Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan. De har även beskrivit fördelar så som möjligheten till att skapa musik på egen hand och att det är ett billigt sätt att få tillgång till mängder av instrument. De har även sett att det finns en risk att den vanliga instrumentalundervisningen i skolan blir lidande om det blir för mycket digitalt musikskapande och att digital musik inte har samma känsla av "äkthet" som det traditionella musikskapandet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig. Enligt resultaten är det regler som rör moraliska värderingar viktigast i skolan. Undersökningen visar även på att de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan samt skolplan stämmer väl överens med de mål som finns i Lpf 94 samt skollagen. Generellt kan man säga att eleverna uppfattar skolans demokratiska fostrande roll positivt. Den undersökta skolan lyckas med att förmedla de demokratiska idéerna till eleverna men inte ge dem de rätta verktygen för att uppnå målen.

Uppsatsens syfte är att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. Vårt syfte är också att verifiera tänkbara skillnader mellan de båda skolorna som ingår i undersökningen.Materialet består av en enkätundersökning genomförd av 100 elever i år nio från den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen är centrala och anser framför allt att det är viktigt vilka betyg de får för att kunna söka till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. Många skulle anstränga sig mer för att få högre betyg om läraren gav tydliga instruktioner. De flesta av eleverna har angivit att läraren och tiden avgör hur de presterar. Majoriteten av de som har planer efter grundskolan anser att prestationen i skolan har betydelse för deras framtida yrkes- och gymnasieval. Generella skillnader i resultatet framkommer inte, dock finns smärre skillnader mellan kön/skolor i enstaka fall.

Denna uppsats behandlar högläsning i förskolan och skolans tidigare år. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem barn och två pedagoger i förskolan samt fem elever och två lärare i skolans år 2. Avsikten var att undersöka hur barnen upplever och tänker omkring högläsningen och om deras upplevelser överensstämmer med pedagogens syfte.Forskning visar att miljön är betydelsefull då den både kan skapa förutsättningar eller utgöra hinder för barns lärande och utveckling. Vid högläsning och boksamtal utvecklar barnet sitt språk och sitt intresse för läs- och skrivinlärning.Resultatet visar att högläsning förekommer dagligen i de båda verksamheterna och att barnens upplevelser, till viss del, stämmer överens med pedagogens och lärarens syften. Då vi funnit att barnen tycker om högläsning och tror att pedagogen vill att de ska lära sig något, stämmer detta överens med pedagogens och lärarens syfte om att högläsningen ska vara språkutvecklande och ge gemensamma upplevelser.I jämförelsen mellan förskolan och skolans år 2 upptäckte vi både likheter och skillnader. En likhet är att det mångkulturella perspektivet saknas i litteraturen, dessutom fann vi att barnen i förskolan har möjlighet att påverka vilken litteratur som ska läsas vid de spontana lässtunderna medan eleverna i skolan inte kan påverka valet av litteratur.Slutsatsen i denna studie är att pedagogerna och lärarna har olika syften med högläsningen och vi menar att det är av stor betydelse att dessa alltid förklaras för barnen. När barnen och eleverna förstår avsikten med högläsningen, oavsett om den är en stunds vila och avkoppling eller om den beskrivs som en lärandesituation, kan det skapas goda förutsättningar för lärande och utveckling.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstå under idrottslektionerna på gymnasieskolan. Jag ville även undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter på idrottslektionerna. För att få information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielärare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvämlighetsurval. De vanligaste konflikterna på idrottslektionerna var småbråk, ej deltagande i undervisningen samt brist på respekt för varandra. När det gäller förebyggande av konflikter ansåg lärarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, använda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lärare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lärarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergers syndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelser om att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation. De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomar av att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrar av att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och föräldrar att skolsituationen såg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts? I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide intervjuades sju ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20, samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet, vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapades i ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällande Aspergers syndrom och Stödet i skolan. Föräldrarnas kategorier var: Skola, Stigmatisering, Ny kunskap, Coping och Föräldrastrid för barnens rättighet. Utifrån dessa teman kan slutsatsen dras att ungdomar och föräldrar visar en stor besvikelse inför skolan. Framförallt handlar det om pedagogernas stöd och förståelse, som har långt ifrån tillräcklig med kunskap om vad det innebär att ha Aspergers syndrom.

Sammanfattning I denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande är, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan få. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hälsa. Det är också utifrån den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades. Skolan och lärarnas synsätt återfanns inte i den tidigare forskningen. Syftet med studien är således att försöka fylla denna kunskapslucka genom att undersöka hur skolan, mer specifikt informanterna, syn på samhällsförändringen som den tekniska utvecklingen har orsakat. För att undersöka vad som har förändrats använder studien sig av ett ofta debatterat ämne, nämligen datorspelandets påverkan på elever och skola. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka konsekvenser har datorspel för skolan? Påverkar datorspel eleverna? Har den tekniska utvecklingen påverkat samhället? Studien är kvalitativ och har två teoretiska utgångspunkter, stämplingsteorin och Skogs choice theory. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts och transkriberats till ett material som analyserats. I resultatet presenteras fem olika synsätt: Datorspel och skolan, Teknisk utveckling och social förändring, Datorspel som fritidsaktivitet, Datorspel som social aktivitet samt Datorspel och individen. Inledningsvis presenteras vilken problematik som informanterna ser i den sociala förändringen. Sedan framkommer hur informanterna ser på den tekniska utvecklingen som har skett. Efter det redovisas hur informanterna ser på vilka konsekvenser datorspelande kan få för individen. Ett intressant mönster framkommer där elever som är ointresserade av skolan verkar spela mer. Utifrån informanternas utsagor antyds det att eleverna inte får bekräftelse eller belöning i skolan. De söker sig därför mer till datorspelen i jakt på bekräftelse och belöning. Informanterna ser på det som att eleverna flyr från verkligheten.

