Klarspråket som begrepp är väl känt inom Sverige, och arbetet med det har utförts systematiskt under lång tid. I Polen är klarspråket, eller prosty język, ett relativt nytt begrepp och arbetet med att göra myndighetstexter begripliga i Polen har just börjat. En jämförelse mellan de två länderna är alltså mycket intressant – arbetet kommer att fokusera på en jämförelse mellan skattemyndigheter, en specifik typ av myndighet som mig veterligen inte har varit föremål för en sådan komparativ studie mellan Sverige och Polen i fråga om klarspråk tidigare. Även klarspråkets historik, ledande myndigheter och rekommendationer kommer att tas upp i uppsatsen.

Ingen marknadsföring är väl så god och trovärdig som medarbetare som pratar gott om och förespråkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap är något som naturligt växer fram då en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanfläta dessa med sina egna krav och behov. Skatteverket är en organisation som i mångas öron inte låter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske även på grund av de förhållandevis krångliga regler och processer som många anser dem använda sig av. Med detta i åtanke ämnar vi undersöka hur ambassadörskapet på Skattekontoret i Jönköping ter sig. Vägledande för uppsatsen är frågan: Hur ser ambassadörskapet ut på Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de två dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov? Vi lyfter fram teorier i två centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna. Med teorin som utgångspunkt tar vi fram en modell som ämnar åskådliggöra vad ambassadörskap bottnar i. Den metodologiska grunden för denna rapport är av kvalitativ karaktär. Detta står i relation till och tjänar uppsatsens deskriptiva syfte. Inom ramen för den valda metoden genomförs en informantundersökning och sex respondentundersökningar. Resultatet av undersökningens huvudsakliga forskningsfråga visade på en förhållandevis god spridning och flera olika ambassadörskaraktärer på Skatteverket i Jönköping uppenbarade sig. Vidare framkom det bland annat att de anställdas verksamhetssyn inte alltid stod i relation till hur ledningen avsåg att de skulle se på verksamheten. Vi ser att analysmodell på ett bra vis illustrerar vari ett gott ambassadörskap kan bestå. Vidare forskning kan pröva modellens giltighet. / No advertising is as valuable and credible as people who are talking good about and advocate the organization in which they work. These employees can be seen as ambassadors for the organization. Ambassadorship appears and grows naturally when an individual within an organization is satisfied with the organization's requirements and needs and can weave them with their own demands and needs. The tax authority may serve under the rumor of being a grey, bureaucratic and authoritarian organization, perhaps partly a result of the tax system which is in Sweden. Another possible explanation could be the relatively complicated rules and processes that many people believe them to use. With this in mind, we intend to examine how the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping. The main research question which serves as a guideline for this thesis is: How does the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping in accordance with the two dimensions; the needs and demands of the individuals within the organization in relation to the organization's needs and demands? We highlight the theories of two key dimensions that affect the organization's needs on one hand and the needs of the individuals within it on the other hand. In theory as a starting point, we develop a model that illustrates what Ambassador characteristic is rooted in. The methodological basis for this report is of a qualitative nature. This is in relation to and serves the papers descriptive purpose. Within the framework of the method chosen, one informant and six respondent surveys is to be carried out. The results of the thesis main research question showed a relatively good spread and several ambassador characters appeared. Furthermore, it emerged, that the employee's view of the organization not always reflected the managers intended view of the same. We think that our model is a good way to illustrate what good ambassadorship derives from. Further research may strength the validity of the model as well as the results of the thesis.

During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors. Our questions at issue are: What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice? How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed. The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects. The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing. Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole. / Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna. Följande frågeställningar formulerades: Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken? Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö? Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades. Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade. De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet. Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.

