Det svenska samhället är idag mångspråkigt och mångkulturellt vilket avspeglar sig i skolans klassrum, där flertalet lärare möter flerspråkiga elever i den ordinarie undervisningen. I ljuset av denna mångkulturella kontext blev det övergripande syftet att undersöka om skolor kan erbjuda en likvärdig och fullgod utbildning för elever med annat modersmål än svenska, där skolans kunskapsförmedlande och sociala funktion upprätthålls.   Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv.  Forskningsansatsen är empiriskt kvalitativ med fenomenografiskt angreppsätt men innehåller även kvantitativa inslag. För att svara på uppsatsens frågeställningar utifrån olika perspektiv har triangulering använts. En webbenkät har genomförts och fyra semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att det finns goda ambitioner hos informanterna att tillgodose flerspråkiga elever den utbildning de har rätt till enligt skollagen. Men brist på studiehandledare och modersmålslärare samt resurser gör att flerspråkiga elever inte ges en skolgång, där de får samma möjligheter att utvecklas så långt som det är möjligt. Dessutom råder ett visst bristtänkande hos lärarna som gör att de inte ifrågasätter sin egen kompetens, undervisningspraktik eller utmanar den enspråkliga ideologi som finns i majoritetssamhället. Slutsatsen är att skolan inte är fullt redo att fylla sin sociala och kunskapsmässiga roll i relation till de flerspråkiga elever och kan i nuläget inte erbjuda en god och likvärdig skola av jämbördig kvalitet för alla.

No description available.

This essay examines how teachers in upper secondary school, who teach religion, understand and approach their mission to socialize students in a xenophobic context and how they meet xenophobic expressions from students in the classroom. This essay also includes a power perspective and investigates how an exercise of power is expressed in the teachers’ approach and strategies. Six teachers from six different schools in southeast Sweden are interviewed. The results of this study show that the teachers experience that their mission includes a position against xenophobia. The teachers have an unproblematic approach to supporting and advocating the values of the curriculum. They however don’t experience that the curriculum gives any concrete guidelines for practical work. Instead they feel it is up to them to figure out how to handle xenophobic expressions. In the teachers’ treatment of students who express xenophobia three main strategies could be observed, an open discussion with necessary ”game rules”, enlightenment and gently and relational leadership. The analysis of power points towards an exercise of power which is strongly colored by the democratic values of the Swedish school system. The power that is expressed in the teachers’ approach and strategies is subtle and can be compared with Bourdieu’s idea of symbolic violence.

I dagens mångkulturella Sverige har begreppet integration kommit att bli ett hett ämne i många olika sociala och politiska sammanhang i takt med en ökad migration. Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet kring nyanlända barn och ungdomar i förberedelseklasser fungerade utifrån de som arbetade kring dem. Vi intresserade oss då för hur lärare och ansvariga för stöd till nyanlända (STN-ansvariga) reflekterade kring sitt arbete med att främja en god integration hos eleverna. Detta gjorde vi med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och med en hermeneutisk metodansats. Vidare använde vi oss av teorier om inklusion och exklusion (Jönhill), etablerade och outsiders (Elias) och organisationsteori (Ahrne & Papakostas) för att analysera vårt empiriska material. Resultatet visar på att en god integration är något som måste ske ömsesidigt. Resultatet visar även hur det finns ett behov av att nyanlända till en början undervisas avskilt i förberedelseklasser innan de klass placeras för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt. Det visar också på olika strukturer som på olika sett kan motverka en god integration.

Utgångspunkten för denna uppsats var att ta reda på hur medarbetare inom barn och utbildningsförvaltning i en kommun tolkar begreppet inkludering samt hur de beskriver och agerar kring inkluderingsarbete i praktiken. Parallellt med detta genomfördes en fördjupande teoretisk granskning av forskning inom inkluderingsområdet med avsikt att skapa en utökad förståelse för inkludering som begrepp. Det forskningsperspektiv som använts är fenomenografisk ansats och som analysverktyg användes sjustegsmodellen i fenomenografisk metod. Studien sökte genom kvalitativa intervjuer svar på hur pedagoger, skolledare och förvaltningsledare reflekterade om, förstod, beskrev och arbetade för inkludering i sin vardag. Styrdokument som skollag och läroplaner gav tillsammans med forskning och annan litteratur bakgrund för studien. Det empiriska underlaget för undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer. De genomfördes med sammanlagt 14 medarbetare i förskola, skola och förvaltning samt med förskolechefer och rektor i förskola och skola. Resultaten visade att det finns skillnader mellan hur olika företrädare i kommunens barn och utbildningsförvaltning tolkar och använder inkludering som begrepp. Skillnaderna visade sig både inom och mellan olika yrkesgrupper. Det visade sig också finnas olikheter mellan verksamheter när det gäller medarbetarnas medvetenhet om vad begreppen betyder. Det framträdde likheter mellan de intervjuade när det gällde förhållningssätt och värdegrund men däremot olikheter när det gäller hur medvetet man arbetar med inkluderingsfrågor på ett systematiskt och vetenskapligt förankrat sätt.

