The essay examines whether EU citizens who beg have a right to reside in Sweden and on what grounds, and also whether income from begging is taxable or not. The examination therefore stretches across two judicial branches: Migration Law and Tax Law. In the part covering Migration Law, the different forms of right of residence according to the Aliens Act (2005:716) and  ECJ case-law, are examined in order to determinewhen EU citizens who beg have a right of residence and when they do not. Legal grounds for refusal of entry and deportation are also examined in order to give an apprehensive view of the regulations concerning the right of residence. In the part covering Tax Law, the question, whether or not an EU citizen is liable to tax, is examined and further, if income from begging is taxable. The assessment explores if the income falls under the exception from tax liability for gifts, according to Chapter 8 of the Income Tax Act (1999:1229). The main focus of the essay lies on this assessment, which presents good grounds for the notion of that not being the case.  A similarity judgment between street musicians and beggars is also performed to further clarify the legal position. In the essay, it is presented how  most of the begging EU citizens, who reside in Sweden, do so without a residence permit according to established law, and also how transgressions of the legal residence activate tax liability. / I uppsatsen utreds om tiggande EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i Sverige och på vilka grunder, samt huruvida inkomster från tiggeri är skattepliktiga eller inte. Undersökningen rör sig därmed över två rättsområden: migrationsrätten och skatterätten. I den migrationsrättsliga delen prövas de olika formerna för uppehållsrätt i utlänningslagen (2005:716) och mot EU-domstolens praxis för att fastställa när tiggande EU-medborgare har uppehållsrätt och när inte så är fallet. Grunderna för avvisning och utvisning gås även igenom för att ge en övergripande bild av reglerna kring uppehållsrätten. I den skatterättsliga delen prövas frågan om tiggande EU-medborgare är skyldiga att betala skatt i Sverige och om inkomster från tiggeri är skattepliktiga. Till detta prövas om inkomsten kan hänföras till gåvoundantaget som finns i 8 kap. inkomstskattelagen. Tyngdpunkten i uppsatsen läggs vid denna prövning, som visar på goda grunder för att så inte är fallet.  En likhetsbedömning utförs även mellan gatumusikanters och tiggares inkomster för att ytterligare klargöra rättsläget. I uppsatsen visas att flertalet tiggande EU-medborgare som vistas i Sverige inte har uppehållsrätt här enligt gällande rätt, samt hur överskridelser av den legala vistelsen aktiverar skatteplikten.

No description available.

Vid förvärv av en fastighet kan det vara aktuellt att använda klyvning för att genomföra en överlåtelse istället för en traditionell överlåtelse. Genom detta förfarande kan stämpelskatt undvikas. En liten andel av en fastighet förvärvas till marknadsmässigt pris och stämpelskatt betalas för förvärvet. Därefter kommer delägarna av fastigheten överens om hur marken ska fördelas och vilken ersättning som ska utgå. Delägaren med en liten andel kommer få ett större markområde än vad som är rimligt i förhållande till ägarandelen. För den ersättning som utgår i samband med förrättning blir inte stämpelskatt aktuell. Konsekvensen blir att delägaren med en liten andel får ett stort markområde till ett högt värde, men betalar bara stämpelskatt för den köpeskilling som utgick vid förvärvet av den lilla andelen. Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen kring hur undvikandet av stämpelskatt används genom klyvning. Tidigare examensarbete har granskat hur vanligt förekommande klyvning är för att undvika stämpelskatt mellan tidsperioden 2003 - 2013.Finansdepartementet har presenterat en utredning kring frågan samt förslag på ändringar i lagen för att sätta stopp på användandet av bland annat klyvning för att undvika stämpelskatt. Vår studie granskar hur vanligt det är att klyvning används för att undvika stämpelskatt under tidsperioden 2016 - 2017. Metod för att samla data var studie av förrättningsakter, intervjuer medsakkunniga inom det valda området samt en granskning av SOU 2017:27 Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Resultatet av studien visar på en ökning av klyvningar för att minskastämpelskatt. Vanligast var att en andel på 1/1 000-del förvärvas av en juridiskperson i en storstadsregion. En ändring av Lag om stämpelskatt vidinskrivningsmyndigheter för att inkludera förvärv genom fastighetsbildning förespråkas i studien. Nyckelord: klyvning, skatteplanering, skatteplikt, stämpelskatt. / When acquiring a property, a partition can be used instead of a traditional transfer of land. A small share is purchased at market price and stamp duty is paid. Then the co-owners reach an agreement regarding how the property should be divided and what compensation should be paid out. The co-owner with a small share will receive a larger lot than they should with regards to their share of the ownership. The compensation that is paid out within the cadastral procedure is not subjected to stamp duty. The consequence is that the owner with a small share has received a large property with a high value but only paid stamp duty on the purchased price of the small share. The purpose of the study is to increase the knowledge of how stamp duty is avoided by using property formation. Previous thesis researched how common partition to avoid stamp duty was during the period 2003 - 2013. The department of treasury released a public inquiry with suggested changes to subject partition to stamp duty. This study researched how common the use of partition to avoid stamp duty during the period 2016-2017. The methods used in this study to collect data was to review cadastral dossier, interview experts in the field and examine SOU 2017:27 Vissa frågor inomfastighets- och stämpelskatteområdet. The result of this study shows that the use of partition to avoid stamp duty has increased. The most common share was 1/1 000 that was acquired by a juristic person in conurbations. A change of Lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter to include acquisitions made with property formation is suggested in the study. Keywords: partition, tax planning, tax liability, stamp duty.