<p>During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors.</p><p>Our questions at issue are:</p><ol><li>What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice?</li><li>How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? </li></ol><p>The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed.</p><p>The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects.</p><p>The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing.</p><p>Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole.</p> / <p>Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna.</p><p>Följande frågeställningar formulerades:</p><ol><li>Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken?</li><li>Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö?</li></ol><p>Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades.</p><p>Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade.</p><p>De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet.</p><p>Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.</p>

<p>Ingen marknadsföring är väl så god och trovärdig som medarbetare som pratar gott om och förespråkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap är något som naturligt växer fram då en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanfläta dessa med sina egna krav och behov.</p><p>Skatteverket är en organisation som i mångas öron inte låter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske även på grund av de förhållandevis krångliga regler och processer som många anser dem använda sig av. Med detta i åtanke ämnar vi undersöka hur ambassadörskapet på Skattekontoret i Jönköping ter sig.</p><p>Vägledande för uppsatsen är frågan: Hur ser ambassadörskapet ut på Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de två dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?</p><p>Vi lyfter fram teorier i två centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna. Med teorin som utgångspunkt tar vi fram en modell som ämnar åskådliggöra vad ambassadörskap bottnar i.</p><p>Den metodologiska grunden för denna rapport är av kvalitativ karaktär. Detta står i relation till och tjänar uppsatsens deskriptiva syfte. Inom ramen för den valda metoden genomförs en informantundersökning och sex respondentundersökningar.</p><p>Resultatet av undersökningens huvudsakliga forskningsfråga visade på en förhållandevis god spridning och flera olika ambassadörskaraktärer på Skatteverket i Jönköping uppenbarade sig. Vidare framkom det bland annat att de anställdas verksamhetssyn inte alltid stod i relation till hur ledningen avsåg att de skulle se på verksamheten.</p><p>Vi ser att analysmodell på ett bra vis illustrerar vari ett gott ambassadörskap kan bestå. Vidare forskning kan pröva modellens giltighet.</p> / <p>No advertising is as valuable and credible as people who are talking good about and advocate the organization in which they work. These employees can be seen as ambassadors for the organization. Ambassadorship appears and grows naturally when an individual within an organization is satisfied with the organization's requirements and needs and can weave them with their own demands and needs.</p><p>The tax authority may serve under the rumor of being a grey, bureaucratic and authoritarian organization, perhaps partly a result of the tax system which is in Sweden. Another possible explanation could be the relatively complicated rules and processes that many people believe them to use. With this in mind, we intend to examine how the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping.</p><p>The main research question which serves as a guideline for this thesis is: How does the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping in accordance with the two dimensions; the needs and demands of the individuals within the organization in relation to the organization's needs and demands?</p><p>We highlight the theories of two key dimensions that affect the organization's needs on one hand and the needs of the individuals within it on the other hand. In theory as a starting point, we develop a model that illustrates what Ambassador characteristic is rooted in.</p><p>The methodological basis for this report is of a qualitative nature. This is in relation to and serves the papers descriptive purpose. Within the framework of the method chosen, one informant and six respondent surveys is to be carried out.</p><p>The results of the thesis main research question showed a relatively good spread and several ambassador characters appeared. Furthermore, it emerged, that the employee's view of the organization not always reflected the managers intended view of the same.</p><p>We think that our model is a good way to illustrate what good ambassadorship derives from. Further research may strength the validity of the model as well as the results of the thesis.</p>

