Syftet med denna studie är att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdens upplevda arbetssituation ser ut. Studien tar upp olika faktorer som påverkar kuratorn i dennes arbete, bland annat faktorer som stress, arbetsmiljö, delaktighet samt yrkesrollens status för att nämna några. Kuratorn beskrivs som en ensamprofession i ett medicinskt kontext och med den här studien försöker vi få en bild av hur detta kan påverka kuratorerna i deras arbetssituation. Genom en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer tillsammans med kuratorer från hälso- och sjukvården har vi fått fram vårt resultat. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av Grundad teori. Resultatet visar bland annat att flera kuratorer inom hälso- och sjukvården upplever en hierarki mellan de olika professionerna på sin arbetsplats. Respondenterna i studien anser att en yrkeslegitimation skulle kunna göra skillnad för statusen på socionomyrket. Resultaten visar också att både den fysiska och psykiska arbetsmiljön påverkar kuratorerna i deras dagliga arbete. Respondenterna lyfter även fram hur viktigt det är med delaktighet och påverkan, både kring deras egen arbetssituation men också verksamheten i stort.

Bakgrund: Samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för patientsäkerheten. Hur samarbete upplevs varierar mellan de olika yrkeskategorierna. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad och har en central roll i vårdteamet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur samarbetet fungerar med annan hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Allmän litteraturstudie där artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår. Utvalda artiklar har genomgått en textanalys. Resultat: Tre kategorier framgick i resultatet: Informationsöverföringens betydelse för samarbetet, förståelsen för varandras yrkesroller och dess betydelse för samarbetet samt bemötandets betydelse för samarbetet. Kommunikation är genomgående i alla kategorierna för hur sjuksköterskan upplever samarbetet med undersköterskor och läkare. Diskussion: Sjuksköterskorna upplever sig inte lika delaktiga i beslut gällande patienternas vård som läkarna upplever att de är. Samtidigt har sjuksköterskorna svårt att vara delaktiga i omvårdnaden kring patienterna pga. tidsbrist, vilket leder till sämre samarbete med undersköterskorna. Även bemötandet har betydelse för samarbetet mellan professionerna. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att kommunicera med varandra för att förbättra samarbetet. För att uppnå detta behöver personalen bli bättre på informationsöverföring, visa förståelse för varandras yrkesprofessioner samt kunna bemöta varandra med respekt.

Bakgrund: Homo-, bi-, trans- och queerpersoner (HBTQ-personer) är en grupp människor som inte är heterosexuella eller identifierar sig med det kön de fötts med. HBTQ-personer är således människor som har en sexuell läggning eller könsidentitet annat än heteronormen. Denna norm beskriver att utgångspunkten för människors sexualitet och könsidentitet är att alla förväntas vara heterosexuella. Det är konstaterat att HBTQ-personer i större omfattning riskerar att drabbas av ohälsa. Att uppmärksamma HBTQ-personers erfarenheter inom hälso-och sjukvården är viktigt för att se till att kunskapen, medvetenheten och slutligen omvårdnaden av HBTQ-personer blir bättre. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva HBTQ-personers erfarenheter av bemötande i hälso-och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien omfattar 11 artiklar om HBTQ-personers erfarenheter av bemötande i hälso- och sjukvården. Av dessa använde en mixed method, av resterande hade åtta en kvalitativ ansats och två hade en kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet av föreliggande litteraturstudie visade att HBTQ-personer har både positiva och negativa erfarenheter kring sjukvårdspersonalens bemötande, kunskap och förståelse samt kommunikation. Slutsats: I föreliggande litteraturstudie framkom det att HBTQ-personer har både positiva och negativa erfarenheter av bemötande inom hälso-och sjukvården. En ökad kunskap och medvetenheten hos sjuksköterskor och sjukvårdspersonal behövs kring HBTQ-frågor, för att HBTQ-personer ska uppleva ett positivt bemötande.

