Syftet med denna studie är att granska vad samtida forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på för- och nackdelar med användningen av skönlitteratur, samt hur dessa förhåller sig till kunskapskraven i engelska i mellanstadiet. Bakgrunden berör olika begrepp viktiga för förståelse av detta ämne, skönlitteraturens betydelse allmänt och i skolans värld samt de delarna i styrdokumentet Lgr 11 som pekar på behov av ett komplext undervisningsmaterial i engelska som främmande språk. Resultatdelen lyfter fram olika forskningsresultat som rör användningen av skönlitteratur i de yngre och äldre årskurserna. Här berörs för- och nackdelar när det gäller inlärning av nya ord, grammatik samt utveckling av andra aspekter såsom empati, kritiskt tänkande och interkulturell kompetens. Det lyfts även fram olika aspekter av arbetet med skönlitteratur som till exempel att förberedelse, genomförande och uppföljning av lektioner kräver mer tid av en lärare, än undervisning som endast följer en kursbok. Granskningen är baserad på forskningsartiklar, samt böcker som behandlar temat skönlitteraturens betydelse allmänt samt skönlitteraturens betydelse för inlärning av främmande- och andraspråk. Eftersom denna granskning är inriktad mot grundskolans mellanstadium, och i avsaknad av ytterligare material som behandlar mellanstadieålder, har jag även använt mig av undersökningar som omfattar äldre elever. Genom en noga granskning av forskningsmaterialen återger studien en bild av skönlitterära texters för- och nackdelar för språkundervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen i hur svensklärare i grundskolans senare år resonerar kring och bemöter paradoxen i att öka elevers läslust vid läsning av skönlitteratur i en kravfylld skolkontext. Mot bakgrund av forskning, och den sociokulturella teorin analyseras elva semistrukturerade intervjuer med legitimerade svensklärare. Studien visar att lärare upplever alstrandet av läslust i dagens kravfyllda skolkontext som problematisk, då bedömning och betygssättning riskerar att hämma elevers lustfyllda lärande. Samtidigt framhålls textsamtal, bokval och formativ bedömning som undervisningspraktiker för att överbrygga paradoxen mellan att alstra läslust och att praktisera bedömning.