För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts. Syftet med förevarande uppsats är därför att avgöra vilken beräkningsmetod som har stöd i nu gällande svensk rätt för beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal. I avsaknad av en direkt reglering av beräkning av bruttolön utifrån ett nettobelopp sker tolkningen av gällande rätt i stor utsträckning efter praxis och doktrin. Dock tillmäts även skatterättsliga principer en avgörande betydelse då de utgör viktiga hjälpmedel för tolkning av skatterätt. En analys av rättskällorna ger dock stöd för olika slutsatser. Ett nyligen lämnat prejudikat från Regeringsrätten anger klart att avdrag inte ska beaktas vid bruttolöneberäkningen medan skatterättsliga principer, tidigare praxis och argumentation framförd i doktrin ger för handen att avdrag ska beaktas vid beräkningen. Författaren finner att Regeringsrättens domskäl saknar rättslig grund, varför det nya prejudikatet lämnas utan hänseende. Gällande rätt ger därmed stöd för en beräkningsmetod där skattemässiga avdrag beaktas vid omräkningen av nettolön till bruttolön. / To attract competent employees to work in countries where the tax burden is heavy there is a need to ensure them a disposable income. This has resulted in a common use of net pay agreements when moving personnel abroad, whereby the employer pays the income tax on the employee’s salary. In 1977 the Supreme Administrative Court of Sweden held that a net pay has to be recalculated into a gross salary before declared as taxable income. How this calculation should be made has been subject for controversy with regard to whether tax deductions should be considered when calculating the gross salary or just be deducted when the gross salary has been determined. The purpose of this thesis is to determine the method of calculation that is in accordance with Swedish law when calculating gross salary from a net pay agreement. Due to the lack of legislation that directly regulates calculation of gross salary from a net amount the interpretation of Swedish law to a large extent constitutes of guidance from case law and legal literature. Furthermore, fiscal principles are of great importance since they are fundamental for the interpretation of tax law. An analysis of the sources of law results in a finding of support for different conclusions. A recently pronounced precedent clearly states that tax deductions shall not be considered when calculating gross salary, while the fiscal principles, previous case law and arguments presented in legal literature support a method where tax deductions are taken into account. The author finds the Supreme Administrative Court´s grounds for the judgment to lack of legal basis; thus the precedent is disregarded. Therefore, a method where tax deductions are considered when recalculating a net pay into a gross salary is in accordance with Swedish law.

Mina meddelanden (English: My Messages) is a secure electronic mail service provided by seven Swedish public authorities, which may be used by the Swedish population to electronically receive mail from the public sector. The IT infrastructure of this mail service is primarily developed and maintained by the Swedish Tax Agency. It is built on Web Services and the principles of Service-Oriented Architecture (SOA). This allows external stakeholders to connect to the system as subsystems: Senders, Postal Services or Mailbox Operators, each designed to either send, mediate or receive mail using Web Services. Used in this way, Web Services allow for a loosely coupled system, however, system upgrades must be deployed in an orderly fashion so as to prevent breakdowns. The main research areas of this literature review, conducted with an iterative search process, include versioning of Web Services, SOA strategies, design patterns and frameworks. Based on the findings of this research, two theoretical approaches are suggested for Mina meddelanden: (i) a gradual change between two strictly controlled versions with a unified repository to store relevant Web service artifacts and documentations, and (ii) more generally to implement an integration platform that includes a service bus to mediate messages to the most suitable version. Mina meddelanden is a government project, and there are strict IT regulations and directives that must be followed. Therefore, the first approach is the most suitable at the time of writing, since there is already a working version of the system that follows these rules. Future implementation of an integration platform requires further study to ensure legal requirements are met. / Mina meddelanden är en säker digital posttjänst som tillhandahålls av sju svenska myndigheter och kan användas av den svenska befolkningen för att ta emot post elektroniskt från den offentliga sektorn. IT-infrastrukturen av denna posttjänst utvecklas och underhålls främst av Skatteverket. Den är byggd på webbtjänster och principerna av en tjänsteorienterad arkitektur (SOA). Detta gör det möjligt för externa aktörer att ansluta till systemet som delsystemen: Avsändare, Förmedlare eller Brevlådeoperatörer som är utformade för att antingen skicka, förmedla eller ta emot e-post med hjälp av webbtjänster. Webbtjänster gör det möjligt för delsystemen att samarbeta med varandra, men uppdateringar utav ett sådant system måste ske på ett metodiskt sätt för att förhindra haverier. Det huvudsakliga undersökningsområdet av denna litteraturstudie, genomfördes med en iterativ sökprocess, omfattas av versionshantering av webbtjänster, SOA strategier, designmallar och ramverk. Baserat på litteraturstudien förslås två teoretiska tillvägagångssätt för Mina meddelanden: (i) en succesiv förändring mellan två strikta och kontrollerade versioner med ett enat förvar för att lagra relevanta webbtjänster artefakter och dokumentationer och (ii) en mer generell lösning att implementera en integrationsplattform som inkluderar en tjänstebuss för att förmedla meddelanden till den mest passande versionen. Mina meddelanden är ett statligt projekt och måste därför följa strikta IT direktiv och riktlinjer, så det första tillvägagångssättet är den bäst kvalificerad i skrivande stund på grund av att det redan finns en fungerande version av systemet som följer dessa regler. Framtida implementationer av en integrationsplattform kräver ytterligare studier för att säkerställa att juridiska krav är uppnådda.