Hierarkier inom vården är ett abstrakt begrepp som kan studeras ur flera olika vinklar. Det kan ses som en nödvändighet för en fungerande vård där olika yrkesgrupper är över- och underordnade varandra men det kan också ses som ett hinder för en jämlik och välfungerande arbetsmiljö. Eftersom hierarkier kan studeras på så olika sätt så är den ena studien inte den andra lik vilket har sina svårigheter, därför har fokusområdet i denna uppsats varit att studera de olika metoder som använts inom olika typer av studier. För att kunna studera vilken roll vårdadministratören har i den hierarkiska rangordningen krävs nytt material och olika metoder bidrar med olika material. Vårdadministratörerna är en yrkesgrupp som är outforskad, speciellt i relation till hierarkin. Metoden i denna studie har varit att genom en kvalitativ metod välja ut ett antal olika typer av studier och litteratur för att sedan jämföra och studera vilken typ av resultat användningen av olika metoder har gett. Beroende på vilken typ av studie kring hierarki man väljer att göra så ger olika metoder olika information, exempelvis om forskaren vill komma åt djupare, personligare kunskap är intervjuer och observationer bra metoder. Enkäter ger ett större resultat men endast enkla svar och ingen personlig kontakt med undersökningsgruppen. En studie med kombinerade metoder tros få den mest breda kunskapen men mycket material att hantera.

<p>En hårdnande marknad och ökad konkurrens har lett till många omfattande organisationsförändringar. Privatisering av det statliga är en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anställda, motiverade en studie angående sjukvårdsanställdas utbrändhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jämfördes med landstingsstyrda Södertälje sjukhus. S:t Göran sågs som ett typexempel på den förändrade "nya organisationen", främst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med privatiseringen börjat användas. Då tidigare studier visat att utbrändhet prediceras av prestationsbaserat självförtroende samt egoinvolverat engagemang, antogs i studien att de nya styrmetoderna skulle kunna innebära en ökad risk för utbrändhet, främst för anställda med hög negativ och låg positiv affektivitet p g a inbyggd känslighet. Resultatet visade också på att de med låg positiv affektivitet samt hög negativ affektivitet blev signifikant mer utbrända i den privatserade organisationen än i den icke-privatiserade. Förslag på vidare forskning är bl a att närmare granska om, hur och varför dagens effektiviserings-metoder påverkar människor med låg positiv samt hög negativ affektivitet mer än andra.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att ledare på högre nivåer har effekt på alla nivåer i organisationen, så kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap går till har ägnats liten uppmärksamhet. Syftet med studien är att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap påverkar och fungerar i sjukvården. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem män, 49-60 år). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod. Resultatet visar att verksamhetschefen planerar och sedan påverkar medarbetarna på två sätt: Via underlydande chefer och genom mer direkt kontakt, utan underlydande chefer. De identifierade påverkansvägarna och aktiviteterna för att påverka stöds av tidigare forskning. Samtidigt visas på nya aspekter av indirekt ledarskap: Dels att påverkan sker via nyckelpersoner vilket bedöms vara en följd av organisatoriska förhållanden, dels arbetet med förankring och samhörighet vilket bedöms vara kontextberoende.</p>

<p>Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patienter</p><p>med denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det är</p><p>ingen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbas</p><p>av ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var att</p><p>belysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studien</p><p>utfördes som en litteraturstudie med induktiv metod där</p><p>fakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionella</p><p>upplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samt</p><p>upplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfynden</p><p>i studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivet</p><p>som mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen. Många</p><p>patienter upplevde även att hälso- och sjukvården förändrades</p><p>till det sämre efter att de drabbats av recidiverande cancer,</p><p>detta visade sig bland annat i ett sämre bemötande från</p><p>hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta uppenbarades i form</p><p>av en mer formell attityd från personalen, de tog även mycket</p><p>för givet och frågade inte längre hur patienten förhöll sig</p><p>till sin sjukdom. En del patienter uppgav en rädsla av att vara</p><p>en börda för sina anhöriga, de upplevde även oro inför framtiden</p><p>då denna var mycket oviss.</p><p>Det är av stor vikt att sjuksköterskan tar patienten och</p><p>hans/hennes upplevelser på största allvar, detta för att uppnå</p><p>en optimal omvårdnad. Recidiverande cancer måste uppmärksammas</p><p>mer och vården måste förbättras kring dessa</p><p>patienter för att de ska kunna bibehålla livskvalitet och återvinna</p><p>hälsa.</p>