A health-promoting workplace is created through the joint efforts of employers, employeesand the society. In today's society a lot of time is spent at work, and work is seen more as aprerequisite for health, by creating a sense of identity for the individual as well as socialstatus. Today many teachers feel stress at work, where threats and violence arecommonplace. If given the opportunity to switch careers, half of all the teachers wouldchoose a different profession.The purpose of the study is to examine how teachers at a private elementary school describetheir working environment and how they experience health promotion in their workplace.Seven qualitative individual semi-structured interviews were conducted, and the materialwas structured with a manifest content analysis. Categories and sub-categories created theend result. The results show that teachers experience a lack of continuous health promotionin the workplace. Few actions are made to improve health and the teachers feel that stress,threats and violence exist in the workplace.There is a belief that management together withteachers could create a good working environment and that management is open to theteachers’ proposals.The conclusions of the study are that the teachers experiencing stress, threats and violence inthe workplace. They feel that the discussion about health work is absent and do not think thatthe management shows enough interest in the matter. The teachers lack the commitment andencouragement from the management. / En hälsofrämjande arbetsplats skapas genom ett gemensamt arbete från arbetsgivare, arbetstagare och samhället. I dagens samhälle spenderas mycket tid på arbetsplatsen och arbetet ses mer som en förutsättning för hälsa, detta genom att skapa identitet och social status. Det är många lärare som känner stress på arbetet, även hot och våld är vanligt förekommande. Om det gick att välja yrke igen skulle hälften av lärarna välja ett annat yrke.Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna på en privat grundskola beskriver sin arbetsmiljö och hur de upplever att hälsoarbetet bedrivs på arbetsplatsen. Undersökningen har utförts med sju kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att strukturera materialet. Resultatet visar att pedagogerna upplever att det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen är bristande. Det sker ett fåtal insatser för att förbättra hälsan och pedagogerna upplever stress, känsla av otillräcklighet, hot och våld på arbetsplatsen. Det finns en upplevelse av att ledning tillsammans med pedagogerna kan skapa en bättre arbetsmiljö och att ledningen har en öppenhet för pedagogernas förslag.Slutsatsen av studien är att pedagogerna upplever stress, hot och våld på arbetsplatsen. De upplever att diskussionen kring hälsoarbetet är frånvarande och tycker inte att ledningen visar något intresse i frågan. Pedagogerna saknar engagemang och uppmuntran från ledningen.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med och bemöter elever som är i behov av särskilt stöd. Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med elever behov av särskilt stöd i ämnet idrott och hälsa? Vilka dilemman kan uppstå vid undervisning av elever som är i behov av särskilt stöd? Metod Den metod som valts för att genomföra studien var att intervjua sex idrottslärare som jobbar på olika skolor. Intervjuerna genomfördes enskilt med varje lärare samt spelades in på telefon. Studiens frågeställningar är direkt kopplade till vad lärarna i idrott och hälsa anser och tänker kring de svårigheter som kan finnas i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Resultat Resultaten visar att idrottslärarna inte har förutsättningar att kunna organisera den bästa undervisningsformen för sina elever. Idrottslärarna uttrycker önskan att kunna ha special undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Lärarna är medvetna om att det finns elever som behöver extra stöd och de försöker anpassa undervisningen efter alla de omständigheter som kan förekomma under undervisningens gång och början. Elever som är i behov av särskilt stöd har inte den nödvändiga förmågan att koncentrera sig. Slutsats Resultaten visar att det finns hinder och ett svagt intresse för barn med behov av särskilt stöd i ämnet idrott och hälsa. Rektorerna har det yttersta ansvaret att organisera och skapa de bästa möjligheterna för lärare och elever som är i behov av särskilt stöd.  