Bakgrund I de styrdokument och förordningar skolan vilar på lyfts en rad olika förmågor som skall utvecklas hos eleverna. Lärarkompetensen idag fokuseras dock främst på de ämneskunskaper utbildningen syftar till att förmedla. Den sociala utvecklingen hos eleverna hamnar i skymundan trots att det klart och tydligt står skrivet i regelverken att även dessa skall förmedlas och utvecklas. Skolpersonal är under en skoldag ofta ensam i klassrummet med en grupp om 20- 27 elever vilket gör det svårt för dem att uppfatta allt som sker. Då dessa grupper ter sig olika och ingen elev är den andra lik är det svårt att veta vad som fungerar vid akuta konfliktsituationer. Dessa situationer kräver dock att skolpersonalen har tillräckligt med kunskap för att reda upp de olika situationer de stöter på under en dag. Syfte Syftet med studien är att synliggöra pedagogers och elevvårdares (skolsköterska och kurator) upplevelser av konflikter och konflikthantering med fokus på förskoleklass till årskurs 3. Metod Då syftet med studien är att finna förståelse för ett fenomen valdes en kvalitativ fenomenologisk metodansats. Öppna intervjuer genomfördes med två stycken elevvårdare och med tre stycken pedagoger. Efter datainsamlingen analyserades materialet utifrån kategorisering. Resultat I studien beskrivs att konflikt-förebyggande arbete ständigt pågår. Respondenterna beskriver att detta arbete inte alltid syns men anas i allt pedagoger och elevvårdare gör. Det värdegrundsarbete som skolan skall svara för genomsyrade hela studiens resultat. Studien visar på att respondenterna på skolorna arbetar aktivt för att utveckla eleverna till goda konflikthanterare.

Detta arbete handlar om hur lärare kan uppfatta hur elever inom grundskolan lär och vad de kan lära genom att göra egna filmer. Arbetet beskriver lärares syften med att låta elever skapa film i skolan och vad som krävs av lärare och elever för att arbetet ska fungera och svara upp mot läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Undersökningen består dels av en litteratursökning och dels resultatet från en kvalitativ intervju av lärare. Lärarna som intervjuats berättar att det är ett arbetssätt som fungerar mycket bra för dem. Eleverna är ofta väl motiverade och många skolämnen kan integreras. Dock kan inte all undervisning ske på detta sätt eftersom arbetet tar mycket tid och kan orsaka stress. En del av arbetet sker dessutom på lärarnas egen fritid. Elever lär sig att skapa berättelser som kan filmatiseras. Det finns även intention om att elever som arbetar med film genom sina erfarenheter att berätta och få fram sitt budskap ska kunna bli mer kritiska gentemot det mediala utbudet.

Syftet med studien är att belysa hur jämställdhet behandlas i olika sorters texter, framför allt i skolans styrdokument och i ungdomsromaner. En genomgång av läroplanerna visar hur skolan vill jobba med jämställdhet, vilken inställning samt vilka riktlinjer verksamhetens personal ska förhålla sig till. Jämställdheten får ta en relativt stor plats och antas också därför vara ett viktigt arbete i skolans verksamhet.En tematisk analys belyser hur två ungdomsromaner från 2000-talet, Före och efter Bella (2002) av Maja Hjertzell1 och Tusen gånger starkare (2006) av Christina Herrström2, tar upp jämställdhet som ämne. I båda romanerna framställs arbetet med jämlikhet som problematisk. Romanen Tusen gånger starkare handlar oavkortat om jämställdhet utifrån elevers uppfattning och lärarnas reaktioner på detta i olika skolsituationer. Före och efter Bella problematiserar ämnet ur ett mer samhällsinriktat sätt, även om skolsituationer också finns med.Alla rapporter, avhandlingar och verk vår uppsats har använt sig av pekar mot samma sak. De som jobbar i skolan är väl medvetna om vilka regler och förhållningssätt lärare bör beakta. Trots det är det ett mycket svårt ämne att jobba med. Brist på kunskap, tron att det är tidsödande och ett synsätt som säger att det redan är så självklart att ämnet aktivt existerar inom skolans verksamhet, gör det komplicerat. Friheten som finns idag i skolan när det gäller tolkningar av texter gör att många olika definitioner finns. För att arbetet ska vara framgångsrikt krävs aktiva insatser, samma definitioner och en gemensam grund att stå på för lärare.