Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ”eget skapande”, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ”själv” i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas. En annan uppfattning som är vanlig bland eleverna är att eget skapande innebär att skapa fritt eller att få göra vad man vill.En stor del av eleverna tycker att det fattas tid till eget skapande på bilden i skolan, men nästan lika många elever tycker att det finns tillräckligt med tid. Många har också svarat att de inte vet.Något som undersökningen också visar är att nästan hälften av eleverna ägnar sig åt någon typ av eget skapande på fritiden. Deras svar visar att eget skapande kan innebära mer än vad som traditionellt behandlas i bildundervisningen. Eleverna inte bara ritar och målar utan fotograferar och redigerar, målar graffiti, skapar musik och webbdesign. De bygger snögubbar, LEGO och EPA. De pysslar och lagar trasiga saker. Allt detta kan enligt eleverna själva vara eget skapande.

Syftet med studien är att undersöka olika förskollärares uppfattningar om barns möjligheter i den skapande inomhus miljön i förskolan och hur pedagogisk dokumentation kan påverka denna skapande miljö. Genom intervjuer med förskollärare som arbetade inom Reggio Emiliafilosofin, Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken skildrades olika uppfattningar kring skapande miljöer och hur miljön samspelar med barnen.

Diss. Luleå : Univ., 2001.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skapande människor beskriver inspiration i sina skapandeprocesser genom att analysera texter skrivna utav fem olika skapande människor själva. Birger Gerhardsson (2014) har skrivit i Nationalencyklopedin att inspiration är ett andligt fenomen som övergår människans förmåga. Vidare i uppsatsen beskrivs den tidigare forskning och teori som funnits inom inspiration och kreativitet. Metoden som använts är textanalys och det för att kunna analysera vad det är författarna verkligen menar. Uppsatsen tar även upp kreativitet i relation till inspiration då de är två begrepp som relaterar till varandra. I resultatanalysen har Helene Billgren (2011) skrivit om hur hon kan titta på klippdockor för att hitta inspiration medan flera av de andra författarna inte har skrivit om inspiration med just det begreppet utan har skrivit mer om sina skapandeprocesser på ett sätt som går att tolka som inspiration. I summeringen av resultatanalysen beskrivs kortfattat vad uppsatsens resultat är, bland annat att det finns många olika sätt att beskriva inspiration och att alla beskrivningar kommer ifrån olika utgångspunkter. Diskussionsdelen diskuterar och argumenterar kring varför valet av metod var bra, hur frågeställningen blev besvarad och hur en vidare forskning på ämnet inspiration skulle kunna se ut.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.</p>

Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka utröna vilka val och intentioner som påverkar det skapande arbetet och den slutgiltiga gestaltningen av ett offentligt konstverk. Fokus kommer att ligga på konstnärens intentioner där det bland annat kommer att undersökas hur dessa står i relation till beställarnas önskemål, det vill säga hur konstverket i det utvalda fallet förhandlades fram utifrån de olika parternas intentioner. Med andra ord kan sägas att den här uppsatsens underliggande syfte delvis är att undersöka hur stor frihet en konstnär har i sitt skapande av offentliga uppdrag. En aspekt av detta som jag har valt att fördjupa mig ytterligare i är platsens betydelse i samverkan med konstverket. Med detta vill jag undersöka hur stor hänsyn konstnären tar till platsens topografi och hur även detta påverkar det slutgiltiga verkets betydelsebildning. Förhoppningen med denna studie är att den ska uppmärksamma oss som brukare på de olika aspekterna av den omfattande processen bakom den offentliga konsten i vår vardag och dessas betydelse för resultatet. Ge oss perceptuella verktyg som för oss som betraktare öppnar upp för nya perspektiv utifrån vilka vi kan förstå och kritisera offentlig konst. Perspektiv som förhoppningsvis kan få oss att se de offentliga konstverken som mer än bara vardagliga orienteringspunkter. Studien utgår ifrån dessa frågeställningar: Hur arbetade Lore Nynnell i sitt skapande av beställningsuppdraget Gränslös? Vilka intentioner hade konstnären respektive beställarna med den valda framställningenoch utformningen? Hur påverkade detta uppkomsten av konstverket? Vilken betydelse hade den utvalda platsen på Kulbacken för Nynnell gällande verketsutformning?

Examensarbete kandidat Bilaga: 1 CD

Denna uppsats handlar om skapande verksamhet i fritidshem bedrivs utomhus eller inte. Pedagogerna i fritidshem har i uppdrag att ge barnen utrymme för kreativt skapande. Fritidshemmen har en utomhuspedagogik men finns det någon skapande verksamhet i utomhuspedagogiken? Vad anser pedagogerna att skapande verksamhet är? Syftet med studien var att studera hur pedagogerna använde sig av skapande verksamhet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv i fritidshemmen. Studien har arbetats fram utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. Vi skickade ut ett frågeformulär med öppen struktur till 75 st. fritidspedagoger. Pedagogerna fick svara på frågor om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Vi fick tillbaka 16 svar och utifrån svaren valde vi fem pedagoger som vi besökte och observerade när de hade skapande verksamhet utomhus. Utifrån observationerna och frågeformulären sammanställde vi data för att kunna se om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv förekommer på fritids. Resultatet i studiens empiriska data visar att pedagogerna anser att de har en skapande verksamhet utomhus. Det vi kan se är att pedagogerna bedriver skapande verksamhet utomhus men att den skapande verksamheten varierar. Från ett utomhuspedagogiskt skapande med utemiljön som redskap, till en verksamhet som bedrivs med material som plockas med inifrån för att sitta ute och skapa. Det vi kan utläsa från empirin trots att vi har få pedagoger som svarat, är att pedagogernas intresse om utomhuspedagogiskt skapande med utemiljöns material, varierar mycket på fritidshemmen vi har med i vår studie, vilket kan vara ett resultat som belyser hur det är på fritidshemmen i dag.