Skolorna ska se till att forma en likvärdig skolform för alla barn, inklusive barn i behov av särskilt stöd. / Purpose The purpose of the study is to examine how teachers of physical education and health work deal with pupils who are in need of special support. Issues: • How do the teachers work with regard to special needs in physical education in their school? • What dilemmas may arise during the teaching of students with special needs? Method The method selected for the study was to conduct interviews with six teachers in physical education who work at different schools. The interviews were conducted individually with each teacher and were recorded on the phone. The study's issues were directly related to what teachers think about the difficulties that may arise with regard to pupils with special needs in physical education. Results The results indicate that the teachers do not have the conditions to organize the best form of education for their students. The teachers wished that they could have access to specialized education for students with special needs. The Teachers are aware that there are students who are in need of extra support. In spite of lack in adequate organization they try to adapt their teaching to any event that may occur during the teaching time and start. Students who are in need of special support do not have the ability to concentrate and the teaching environment does not affect them in a positive sense. Conclusion The results indicate that there are obstacles and little interest for children in need of special support in physical education. Principals have the ultimate responsibility to organize and create the best opportunities for teachers and students who need special support. Schools should ensure to form a similar type of schooling for all children, including for children in need of special support. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Our aim with this study is to create an understanding of how parents of children and young people with neuropsychiatric diagnoses experience cooperation and response from and between schools and authorities. Research show that cooperation can be successful, but that the path is often problematic. Although there is a collective responsibility in society of children's well-being,  research show that there is a shift in responsibility of the children's problems from the different parties in which the responsibility often fall solely on parents. Another aspect that appears in earlier research is the parents' great need of support in their situation that is described as chaotic.    The study is of qualitative sort and is based on interviews that consist of questions with an open character. The result has been analyzed with the help of previous research and theory of street-level bureaucrats (Lipsky), stigma (Goffman) and the idea of field, habitus and capital (Bourdieu &amp; Passeron). Our result largely reflect previous research. From the parents perspective the school is perceived as the biggest concern. According to them the problem lies within a lack of knowledge and lack of an individual perspective. The parents express a desire for a greater cooperation, increased knowledge within authorities and schools, as well as an increased understanding of neuropsychiatric diagnoses and furthermore help and support in the early stages. Ultimately the parents have a desire that authorities, school and family frequently pursue a mutual dialogue where the character of the encounter is paramount.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur stödet kan se ut för elever med måttlig synnedsättning i grundskolan. En synnedsättning är en ovanlig funktionsnedsättning och kunskap på området finns sällan hos den enskilda skolan eller kommunen. Då det därför ofta finns många aktörer inblandade runt de här eleverna har fokus legat på hur systemet runt de här eleverna ser ut och hur samverkan kan se ut mellan de olika aktörerna. Vidare undersöks vilka utmaningar vårdnadshavare och aktörer från kommun, landsting och stat möter i sitt arbete med att skapa ett fungerande stöd för elever med synnedsättning. Studien försöker också synliggöra framgångsfaktorer i arbetet med att skapa ett fungerande stöd i skolan för denna elevgrupp.   Studien omfattar totalt 12 semistrukturerade intervjuer med 14 informanter, två av intervjuerna genomfördes som parintervjuer. De intervjuade är vårdnadshavare, skolpersonal, personal från Syncentraler och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) som intervjuats utifrån att de arbetat runt någon av tre specifika elever. Intervjuerna har sedan legat till grund för tre fallbeskrivningar kring hur stödet är uppbyggt runt de olika eleverna.   I samtliga tre fall beskrivs i nuläget en fungerande skolgång och ett fungerande stöd. Hur vägen till det fungerande stödet har sett ut och vilka olika aktörer på olika nivåer som varit och är aktiva är dock olika i de tre fallen. Samverkan mellan de olika aktörerna är central men det råder emellanåt vissa oklarheter kring hur rollfördelningen ser ut mellan t.ex. Syncentral och SPSM. I studien framkommer det att stort ansvar läggs på vårdnadshavare i att vara aktiva i att skapa ett fungerande nätverk runt eleverna och att det inte alltid är självklart vart man kan vända sig.   Fortsatt forskning bör fokusera på hur samverkan styrs på huvudmannanivå men även elevernas egna röster bör lyftas fram.