Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Förslaget i betänkandet om informationsskyldighet för skatterådgivare är starkt influerat av arbetet som pågått inom EU för att motverka aggressiv skatteplanering. Eftersom länder inte har en enhetlig skattelagstiftning skapar det möjligheter att utnyttja kryphål när två eller flera länder uppvisar oförenligheter i lagstiftningen. Aggressiv skatteplanering torde främst vara ett förfarande som sker gränsöverskridande, varför det varit viktigt att inom EU samarbeta för att täppa igen kryphålen. Även inom svensk rätt har det länge pågått en diskussion för att motverka inhemsk aggressiv skatteplanering. Det har resulterat i att regeringen har lagt fram ett betänkande om informationsskyldighet för skatterådgivare, SOU 2018:91. Förslaget i betänkandet innebär att i första hand skatterådgivare åläggs en skyldighet att till Skatteverket inrapportera information angående skattearrangemang som denne utformat eller bistått sin klient med. Detta ska göras i syfte att Skatteverket ska få information tidigare i hanteringen för att på ett mer effektivt sätt kunna få kännedom om aggressiva skatteplaneringsförfaranden. Förslaget i betänkandet har dock fått omfattande kritik ur rättssäkerhetssynpunkt gällande såväl dess utformning som arbetet som ligger till grund för detta. I denna uppsats undersöks förslaget i dess helhet och en jämförelse med såväl skatteflyktslagen som kritiken som riktats mot förslaget görs utifrån de grundläggande rättsprinciper inom svensk rätt. Som slutsats konstateras det att förslaget i betänkandet inte uppfyller de grundläggande kraven på rättssäkerhet.

No description available.

No description available.

In a world where globalization and cross-border collaborations is a part of everyday life a greater focus is directed on sustainability and corporate responsibility regarding economic, environmental and social factors. Concepts such as CSR and ESG are used when defining corporate sustainability initiatives and business analysis based on factors other than financial ratios. CSR and sustainability work often involves taking initiatives beyond what the law requires. This study is based on a quantitative methology and estimates of 50 companys tax records. The result of the study shows how complex the tax system is in reference to the lack of transparency, the level of classified information makes it impossible to see the extent to which a company is tax planning. The purpose of this thesis is to study correlations and patterns in reference to tax planning of companies that consumers ranks as sustainable. Since the building of societies, their survival and development through for example education is largely funded by taxes, tax planning can be a contrast to the responsibilities corporations claim to take when they strongly emphasizes the company's work on CSR related matters and sustainability issues, thus can doubt of corporate messages occur. / Globalisering och gränsöverskridande samarbeten gör att hållbarhet och ansvarstagande ställs i fokus gällande ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer. Begrepp som CSR och ESG används i samband med att definiera företags hållbarhetsarbete och företagsanalys utifrån andra faktorer än finansiella nyckeltal. CSR och hållbarhetsarbete innebär ofta ett initiativtagande utöver det lagen kräver. Studien bygger på en kvantitativ metod i form av beräkningar på 50 företags skatteposter. Resultatet av undersökningen visar på hur komplext skattesystemet är främst i relation till den bristande transparens som genom sekretess gör det omöjligt att se i vilken omfattning ett företag skatteplanerar. Syftet med studien är att studera samband och mönster avseende skatteplanering hos företag som av konsumenter rankas som hållbara. Mycket av samhällenas uppbyggnad, fortlevnad och utveckling finansieras av skattemedel, något som företagare också nyttjar och använder sig av genom skattefinansierade institutioner och funktioner i samhället. Därav blir en omfattande skatteplanering en motsats till det ansvar man påstår sig ta.

<p>I denna uppsats har vi undersökt om en förmögenhetsskatt är effektiv i en liten öppen ekonomi. Vi har undersökt om de politiska argumenten har stöd i teori och empiri. Den politiska diskussionen handlar främst om förmögenhetsskattens inverkan på tillväxt, jobb och nyföretagandet.</p><p>Vi har i denna uppsats visat att en förmögenhetsskatt i en liten öppen ekonomi leder till att kapital flyr landet, minskat inhemskt sparande och skattepanering.</p><p>En förmögenhetsskatt kan också leda till att risktagandet i en ekonomi minskar vilket ger ett mindre utbud av riskkapital till nyföretagare.</p>

I denna uppsats har vi undersökt om en förmögenhetsskatt är effektiv i en liten öppen ekonomi. Vi har undersökt om de politiska argumenten har stöd i teori och empiri. Den politiska diskussionen handlar främst om förmögenhetsskattens inverkan på tillväxt, jobb och nyföretagandet. Vi har i denna uppsats visat att en förmögenhetsskatt i en liten öppen ekonomi leder till att kapital flyr landet, minskat inhemskt sparande och skattepanering. En förmögenhetsskatt kan också leda till att risktagandet i en ekonomi minskar vilket ger ett mindre utbud av riskkapital till nyföretagare.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar. Centrala frågor som behandlas är när andelar är lagertillgångar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhåller sig till varandra. Vidare analyseras frågan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgångar genom användandet av reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar.