Bakgrund: Under de senaste åren har det rapporterats brister om tid och kvalitet inom Skatteverkets verksamhet. Styrning av tid och kvalitet inom den offentliga sektorn är däremot ett forskningsområde som tidigare inte studerats i termer av vad styrning av tid och kvalitet kan medföra för konsekvenser för medarbetare, huruvida styrning av tid och kvalitet kan vara i spänning samt hur medarbetare hanterar styrning av tid och kvalitet. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för vilka konsekvenser styrning av tid och kvalitet får för medarbetare inom Skatteverket samt hur medarbetarna hanterar styrningen av tid och kvalitet. Metod: Uppsatsen är en fallstudie vilken har antagit en kvalitativ forskningsstrategi varvid semistrukturerade intervjuer har genomförts med medarbetare inom tre olika verksamhetsområden vid Skatteverket. Vidare redogör metoden för tillvägagångssättet för insamlingen av det empiriska materialet samt för tolkning och analys av detta, kvalitetskriterier och etiska överväganden. Slutsats: Studien identifierar fem olika kategorier av konsekvenser för Skatteverkets medarbetare vilka uppstår av enbart tidsstyrning, enbart kvalitetsstyrning eller av tids- och kvalitetsstyrning i kombination. Konsekvenserna som identifierats är två olika former av välmående, osäkerhet, svårigheter att prioritera samt tidsbrist. Konsekvenserna följs av varsin kategori för hur medarbetare hanterar dessa, vilka identifierats som stresshantering, kommunikation, självständig kvalitetssäkring, prioriteringar samt självstyrning och förändrade arbetssätt. Kombinationen av tids- och kvalitetsstyrning medför i sin tur även spänningar, vilka speglar en annan dimension av konsekvenserna. Att medarbetare upplever konsekvenserna olika och därmed hanterar de på olika sätt förklaras med hjälp av hur medarbetarna skapar mening för olika situationer som de befinner sig i. / Background: In recent years, there have been reports of time and quality deficiencies within the Swedish Tax Agency’s operations. Management control of time and quality in the public sector, on the other hand, is a research area that has not previously been studied in terms of what consequences management control regarding time and quality can have for employees, whether management control of time and quality can be in tension and how employees handle management control regarding time and quality. Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of what consequences management control of time and quality has for employees within the Swedish Tax Agency and how employees handle the management control of time and quality. Method: The study is a case study which has adopted a qualitative research strategy whereby semi-structured interviews have been held with employees in three different operational areas at the Swedish Tax Agency. Furthermore, the method describes the approach for the collection of the empirical material as well as for its interpretation and analysis, quality criterias and ethical considerations. Conclusion: The study identifies five different categories of consequences for employees within the Swedish Tax Agency which arise from only time management, only quality management or from time- and quality management in combination. The identified consequences are two different forms of well-being, uncertainty, difficulty prioritizing and lack of time. The consequences are followed by each category for how employees handle the consequences, which are identified as stress management, communication, independent quality assurance, priorities and self-management and changed ways to work. The combination of time- and quality management also cause tensions, which is another dimension of the consequences. That employees experience the consequences differently and thus handle them in different ways is explained with the help of how employees create meaning for different situations in which they find themselves.