<p>Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligen</p><p>världen över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioner</p><p>och andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmed</p><p>relevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftet</p><p>med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka</p><p>omvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet med</p><p>vuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapliga</p><p>publikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa</p><p>till att minska rädslan. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande kan</p><p>vara avgörande för hur patienten upplever sin rädsla. På grund av rädslan</p><p>finns risk att ett flertal patienter undviker att uppsöka sjukvården vilket</p><p>kan leda till att deras hälsa försummas. Stickrädsla kan kännetecknas av</p><p>olika symtom men vissa patienter visar inga. En orsak kan vara att de</p><p>försöker undvika att visa sina känslor vilket kan leda till svårigheter för</p><p>hälso- och sjukvårdspersonalen att tolka och hantera patienternas rädsla.</p><p>Eftersom stickrädsla är en subjektiv upplevelse är det svårt att</p><p>generalisera och det finns endast några fallstudier. Det behövs fler</p><p>kvalitativa intervjustudier med syfte att undersöka stickrädslan ur ett</p><p>patientperspektiv.</p>

<p>Titel: Kommunikationens roll vid förankring av forskning och utveckling (FoU) i hälso- och sjukvården</p><p>Författare: Helena Morténius</p><p>Utbildning: Medie och kommunikationsvetenskap, 41-60p, HT 2005</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.</p><p> </p><p>Handledare: Lars Palm, professor</p><p>Examinator: Nicklas Håkansson, universitetslektor</p><p>Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkande och implementering av forskningsrön bland primärvårdsanställda. Vilken roll har kommunikationsprocessen spelat?</p><p>Syfte: Att utforska kommunikationens roll i förankring av FoU inom hälso- och sjukvården. </p><p>Metod: Kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom 11 stycken intervjuer.</p><p>Resultat: Studiens resultat tyder på kommunikationens viktiga roll i </p><p>förankring av forskning och utveckling inom den praktiska verksamheten. Faktorer av betydelse är allmänt stöd från omgivningen, FoU-nätverk, effektiv FoU-kommunikation samt positiv inställning från ledningen. Personer med högre grad av nyfikenhet och innovationsförmåga är i större utsträckning benägna att utvecklas i processen. Egen kreativ förmåga jämte stöd från omgivningen och FoU-enheten accelererar takten till beteendeförändring att bli FoU-aktiv. En ytterligare faktor av betydelse är de olika kommunikationskanalerna roll vid spridning av information.</p>

<p>Den svenska sjukvården har under det senaste decenniet fått allt svårare att tillgodose medborgarnas behov och står inför nya problem och utmaningar. Den svenska sjukvårdens överlevnad kan i framtiden bero på, i vilken grad den kan identifiera nya sätt att arbeta inom organisationen och gentemot sina kunder. Detta ledde fram till vår frågeställning: Vilka faktorer är avgörande för att den svenska sjukvården skall överleva på en ny konkurrensutsatt marknad?</p><p>Vi valde att undersöka tre materialflöden på Karolinska Institutet för att se i vilken utsträckning de interna systemen uppvisar inre effektivitet och samtidigt värdera i vilken utsträckning de tre materialflödena uppnådde yttre effektivitet. Syftet med denna uppsats var därmed att analysera och utvärdera tre befintliga materialflöden i den offentliga sektorn utifrån patientens krav och önskemål, för att om möjligt försöka undersöka i vilken grad man uppnådde patientnytta.</p><p>Denna undersökning har genomförts genom observationer och enkätundersökningar samt intervjuer. Dessutom gjordes en förstudie för att identifiera den egenskap som patienten efterfrågar mest och därmed värderar högst. Uppsatsens resultat visade, att de tre materialflödena i olika hög utsträckning lyckades att uppnå inre och yttre effektivitet.</p><p>De slutsatser man kan dra är, att de faktorer, som enligt vår undersökning har visat sig vara väsentliga för patientnyttan, är inre effektivitet och yttre effektivitet. Vår undersökning visar, att det endast är i de fall, då både faktorerna finns, som patientnytta uppnås. För att överleva i framtiden, så måste alltså den svenska sjukvården uppnå patientnytta genom hög inre och hög yttre effektivitet.</p>