Föräldrainflytande i skolan har fått en ökad betydelse under senare år. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare och rektorer ser på föräldrainflytande i skolan. Jag har använt mig av intervju som metod. Sammantaget kan man säga att de åtta informanter som intervjuats är för föräldrainflytande, så länge det sker under vad de anser vara rätt förutsättningar. Föräldrainflytande anses vara som mest betydelsefull när det handlar om elever med särskilda behov. För att föräldrasamverkan ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt för alla involverade parter så måste rektorn, som bär huvudansvaret, vara lyhörd för både pedagogers och föräldrars behov, och därefter utforma en fungerande strategi för samverkan. För att denna samverkan ska fungera så krävs det att alla berörda parter strävar mot samma mål, och tillsammans vill samarbeta i en ”skola för alla”.

Denna studie syftar till att undersöka vad blivande lärare och aktiva lärare har för attityder tillskolavslutning och högtidsfirande i kyrkan samt skolavslutning och högtidsfirande i kyrkan medkonfessionella inslag. Studien baseras på en internetenkät som blivande lärare och aktiva läraresvarat på. Resultatet visar att den största andelen av de aktiva lärarna och blivande lärarna varpositiva till vistelsen i kyrkolokalerna i samband med skolavslutningar och högtidsfirande. Denstörsta andelen var däremot negativa till företeelsen med konfessionella inslag vid dessahögtidsfiranden. Äldre aktiva lärare och blivande lärare var i högre grad positiva till bådevistelsen i kyrkan och de konfessionella inslagen än de yngre. Slutsatserna är att sekulariseringeni Sverige ser ut att fortsätta i linje med de reviderade sekulariseringsteorierna, då konfessionalitetinte länge ses som något önskvärt bland den största andelen av aktiva lärare och blivande lärare.Dock finns det också nämnvärda avvikelser från detta mönster. Kyrkan fortsätter samtidigt ha ensekulär, traditionsbunden roll i skolan och är därför fortfarande relevant.

Detta är en intervjustudie för att undersöka lärares och elevers åsikter när det kommer till religion i förhållande till kyrkan, samhället och människors liv. Är Sverige ett religiöst land eller ett sekulärt land enligt informanterna? Vad tycker informanterna om människor som inte är religiösa men använder sig av religiösa ceremonier? Detta är några av de frågor som jag kommer ställa till informanterna i denna studie men även mer frågor som berör liknande områden. Resultat från studien indikerar att det inte finns någon större skillnad i elevernas och lärarnas åsikter som blivit intervjuade. Informanterna tycker inte heller att Sverige är ett religiöst land. Kommunen som informanterna kommer från tycker de inte heller är religiös, d.v.s. kommunen är inte styrd av religion eller är har stor religiös influens. Det är ett modernt samhälle som har tryckt undan den offentliga religionen i enlighet med de sekulariseringsteorier som presenteras i studien. Informanternas åsikt när det gäller hur religiösa människor i Sverige är landar i att den yngre generationen inte alls är religiös men att religion fortfarande finns kvar i de äldre generationernas liv. Åsikterna informanterna har angående användningen av religiösa ceremonier när man inte är religiös förklaras av att de finner det onödigt och konstigt att delta i sådana ceremonier om man är sekulär. Lärarna och eleverna i denna studie tycker att kyrkan fortfarande har en roll att spela i samhället som en institution och vill inte se kyrkan försvinna.

No description available.

No description available.

<p>Abstract</p><p>The aim of this essay was to examine the process from the teachers plan to what the stundents actually learned in the history subject. Too respond to the aim, I have performed interviews with one teacher, four students and also observed one lesson. The interviews and observations have been analysed according to other writers works in this subject. The questions the essay starts out from is: What is the teachers plan for the lesson? How did the teacher and the students carry trough the lesson? Have the students achieved the teachers aim for the lesson? Thanks to the teachers plan for the lesson, how the teacher carried trough the lesson, and the teachers relation to the students, there was good conditions for learning. The teacher had done his part so the students were responsibel for there own learning. Of the four interviewed students only two achieved the teachers aim for the lesson. The other two didn´t take responsibility for there own learning. The big difference between the four students was that the ones who achieved the aims were more active during the lesson and more interested in the subject. The teachers duty is to help students to achieve his aim troughout the lesson and make the students take own responsibility for learning. What the aims are can vary but the teachers duty stand still.</p><p>Keywords: School, teachers plan, aims, learning.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka processen från lärarens planering till vad eleven lärde sig i ämnet historia under ett lektionspass. För att kunna besvara det har jag intervjuat en lärare och fyra elever samt observerat ett lektionspass. Dessa har sedan analyserats i relation till tidigare forskning. De frågor studien bygger på är: Hur ser lärarens planering ut? Hur genomfördes lektionen, lärare och elev perspektivet? Har eleven uppnått de mål som läraren ställt upp inför lektionen? Genom sin planering, genomförandet av lektionen och sin relation till eleverna hade läraren gett eleverna förutsättningar att lära sig. Ansvaret att inlärningen skulle bli verklighet låg därför hos eleverna. Av de fyra elever som intervjuades var det två som inte tog sitt ansvar och det blev tydligt att de inte nådde lärarens mål för lektionen. De två som nådde lärarens mål var mer aktiva och mer intresserade under lektionspasset vilket gav resultat vid intervjuerna. Lärarens uppgift är att leda sina elever till att uppfylla de mål han har genom att få elever att ta sitt ansvar för inlärningen. Vad målen är kan variera men lärarens uppgift kvarstår.</p>

