Enligt svensk skollaghar läraren en skyldighet att upprätta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som läroplanen från 2011 menar att skolan ska möta föräldrarna i deras önskemål gällande skolkontakt. Är vårdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som används idag? Föräldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylånga kommun med barn i årskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frågan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsätt som används samt om de är enligt vårdnadshavares önskemål. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jämfördes med varandra. Medverkandet av kvinnor var högt, medan männen var underrepresenterade. Högutbildade vårdnadshavare var en väl representerad kategori. Föräldrar har deltagit i studien genom att besvara en elektronisk enkät där de har uppgett i vilken mån de har kontakt samt hur ofta de önskar ha den. De undersökta kontaktformerna är mail, skriftliga brev, utvecklingssamtal, möten med enskild elev och/eller föräldrar, telefonsamtal, SMS-kontakt, tamburkontakt, lappar för enskild elev, läroplattform, blogg/hemsida, föräldramöte, anordnade skoldagar samt kommentarer via skolböcker. Undersökningen visade att föräldrar vill ha mer kontakt med skolan på ett generellt plan, särskilt gällande mailkontakt och personlig kontakt vid hämtning och lämning av barn. Tekniska bitar som läroplattformer anses krångliga att använda sig av, vilket har delat upp vårdnadshavare i två block; ett där man vill förenkla användningen och utnyttja verktyget i större grad och ett där man vill sluta använda sig av läroplattformer helt och hållet.

Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på genus i sin undervisning, läromedel samt hur genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på genus men också en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i läraryrket. Till min hjälp använde jag mig av semistrukturerade intervjuer (kvalitativ metod) samt professor Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Mina frågeställningar var följande:   Hur ser gymnasielärare i historia på genus i sin undervisning? Vilken uppfattning har gymnasielärare i historia av genus i valda läromedel? Hur anser lärarna att genus förändrats under deras arbetsverksamma år? Resultatet kunde senare påvisa följande: Samtliga lärare ansåg att det lade ner tid på att låta genus bli en naturlig del av undervisningen. Det fanns delade meningar om skolverket var tydliga nog med sina mål angående genus och jämställdhet. Samtliga lärare ansåg att läromedlen var bristfälliga och där av inte svarade mot kursmålen. Gällande genus var samtliga lärare överens om att läromedlen var bristfälliga. Trots detta ansåg ändå två av de tre lärarna att läromedlen blivit bättre sedan GY11. Den lärare som arbetat längst inom yrket ansåg att det skett en stor övergripande förändring inom arbetsområdet genus. Samtliga lärare ansåg att det i och med GY11 blivit ett större tryck på genus, jämställdhet och kön.

Syfte och frågeställning Jag har valt att skriva om elevers förhållningssätt till regler och normer för att undersöka relationen mellan omgivningen och omständigheterna i förhållande till elevernas handlande. Min frågeställning är: Hur förhåller sig elever i en mångkulturell skola till skolans regler och normer? Forskningsbakgrund Under kapitlet "Forskningsbakgrund" redovisar jag vad andra forskare skrivit inom området. Kapitlet behandlar en del psykologiska aspekter som vad grupper har för inverkan på identitetskonstruktioner och hur normer och regler används för att upprätthålla ordningen. Vidare presenterar jag vad som tidigare skrivits om kulturens del av människors identitet. Jag förklarar bland annat begreppen kulturrasism, diskurser, monokulturell och mångkulturell. Metod I mitten av uppsatsen kommer en presentation av min metod. Jag har utfört en kvalitativ studie där jag använt mig av intervjuer och observationer som datainsamling, under en veckas tid. Under metod presenteras även mitt urval av elever och de forskningsetiska överväganden jag tagit hänsyn till. Resultat Under kapitlet Resultat står det om vad jag sett och hört under studien. Här redovisas både det eleverna berättat under intervjuerna och det jag observerat under rasterna. Kapitlet är indelat i tre underrubriker. "Killgrupper och tjejgäng" redovisar för vad jag sett och hört om elevers förhållningssätt till regler, normer och diskurser i de olika grupper som finns på skolan. Vidare visar jag resultaten från förhållningssätten utifrån en kulturell vinkel där läraren har en stor roll, under "Visa inte alla andra vilken dålig svenska ni pratar". Kapitlet avslutas med delen "Regler och normer" som tar upp det mest synliga och av eleverna medvetna andelarna av deras förhållningssätt. Diskussion och analys Jag avslutar med att diskutera och analysera mitt resultat, samt binda samman det med forskningsdelen. Jag diskuterar hur jag sett hur eleverna förhåller sig till regler och normer på skolan i protest till omgivningen och omständigheterna. I kapitlet finns även ett kort stycke där förslag ges på fortsatt forskning. Slutsats I följande studie har jag iakttagit förhållanden till normer och regler i en mångkulturell skola. Jag har sett hur lärarnas förhållande till barnen kan ha påverkan på hur de ser på varandra och sig själva. Lärarna bemöter eleverna med misstänksamhet och misstrogenhet, vilket gör att eleverna handlar utefter den synen. En stor del av hur man bör vara handlar om att visa upp ett tufft, hårt yttre. Detta visar man genom att använda svordomar, nedsättande ord och bryta skolans regler. Det råder en elever-mot-lärare-stämning på skolan. I en kamp om sin egen identitet gör eleverna revolt mot lärarnas regler. På skolan sätts reglerna för att upprätthålla ordningen. Jag har iakttagit hur spår av kulturrasism präglar skolans regler.

