualitative articles were included in the result. The quality of the articles was reviewed according to a form from SBU.  Results: The results described the stigmatisation of people with mental illness, which affected patients’ experience of care and generated self-stigmatisation. A power imbalance between patients and health personnel was shown, which reinforced a feeling of powerlessness among the participants. They felt diminished, controlled, and discriminated. The health staff withheld information and ignored their right to self-determination which increased feelings of fear and helplessness. The patients also expressed that the personnel lacked empathy since they were renunciative and emotionally distant.  Conclusion: Health care’s stigmatisation of patients with mental illness could affect their self-perception and wellbeing. Discrimination by dehumanisation, lack of patient centred care and diminishing were described. Experiences of stigmatisation could discourage care-seeking and cause severe health consequences. To improve the patient’s experience the healthcare personnel need more knowledge and an opportunity to develop their self-reflection in patient meetings.

Introduktion: Fattigdom har beskrivits ge skadliga effekter på hälsan och förkortar den förväntade livslängden. Sociala och ekonomiska förhållanden påverkar hälsan genom hela livet där personer från lägre samhällsklasser har dubbelt så stor risk att utveckla allvarlig sjukdom och för tidig död än personer från högre samhällsklasser.  Syfte: Att beskriva vilka faktorer som socioekonomiskt utsatta personer upplever påverkar deras hälsa.  Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning gjordes med SBUs mall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” (SBU, 2020). För resultatanalysen användes en manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen ledde till fyra kategorier: arbetsrelaterade faktorer, ekonomiska faktorer, hälsolitteracitet och stigmatisering. Deltagarna beskrev främst faktorer som ledde till sämre upplevd hälsa där arbetsrelaterade och ekonomiska konsekvenser identifierades med slitsamma arbeten, osäkra anställningar och dyra sjukvårdsutgifter. Deltagarna beskrev slutligen svårigheter att ta del av hälsoinformation samt hur stigmatisering kring deras socioekonomiska status påverkade deras möjlighet till vård, vilket gjorde att de upplevde sin hälsa som sämre.   Slutsats: Låg socioekonomisk status bidrog till att deltagarna upplevde flertalet faktorer som påverkade deras hälsa negativt. Vid vårdande av socioekonomiskt utsatta patienter behöver sjuksköterskan identifiera patientens sociala bakgrund och dess resurser samt ha en grundad empati för att rikta åtgärderna så att de passar patienten. Ytterligare forskning behövs. / Introduction: Living in poverty has been described as having damaging effects on health. At the same time poverty shortens life expectancy. Social and economic factors may impact the health throughout a person's life, whereas people from the lower social classes are at higher risk of developing serious illness and suffer from early death, compared to people from a higher social class. Aim: To describe what factors that socio-economically vulnerable people experience affects their health.  Method: A literature study based on 11 qualitative original articles. Literature searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Quality review was done with SBU’s template “assessment of studies with qualitative methodology” (SBU, 2020). For the result analysis, a manifest content analysis was used. Results: The analysis lead to four categories: work-related factors, economic factors, health literacy and stigma. The participants mainly described factors that led to poorer perceived health where work-related and financial consequences were identified with strenuous work, precarious employment and expensive healthcare expenses. Finally, the participants described difficulties in accessing health information and how stigmatization around their socio-economic status affected their access to care, which made them experience their health as worse. Conclusion: Low socio-economic status contributed to the participants experiencing most factors that had a negative effect on their health. When caring for socio-economically vulnerable patients, the nurse needs to identify the patient’s social background and resources and have a well-founded empathy to direct the measures so that they suit the patient. Further research is needed.