<p>SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar.</p><p>För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige. På den skolan har jag intervjuat en idrottslärare och jag har genomfört en enkätundersökning i en niondeklass. Jag har även intervjuat politiker, skolverket, andra organisationer som marknadsför sig mot skolor och SkiStars marknadsavdelningar.</p><p>Utifrån informationen jag har fått in genom intervjuer och undersökningar har jag letat samband, dragit slutsatser och till slut utformat en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska marknadsföra alpin skidåkning mot grundskolan i framtiden. Marknadsföringsstrategin syftar till att skapa ett intresse för utförsåkning på lång sikt. För er som vill läsa om resultatet utan att behöva bläddra igenom massor av sidor med siffror och statistik så hänvisar jag till sidan 41 där en resultatsammanfattning</p><p>presenteras.</p>

<p>Övervikt och fetma har blivit ett globalt ökande problem.  Mer än 1 miljard människor i världen är överviktiga och det finns idag fler överviktiga än undernärda i världen. I Sverige har fetman under de senaste 20 åren fördubblats och omfattar omkring 500 000 människor.</p><p>I dagens samhälle ägnar sig fler människor åt stillasittande aktiviteter, där tid framför datorn och TV:n ökat, vilket också kan vara en bidragande orsak till övervikt. Syftet med studien var att ta reda på hur skolan kan utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma hos barn i skolan.<strong> </strong>Den metod som användes var en litteraturstudie som baserades på 25 kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi har även tillämpat en kvalitativ del som består av litteratur hämtad från boken Guldsitsen</p><p>(Stockholm.se/socialtjanstforvaltningen). I resultatet framkom det, att en stor riskfaktor för att drabbas av övervikt är för mycket stillasittande beteende. Det finns ett samband mellan stillasittande aktiviteter som att titta på TV och sitta framför datorn och ohälsosamma kostvanor som leder till övervikt. Insatser i skolor genom att främja en sundare livsstil har bidragit till ett positivt resultat för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Om arbetet med att utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma ska lyckas måste ett samarbete mellan skolan och föräldrar komma till stånd. Det är viktigt att pedagoger och föräldrar möts som jämlikar och förenas i det gemensamma intresset att skapa en meningsfull miljö för barnet/ungdomen.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Barn, övervikt, förebygga, fetma, skola, föräldrar<em> </em></p>

<p> </p><p>I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker. Samtliga skolpolitiker har alla uppdrag inom barn och utbildningsnämnder i kommunerna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vilken vi valt semistrukturerade intervjuer. Vi utformade en intervjuguide där frågorna bestämdes utifrån vårt syfte och våra problemformuleringar. En fenomenografisk ansats antogs för att belysa de uppfattningar som framkom i resultatet. I resultatet talar  olitikerna om inkludering och en skola för alla utifrån sina personliga uppfattningar. De lyfter fram olika politiska synsätt och värdegrund i arbetet med sitt uppdrag som skolpolitiker. Resultatet av studien visar på att det råder skilda uppfattningar men också framträder vissa likheter kring inkludering och en skola för alla. Intervjusvaren gav oss en antydan om att politikernas kunskaper inom området varierade, från vaga till tydliga uppfattningar och definitioner, kring begreppen och betydelsen av inkludering och en skola för alla.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.</p><p>Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter. Vi upptäckte även att samtliga skolor segregerade dessa elever i viss utsträckning men att de ändå kunde delta i en integrerad undervisning.</p><p>Slutsatserna som vi drar visar att det inte finns ett arbetssätt som är bättre anpassat för elever med koncentrationssvårigheter. Istället rör det sig om flera olika faktorer som bland annat lärares förhållningssätt och erfarenheter.</p>