Enligt Sveriges miljökvalitetsmål och god byggd miljö måste alla byggnaders energianvändning sänkas med 50 % till år 2050. Därför behöver många byggnader speciellt de byggnader som är byggda under miljonprogrammet renoveras och energieffektiviseras. Vilket i detta arbete kommer en byggnad avsedd för gymnastik som finns i Sörbyskolan i Gävle att energieffektiviseras. Denna skola är nästan 50 år gammal och är i behov av renovering för att kunna stå kvar i cirka 50 år till. I detta examensarbete kommer det undersökas om det är lönsamt att renovera denna byggnad genom att sänka kostnader för uppvärmning av utrymmen och tappvarmvatten. Målet är att undersöka lönsamma energiåtgärder, som föreslås till det kommunala företaget Gavlefastigheter AB, som äger och förvaltar denna skola. Arbetet börjar med en litteraturstudie samt en undersökning, som ligger till grund för byggnadensenergikartläggning. I undersökningen har ritningar studerats och mått kontrollerats, konstruktionsmaterial och dessas tjocklekar uppskattats, inomhustemperaturer uppmätts och Blower door metoden tillämpats. Energisimuleringar med datorprogrammet BV2 har utförts för att uppskatta olika åtgärders inverkan på energianvändningen. Lönsamheten har bedömts med Payback-metoden. Utförande av detta examensarbete ledde till ett förbättringsresultat bland annat genom att minska köldbryggeverkan och bättre U-värden. Genom olika metoder som användes i arbetet uppnår man en lönsam energiåtgärd. Resultatet kan därför rekommenderas till Gavlefastigheter. AB. / According to Sweden’s environmental quality objectives (Miljömål) all the buildings energy usage must be reduced by 50 % till 2050. Therefore many buildings especially those which were built during the million program (miljonprogrammet) should be renovated and become energy efficient. In this work the gymnastic hall of Sörby School -located in Gävle, Sweden- is considered to be more energy efficient. The school is more than 50 years old and it has to be renovated to be used for another 50 years. The aim of this study is to analyze if the building renovation is viable and profitable through reducing warming cost of the spaces and hot tap water. The objective is to examine economic energy measures, which can be recommended to Gavlefastigheter AB; the communal firm which owns and manages the school. The work starts with a literature study and at the same time investigation of the construction which conducted to a basic energy audit of the building. During the investigation, drawings were studied, the building’s measurements were controlled, constructions materials were estimated, indoor temperature measured and Blower Door method was run. Energy simulations were performed with help of BV2building energy simulation program in order to examine the outcome of different energy saving measures. Profitability of the measures was evaluated by payback method. The conducted case study led to improvement suggestions owing to lower thermal bridge and U-values. An economic energy efficiency measure can be reached by implementing the methods, used in this case study. The results are recommended to the property manager company, i.e. Gavlefastigheter AB.

No description available.

Likvärdighet är ett centralt begrepp inom skolans värld med utgångspunkt i skollagen. Med avgränsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvärdighet med avseende på utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ”utbildning”, ”likvärdighet” och ”likvärdig utbildning”. Även ett mätningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tänkas innebära att, utifrån Skolverkets tolkning av ”likvärdig utbildning”, ge elever ”samma möjligheter” att nå de nationellt uppsatta kunskaps- och värdegrundsmålen. Indikatorer för likvärdig utbildning framtagna av Skolverket och Rädda Barnen diskuteras också.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och föräldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har ändrats de senaste åren och på vilket sätt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förändrade roll i välfärdsstaten.