Skatteverket kom ut med ett nytt ställningstagande “Skattetillägg när en uppgiftsskyldig gör en komplettering efter att en oriktig uppgift har lämnats” den 20 december 2021. Detta ställningstagande tillkom för att klargöra i vilka situationer en komplettering ses som en rättelse på eget initiativ och när den inte är det. En oriktig uppgift är i regel information som lämnats eller uteslutits i beskattningsunderlaget och som ligger till grund för den skattskyldiges egen beskattning. Det kan handla om all form av information som lämnats skriftligen och som medför en mer gynnsam beskattning för den skattskyldige. Vidare redogörs för vad som avses med rättelse på eget initiativ. Vad som avses med rättelse anges inte explicit i lagtexten. Det föreligger således inget formellt krav för när en rättelse ska anses föreligga. Det framgår av rättspraxis att den tidigare lydelsen frivillig rättelse genomgick en språklig förändring i och med införandet av skatteförfarandelagen 2012 till att bli mer nyanserad. Anledningen till detta var på grund av Europakonventionen om hur de svenska reglerna stod i strid mot artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll, Ne bis in idem. Det som åsyftas med begreppet “komplettering” i Skatteverkets ställningstagande är dels att den skattskyldiga klarlägger att en tidigare lämnad uppgift anses vara felaktig, dels att den skattskyldige lämnar med mer information om en uppgift utan avsikt att vilja ändra tidigare lämnad uppgift. Det finns ett krav på att en kompletteringsuppgift ska vara “en uttrycklig eller underförstådd viljeförklaring” om att vilja rätta den oriktiga uppgiften. Om kravet inte uppfylls kommer Skatteverket göra bedömningen att kompletteringsuppgiften inte är tillräckligt tydlig för att bedömas som en rättelse och därmed befrias från skattetillägg. En komplettering är visserligen inte alltid att klassas en rättelse men kan ändå medföra befrielse från skattetillägg. Utöver att bli helt befriad finns det även delvis befrielse som kan medges i tre olika situationer. Den ena situationen är när den skattetilläggsgrundande ändringen medför avdragsrätt för den tillkommande avgiften/skatten vid inkomstbeskattning. Det andra scenariot är när en skattetilläggrundande ändring avseende mervärdesskatt orsakar att ett belopp motsvarande mervärdesskatten medges som avdrag för lönekostnad vid inkomstbeskattning. Sist kan delvis befrielse från skattetillägg medges även om redovisningen är avsiktlig.

Sedan 1980-talet har New Public Management (NPM) varit den dominerande styrfilosofin inom offentlig sektor i Sverige. NPM har framförallt varit förknippat med resultat- och målstyrning och har förväntats öka effektiviteten inom den offentliga sektorn. Idag genomförs en reform av styrningen inom den offentliga sektorn där det nya styrsättet går under benämningen tillitsbaserad styrning. Det syftar främst till att öka tilliten till professionerna och medborgarna. Denna studie utgör en kvalitativ fallstudie av Skatteverkets implementering av den tillitsbaserade styrningen och de utmaningar som uppkommer i samband med detta. Studien har genomförts på Skatteverkets kontor i Luleå, där chefer och medarbetare har djupintervjuats i två faser. En tematisk analys har använts för att analysera insamlade data och fyra huvudsakliga teman har identifierats; teambaserat arbetssätt, medarbetaransvar, kundperspektiv och prestationsutvärdering. Studiens huvudsakliga slutsatser är att Skatteverkets tolkning av tillitsbaserad styrning är ett teambaserat arbetssätt, som implementerats på ett i huvudsak decentraliserat sätt och med viss hjälp av Susan A Wheelans fyrstegsmodell. Vidare kan konkluderas att den största utmaningen är att anpassa prestationsutvärderingen efter det nya arbetssättet. / Since the 1980’s, the New Public Management (NPM) has been the dominating management control philosophy in the Swedish public sector organizations. NPM has predominantly been associated with management by objective and has been expected to increase efficiency within public sector organizations. Today the control system in Swedish public sector organizations is undergoing reform with a new system called trust-based control. The foremost purpose of this new control system is to increase trust within the professions and to the citizens. This study is a qualitative case study of the Swedish Tax Agency’s implementation of the trust-based control system and the challenges that this implementation entails. The study was conducted at the Swedish Tax Agency’s office in Luleå, where managers and employees were interviewed in two stages. A thematic analysis was applied to process the data, in which four main themes appeared; team-based mode of operation, employee responsibility, customer perspective and performance evaluation. The main conclusions of the study are that the Swedish Tax Agency’s interpretation of trust-based control is a team-based mode of operation. The implementation process has been primarily decentralized, with some aid from Susan A. Wheelan’s four-stage model. Furthermore, it is concluded that the foremost challenge with implementing trust-based control is to adjust the performance evaluation to fit the new mode of operation.