Bakgrund: Sexuellt våld är ett globalt folkhälsoproblem som kan orsaka långsiktiga hälsokonsekvenser för de utsatta kvinnorna. Trots detta finns det få studier gjorda utifrån kvinnornas erfarenheter av bemötandet. Hälso- och sjukvården har en viktig roll där ett gott bemötande kan förebygga att ohälsa utvecklas hos kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med mixad metod. Artiklarna hämtades i databasen PubMed. Huvudresultat: Kvinnornas erfarenheter av Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande varierade. Brister i bemötandet gjorde att de kände sig otrygga, osedda, obekväma och inte respekterade som en hel person. Bristen ledde till att en del kände sig odelaktiga i sin vård och upplevde sekundär viktimisering, vilket påverkade uppföljningsvården. Resultatet visade även positiva erfarenheter av bemötandet, där kvinnorna blev bemötta med respekt, omtanke, tydlig information, bra stöd och fick möjlighet att vara delaktiga. Det positiva bemötandet stärkte kvinnorna. Fem teman framkom som beskrev kvinnornas erfarenheter. Dessa teman var ”stöd och omtanke”, ”information”, ”delaktighet”, ”viktimisering” samt ”brister i sjukvårdssystemet”. Slutsats: De erfarenheter kvinnorna fick av bemötandet påverkade deras mående under och efter vårdmötet. Sexuellt våld är ett utbrett problem i samhället och det är sannolikt att sjuksköterskor möter dessa utsatta kvinnor i sitt arbete. En ökad förståelse och kunskap om sexuellt våld och bemötande kan främja kvinnornas trygghet och välbefinnande, samt främja hälsa och minska lidande. / Background: Sexual violence is a global public health problem that can cause long-term health consequences for the victims. Despite this, there are few studies based on women's experiences of the treatment and care. Health care has an important role to play where good treatment and care can prevent women from developing ill health. Aim: The aim was to describe sexually abused women’s experiences of the health care professionals. Method: A descriptive literature study based on eleven scientific articles, of which nine articles with a qualitative approach, one article with quantitative approach and one article with a mixed method. The articles were collected from the PubMed database. Results: The women's experience of health services varied. Deficiencies in the treatment made them feel unsafe, unseen, uncomfortable and not respected as a whole person. The deficits led some to feel disconnected from their care and they experienced secondary victimization, which affected follow-up care. The results also showed positive experiences of care, where women were treated with respect, care, clear information, good support and given the opportunity to be involved. The positive treatment empowered the women. Five themes emerged describing the women's experiences. These themes were 'support and care', 'information', 'participation', 'victimization' and 'deficiencies in the health care system'. Conclusion: The experiences women had of being treated by the health care professionals influenced how they felt during and after the health care encounter. Sexual violence is a widespread problem in society and nurses are likely to encounter this patient group in their work. Increased understanding and knowledge of sexual violence and its treatment can promote women's safety and well-being, as well as promote health and reduce suffering.

Många svenskar är idag positiva till att få digital konsultation och intresset har de senaste åren ökat särskilt för videobesök. För att en tjänst för videobesök ska kunna bli en del av den offentliga vården krävs det att både patienter och vårdgivare är villiga att använda den. Denna studie syftade till att undersöka vilka föreställningar vårdgivare har om användningen av videobesök för att bygga en förståelse för de utmaningar och möjligheter som finns med videobesök i den offentliga vården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdgivare delaktiga i Region Östergötlands videobesöksprojekt DVC. Transkriptioner från intervjuerna analyserades genom tematisk analys med utgångspunkt i Teorin om Planerat Beteende. Analysen resulterade i teman kopplat till föreställningar om positiva och negativa effekter för den egna prestationen, för patienten och för vården som organisation. Analysen identifierade även föreställningar om positivt och negativt socialt tryck, den egna moralen, föreställningar om upplevd kontroll och självförmåga samt föreställningar om olika användargrupper och integreringen av videobesök i vården. De positiva effekterna av användningen av videobesök ansågs vara störst för patienterna. Deltagarna upplevde att andra vårdgivare i stor utsträckning var negativt inställda till videobesök, men att det fanns förväntningar från patienthåll på lättillgänglig vård. Samtidigt som ingen av deltagarna tvivlade på den egna förmågan att använda videobesökstjänsten uttrycktes ett behov av support och rutiner för att hantera olika problem som kan uppkomma. Denna studie identifierade även ett stort behov av att fokusera på kompatibilitet med andra system som används samt att anpassning utifrån olika patientgruppers kunskap måste göras.