SAMMANFATTNING Datum:   2023-05-31 Nivå:           Kandidat i Företagsekonomi, 15 hp Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:  Ninos Ani  Moses Sahyoun             Titel:   Aggressiva skatteplaneringens påverkan och syn på  samhället ur ett företagsperspektiv Handledare:  Leanne Johnstone Nyckelord:  Aggressiv skatteplanering, skatteplanering, etik samt moral ur ett skatteperspektiv Forskningsfråga/or: Hur påverkas företag av att aggressiv skatteplanering  sker i samhället och vad är deras syn på detta? Syfte:   Syftet med undersökningen är att förstå mer om företags perspektivet     kring aggressiv skatteplanering. Studien ämnar att bidra till den begränsade diskussionen kring om aggressiv skatteplanering är  etiskt korrekt.  Metod:   Studien använder kvalitativ metodik med hjälp av en induktiv ansats. Studien  använder sig av semistrukturerade intervjuer. Induktiv ansats ger möjlighet till  att samla in data och analysera det för att upptäcka samband, samt ta en slutsats med hjälp av teori.  Slutsats:  Studien visar att företag gör det som krävs för att överleva även om det innebär aggressiv skatteplanering. Majoriteten anser aggressiv skatteplanering vara etiskt korrekt men påverkar intressenter negativt. Det framgår att de flesta är enade om att en lägre skattesats kan medföra en  lägre procentsats av aggressiv skatteplanering. / ABSTRACT Date:   2023-05-31 Level:   Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:  Ninos Ani   Moses Sahyoun    Title:   The impact and view of aggressive tax planning     on society from a corporate perspective Supervisor:  Leanne Johnstone Keywords:  Aggressive tax planning, tax planning, ethics and morality from a tax perspective Research questions How are companies affected by aggressive tax planning in society and what is  their view on this? Purpose:  The purpose of the study is to gain a better understanding of the corporate perspective on aggressive tax planning. The study aims to contribute to the limited discussion on whether aggressive tax planning is ethically correct. Method:  The study uses qualitative methodology with an inductive approach. Inductive  approach allows for collecting data and analyzing it to discover connections and  draw conclusions with the help of theory. Conclusion:  The study reveals that companies do what is necessary to survive, even  if it involves aggressive tax planning. The majority consider aggressive  tax planning to be ethically acceptable but acknowledge its negative impact on stakeholders. It is evident that most agree that a lower tax rate can lead  to a lower percentage of aggressive tax planning.

Principen om förfarandemissbruk är en EG-rättslig princip som efter hand vuxit fram ur EGDs praxis och vilken numera är tillämplig inom EGmervärdesskatterätten. Principen innebär att konstruerande transaktioner vars enda syfte är att uppnå skattefördelar skall underkännas och istället bli beskattade som om de konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har ställt upp i praxis, främst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall bli tillämplig på mervärdesskatteområdet är att ett objektivt och ett subjektivt kriterium skall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebär att trots att relevanta bestämmelser i mervärdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras om förfarandet får till följd att den skattefördel som uppnås strider mot bestämmelsernas syfte. Det krävs dock även att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varit att uppnå en skattefördel. En tillämpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebära att aggressiva skatteupplägg och skatteflykt på mervärdesskatteområdet skulle kunna stoppas. En stopplagstiftning på detta område är inte att finna i varken EG-rätt eller svensk rätt, varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rättsutvecklingen gällande mervärdesskatteflykt. EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida det föreligger förfarandemissbruk eller inte. Den svenska grundlagstadgade skatterättsliga legalitetsprincipen kräver att det finns stöd i lag för möjligheten att skatt skall kunna påföras en enskild, vilket innebär problem att tillämpa principen om förfarandemissbruk i svensk skatterätt. Principen om förfarandemissbruk finns inte lagstadgad i svensk rätt varför KamR i Göteborg hittills har konstaterat att principen inte skall tillämpas i Sverige. Detta resonemang kan dock sägas stå emot EG-rätten då EGD har uttalat att principen om förfarandemissbruk skall anses vara en allmän rättsgrundsats och därmed tillhöra den EG-rättsliga primärrätten. Rättsläget är idag till viss del oklart då något prövningstillstånd till RegR ännu inte meddelats. KamR har en uppfattning som strider mot gällande EG-rätt och den praxis som utvecklats från EGD. Denna oklarhet visar att en prövning av principens tillämplighet i nationell rätt är nödvändig för ett klargörande och för ett upprätthållande av rättsäkerheten. SKV har i sitt ställningstagande antagit EGDs uppfattning om hur och när principen om förfarandemissbruk skall vara tillämplig i nationell rätt. SKV delar även EGDs mening att principen är en allmän rättsgrundsats som är tillhörande primärrätten, vilket skulle innebära att det inte krävs att principen om förfarandemissbruk lagstadgas i svensk mervärdesskatterätt för att bli tillämpbar. Vår åsikt är att EGDs praxis är klar och tydlig gällande principens tillämplighet och då den är av primärrättslig art och inte behöver skrivas in i nationell lag, skall principen om förfarandemissbruk enligt oss även vara gällande i svensk rätt. För att undvika problematiken med den svenska grundlagstadgade skatterättsliga legalitetsprincipen anser vi att ett lagstadgande genom en generalklausul i ML skulle kunna göras. Den föreslagna generalklausulen bör innehålla de kriterier som EGD ställt upp i Halifax- fallet, vilket skulle innebära att tillämpningen av principen om förfarandemissbruk i svensk rätt skulle förenklas.