Mobbning har länge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck på en ny arena, nämligen internet. Detta kallas ofta för nätmobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nätmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare är syftet att få en förståelse för hur nätmobbning kan förebyggas genom att undersöka några faktorer som gör att fenomenet uppstår. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra rektorer från grundskolans senare del. Resultaten som framkommit visar att det inte finns speciella lagar eller lokala riktlinjer mot nätmobbning vid de undersökta skolorna. Skolorna arbetar istället med nätmobbning på samma sätt som vid traditionell mobbning. Lagarna anses som hanterbara bland rektorerna och de anser att de kan leva upp till lagkraven som ställs på skolorna. Alla undersökta skolor har handlingsplaner för hur de ska hantera och förebygga all form av kränkande behandling och handlingsplanen ses som den viktigaste förebyggande åtgärden mot nätmobbning. Makt, roller, identitet och skolan som organisation är faktorer som kan påverka att nätmobbning uppstår.

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola. Resultatet visar att varken socialt arbete i skolan eller skolsocialt arbete i dagsläget är vedertagna begrepp inom svensk skola och lagstiftning. Vad som definieras som socialt arbete i skolan varierar beroende på vilken kontext fenomenet diskuteras i. Skolpersonalen upplevde socialt arbete i skolan som ett brett arbete som går hand i hand med skolans kunskapsförmedlande uppdrag.  I studiens slutsatser diskuteras vikten av relationer i skolan och det sociala arbetets betydelse för elevers mående och studieresultat.

Sammanfattning Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare vid ett riksidrottsgymnasium i Sverige använder sig av feedback i sin undervisning, vilken form av feedback de använder sig av och vilken funktion feedbacken har. Frågeställningar Frågeställningarna var:  Hur används feedback inom idrottsundervisningen? Vilken form av feedback används? Metod Jag valde att göra en kvalitativ studie för att undersöka feedback mer djupgående utifrån ett lärarperspektiv och med hjälp av strukturerade observationer studerade jag två lärare vid sex olika tillfällen, tre lektioner per idrottslärare. Resultat Resultaten visade att feedback i form av beröm var den mest förekommande feedbacken. Av observationerna framgår det att Lärare A använder sig först och främst av feedback i form av beröm. Lärare A använde sig mestadels av beröm som bra, bra jobbat, vad grym du är, härligt jobbat och applåder. Lärare A ger även korrigerande feedback på teknik men också på oönskat beteende relativt ofta jämfört med Lärare B. 82 procent av Lärare B:s feedback är beröm till eleverna för att motivera och uppmuntra en fortsatt progression i deras lärande. Lärare B använder också beröm som redskap för att kommunicera med eleverna. Resultaten visar att de två observerade idrottslärarna använder sig till största delen av beröm som redskap för kommunikation genom att först visa under genomgången i början av lektionerna hur övningarna ska utföras och sedan berömma när eleverna gör rätt. Slutsats Slutsatsen är att de två observerade idrottslärarna använde sig till största del av feedback i form av beröm och detta stämde överens med mina förutfattade meningar om hur idrottslärare arbetar med beröm. Beröm är ett tacksamt verktyg för idrottslärarna för att motivera eleverna att komma tillbaka till lektionerna. Ett problem som bidrar till den korta feedbacken kan vara tidsbristen i en idrottshall. / Summary Purpose The purpose was to investigate how Physical Education teachers at a National Athlete High school in Sweden use feedback in their teaching, what kind of feedback they are using and what the purpose of the feedback is. Questions The questions were: How is feedback used in teaching Physical Education? What kind of feedback is used? Method I chose to do a qualitative study in order to investigate feedback more deeply from a teacher´s perspective and through structured observations I studied two teachers at six different occasions, three lessons per teacher. Results The results showed that feedback in form of praise was most common. The observations indicate that Teacher A primarily uses feedback in form of praise. Teacher A mostly used praise such as good, good job, you are awesome, great job and applauses. Teacher A also gave corrective feedback on technique but also on unwanted behavior more often compared to Teacher B. 82 percent of the feedback from Teacher B was praise to the students to motivate and encourage them to progress in their learning. Teacher B also uses praise as a tool for communication with the students. The results indicates that the two observed P.E teachers are primarily using praise as a tool for communicating by first showing how to perform the exercises and then giving the students praise when the exercises are performed correctly. Conclusion The conclusion is that the two observed teachers primarily used feedback in form of praise and this coincided with my preconceptions about how P.E teachers work with praise. Praise is a grateful tool for the P.E teachers to motivate the students to come back the next lesson. One problem that could contribute to the inadequate feedback may be the lack of time in a gymnasium. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>