De senaste åren har den globala coworkingtrenden nått Sverige och flertal aktörer har etablerat sig på kontorsmarknaden. Efterfrågan på coworking har vuxit i takt med att allt fler företag önskar flexibilitet i sina avtal och att yngre generationer vill arbeta i en innovativ och kreativ miljö. Det faktum att coworking är ett nytt fenomen har lett till osäkerhet i hur det bör behandlas juridiskt. Den 12 november 2019 publicerade skatterättsnämnden ett förhandsbesked där de beslutar att tillhandahållande av aktivitetsbaserade arbetsplatser ska vara undantagna från skatteplikt. Detta påverkar coworkingbolagen i och med att de inte längre har avdragsrätt för ingående moms hänförlig till de aktivitetsbaserade ytorna. Månaderna efter förhandsbeskedet publicerades, kritiserades det av både coworking- och fastighetsbolag och det är i dagsläget överklagat. Syftet med studien är att utreda vilka effekter förhandsbeskedet kan komma att ha på coworkingbranschen förutsatt att det bifalls.  För att uppfylla studiens syfte har inledningsvis en litteraturstudie genomförts för att samla informationsunderlag gällande coworking, svensk momslagstiftning samt förhandsbeskedet. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med coworking- och fastighetsbolag för att få en inblick i de olika parternas tankar och strategier för coworking och förhandsbeskedet. Med resultatet från litteratur- samt intervjustudien som grund har en modell tagits fram för att utreda de ekonomiska effekterna av förhandsbeskedet i olika verksamhetsmodeller för ett coworkingbolag. Resultatet från studien visar på att förhandsbeskedet ökar coworkingbolagens kostnader i samtliga utfall. Detta då all moms som är hänförlig de ytor som upplåts med icke exklusiv rätt blir en kostnad. För att motverka denna kostnadsökning kommer coworkingbolagen behöva omstrukturera sin verksamhet till att upplåta mer yta med exklusiv rätt vilket gör att de rör sig mer mot kontorshotellsliknande koncept. Denna utveckling medför att den del av coworkingbolagens verksamhet som syftar till att skapa samverkan och nätverkande mellan företag blir mindre gångbar att bedriva. / During the last couple of years, the global coworking trend has reached Sweden and several operators has established offices on the real estate market. The demand for coworking has grown following an increase in businesses wanting more flexibility in their leases and the younger generation wanting their work environment to be innovative and creative. The fact that coworking is a new phenomenon has led to difficulties regarding how it should be treated legally. The 12th of November 2019 the Swedish Council for Advance Tax Rulings published a preliminary ruling stating that the providing of activity-based workplaces is to be relived of taxability. This affects coworking businesses since they can no longer deduct VAT on investments related to the activity-based workplaces. The months following the publication the ruling was criticized by both coworking and real estate businesses and it has since been appealed. The purpose of the study is to examine the possible effects of the ruling on the Swedish coworking market, provided that it is approved. To fulfil the purpose of this study a literary study was initially performed to gather information regarding coworking, the Swedish VAT legislation and the preliminary ruling. Following this a series of semi structured interviews was conducted with coworking and real estate businesses to get an insight regarding the thoughts and strategies of the different parties regarding coworking and the preliminary ruling. With the results from the interviews and the literary study a model has been developed to investigate the economic effects of the preliminary ruling in different business models for a coworking business. The result of the study shows that the preliminary ruling will lead to an increase in costs for coworking businesses in all cases. This is because all VAT related to the surfaces that is provided without exclusive right of use becomes a cost. To prevent this increase in costs the coworking businesses will have to restructure their business models to provide more office space with exclusive right. This leads to Swedish coworking businesses moving more towards an office hotel business model. This development results in that the part of the coworking businesses that aim to provide cooperation and networking between members becomes less viable.