Bakgrund: Den kliniska farmacin i Sverige har utvecklats markant det senaste årtiondet, var de kliniska farmaceuternas antal mer än fördubblats. Samtidigt som den kliniska farmacin utvecklas mer och mer så finns det i nuläget begränsade utbildningsmöjligheter. Mål: Denna rapport har som syfte att undersöka den kliniska farmaceutens roll inom vården, dennes arbetssätt och synen på yrkesrollen. Metod: En enkätundersökning utfördes riktad till alla verksamma kliniska farmaceuter i Sverige som arbetar patientnära. Resultat: Svarsfrekvens för undersökningen uppgick till 58%. Undersökningen kartlade den kliniska farmaceutens arbetssätt och gav en översiktlig bild av vad farmaceuten ansåg om sin yrkesroll samt visade hur farmaceuterna ansågs kunna föra den kliniska farmacin framåt i landet. Diskussion: Ett grundligt förarbete med pilottester och kvalitativa studier utfördes inte i samband med utformandet av enkäten, vilket resulterat i brister i studiens validitet. Slutsats: Det fanns skillnader gällande de olika regionernas arbetssätt med anledning av att yrkesrollen var svårdefinierad, samt att arbetssätten för farmaceuterna var olikartade. Majoriteten av deltagarna hade en positiv inställning till sina upplevelser inom det multidisciplinära teamet, däremot var de även av åsikten att klinisk farmaci inom Sverige bör vidareutvecklas. / Background: Clinical pharmacy have developed tremendously over the past decade, and the number of clinical pharmacists has more than doubled. Although clinical pharmacy is developing more and more, educational opportunities are currently a limited. Aim: This report aims to investigate the role of the clinical pharmacist in healthcare, its working procedures and the view of the profession. Method: A survey was conducted including all active clinical pharmacists in Sweden working in direct contact with the patients. Result: The response rate for the survey was 58%. The study surveyed the clinical pharmacist’s working procedures, gave some general knowledge of the pharmacist’s considerations for the profession and viewed the opinions of the pharmacist in the regard of expanding and developing clinical pharmacy in the country. Discussion: A thoroughly done preliminary work with pilot tests and qualitative studies was not carried out in connection with the development of the survey, which has resulted in deficiencies in the validity. Conclusion: There were differences regarding the working methods of the different regions because of the difficulty of defining the content of the profession, and the diversity of the working procedures between the regions. A majority of the participants had a positive attitude to their experiences within the multidisciplinary team, however, they were also of the opinion that clinical pharmacy in Sweden should be furthered developed.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen kännetecknas bland annat av smärtor och infertilitetsproblematik. Tidigare forskning tyder på att det i dagens sjukvård existerar en normalisering av symtom och att det kan finnas viss kunskapsbrist om sjukdomen. Det kan vara så att vårdpersonal behöver ökad kunskap om symtomen och diagnosen för att på ett bättre sätt kunna erbjuda adekvat vård och bemötande till patienter med endometrios.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som givits diagnosen endometrios upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design, baserad på tio kvalitativa originalartiklar. De inkluderade artiklarna analyserades genom kodning som sedan kondenserades till kategorier och teman.  Resultat: Studien visar att kvinnor upplever brister i informationen och kommunikationen i sina möten med vården. Kvinnor menar att vårdpersonal normaliserar symtomen och att det finns en kunskapsbrist om endometrios. Vårdpersonalens attityder till sjukdomen påverkar kvinnornas upplevda stöd från sjukvården.  Slutsats: Resultaten belyser en kunskapsbrist, en normalisering av symtom och brister i kommunikation och informationsutbyte mellan endometriospatienter och vårdpersonal. Det finns en förbättringspotential i dessa vårdmöten. Dels för hur vårdpersonal bör bemöta, dels hjälpa kvinnor som söker vård för endometrios. För att skapa en bra grund för förbättrad utbildning om vårdmöten med endometriospatienter, krävs ytterligare forskning om sjukdomens symtombild. / Background: Endometriosis is a chronic disease that approximately affects every tenth woman of fertile age. The disease is characterized by, among other things, pain and infertility problems. Previous research indicates that in today's healthcare there is a normalization of symptoms and that there may be some lack of knowledge about the disease. It may be that healthcare professionals need increased knowledge of the symptoms and diagnosis in order to be able to provide accurate care and encounter to patients with endometriosis in a better way.  Aim: The aim of this study was to investigate how women diagnosed with endometriosis experience the encounter with healthcare.  Method: Literature review with descriptive design, based on ten original articles that was of qualitative design. The included articles were analyzed by coding which was then condensed into categories and themes.  Results: This study showed that women experienced deficiency in information and communication in the encounter with healthcare. Women experienced that healthcare personnel normalized the symptoms and that there was a lack of knowledge about endometriosis. The attitudes to the disease from the healthcare personnel affected the women's perceived support from the healthcare system.  Conclusion: The results highlight both a lack of knowledge but also a normalization of symptoms and deficiencies in communication and exchange of information between endometriosis patients and healthcare personnel. There is a potential for improvement in how healthcare professionals should respond to and help women seeking care for endometriosis. More research and education in the field is required to improve future care encounters.

This thesis purpose is to highlight young adults with perceived mental illnesses, and who have experiences of being or not being included by Swedish welfare through a phenomenological perspective. The empirical material of the study is built upon six interviews with women who experience psychological problems and have been on sick leave for some time. In order to contextualize the narratives of the informant’s observations have been made in two Facebook groups. The empirical chapters are built on the following main questions: In what ways do the informants experience their psychological problems that have been confirmed by the health care system? In what ways do the informants communicate their illnesses? And how are the informant’s everyday lives shaped by their psychological problems? The main conclusion of the study is that medicalization has made it more complex when trying to understand human health, since the labels that are provided by medical sciences are insufficient when trying to evaluate an individual's actual well-being.