Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Fysisk aktivitet utöver den ordinarie tiden i ämnet idrott och hälsa har implementerats runt om i landet på olika skolor. Dessa implementeringar har genomförts i hopp om att bland annat förbättra elevers skolresultat. I konversation med verksamma lärare har förvirring uttryckts kring vad det finns för belägg för detta. Evidensbaserad forskning presenteras inte i samband med implementeringen, istället ger man exempel på liknande implementeringar på andra skolor. Syftet med denna forskningsöversikt är att kartlägga och analysera vad som kännetecknar forskningen om sambandet mellan fysisk aktivitet och skolresultat med fokus på ämnet matematik. Metoden för forskningsöversikten var att samla in vetenskapliga studier genom litteratursökningar i databaserna Primo och Eric (ProQuest) baserat på utvalda sökkriterier. Slutligen landade urvalet i nio inkluderade primärstudier och två inkluderade sekundärstudier till forskningsöversikten. Dessa elva studier kartläggs och analyseras. Genom kartläggningen och analyserna av de inkluderade studierna i forskningsöversikten framkommer det olika kännetecken för forskningsfältet. Ett kännetecken för forskningsfältet är hälsoinslag. Forskarna utgår ofta från två olika metoddesigner, kvasiexperimentella eller randomiserade interventionsstudier med kontrollgrupper. Vidare kännetecknas fältet genom kvantitativa mätningar av studieresultat genom för- och eftertester där ett medelvärde tas fram som avgör effekten på studien.

Abstract examensarbete Av: Filip Öhman Mitt examensarbete är skrivet i form av ett informativt reportage om ämnet social ångest. Genom att presentera tre personer som själva talar om sina erfarenheter och upplevelser av sjukdomen så får läsaren en insikt i hur vardagen ser ut för de som drabbas. Syftet med mitt reportage har varit att delvis utreda vilka de huvudsakliga problemen för en drabbad är och delvis att informera alla läsare om sjukdomens påverkan samt om vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att bota social ångest. En stor del av intervjupersonernas ångestproblematik visade sig handla om skolmiljön. På grund av detta så läggs extra mycket fokus i mitt arbete på att ta reda på huruvida social ångest försvårar möjligheterna till att studera på en högre nivå. En representant från Studenthälsan i Stockholm bidrar med sin expertis som psykolog för att tala om problematiken för studenter med ångestsjukdomar samt de existerande hjälpmedel eller bristen därav som går att ta del av. Dessutom får de tre personerna som själva lider av sjukdomen påpeka brister och lyfta egna tankar om möjliga ändringar som högskolan skulle kunna genomföra för att förbättra situationen. På området som berör potentiella botemedel mot social ångest så uttalar sig psykologen och forskaren Tomas Furmark från Uppsala universitet. Han får presentera vad som enligt honom är den mest effektiva behandlingsformen, vilka styrkor den har, när man kan få hjälp och även på vilka sätt den har brister. Dessutom slår han ett slag för nya framgångsrika former av redan existerande behandlingar och poängterar att en avgörande faktor för en lyckad behandling beror på hur engagerad den som söker vård faktiskt är. Min arbetsprocess kan delas in i tre steg. Steg ett består av insamlandet av information och intervjupersoner. Här utfördes en grundresarch som handlade om att hitta korrekt fakta om sjukdomen samt att få kontakt med personer som själva led av den. Steg två bestod av att gå igenom, sålla ut och tolka informationen som hittades i del ett samt att bygga ett förtroende till de intervjupersoner som ställde upp. Detta arbete var ytterst omfattande då det krävdes mycket viljestyrka från både min och mina intervjupersoners sida för att de skulle känna sig redo för att tala om sin sjukdom. Steg tre i min arbetsprocess var sedan att sammanställa intervjuerna och informationen inom en form som kunde utgöra ett intressant reportage med ett faktiskt nyhetsvärde. Resultatet blev ett femton A4 sidor långt reportage som huvudsakligen presenteras i tre olika delar. Reportaget drivs framåt av intervjupersonerna som själva redogör för deras olika ångestsymptom och svårigheter i olika situationerna. De tre situationerna som tas upp är i kronologisk följd, ångestproblematik inom skolan, ångestproblematik i vardagen och slutligen ångestproblematik på sociala medier. Inom två av ämnena hörs också åsikter från Eric Bergström, grundaren av företaget Ångestskolan och enligt sig själv, den enda föreläsaren som talar om social ångest i Sverige. Slutsatsen som mitt arbete uppnår är att det kan bidra till att skapa en debatt om ämnet, belysa en problematik som sällan tagits upp och dessutom kritisera högskolans förmåga att hantera ångestsjukdomar. Mitt arbete är inte något som har skrivits för att besvara en fråga eller utreda vad som ligger bakom social ångest. Det är skrivet med syftet att informera och intressera för att slutligen öppna upp för en diskussion om ett ämne som fortfarande är ett mysterium för många. En förutsättning för detta är att mitt arbete därför väcker en mängd frågor som inte har några enkla svar och därför bör diskuteras.

I det här arbetet har en enkätundersökning genomförts för att undersöka de förutsättningar lärare haft vid införandet av programmering i läroplanen samt hur lärare upplevt förberedelserna inför förändringen. Enkäten besvarades av verksamma mellanstadielärare i en medelstor stad i södra Sverige. Datamaterialet analyserades därefter med utgångspunkt från tidigare forskning. Studiens resultat visar att den största andelen lärare som utbildat sig inom programmering har gjort det på eget initiativ. Det framgår att vissa lärare har fått möjligheten att utbilda sig genom sina arbetsplatser, medan andra fått göra det på sin egen fritid. Studien synliggör även lärares uppfattningar om det stöd de fått under införandet av programmering, vilket talar för att majoriteten av lärarna inte varit nöjda. Resultatet visar att lärarnas kunskaper om programmering hindrar dem från att bedriva en undervisning för alla elevers olika kunskapsnivåer.Studien bidrar således till att uppmärksamma lärares egna uppfattningar om deras kunskaper och undervisning om programmering. Rektorer och lärare kan därför, genom denna studie, bedöma om det behöver läggas mer fokus eller resurser på kompetensutveckling av lärare.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med psykiska och/eller kognitiva svårigheter i skolan. Författarna gjorde semistrukturerade intervjuer via telefon med 10 föräldrar som har barn med svårigheter i skolan. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i följande kategorier föräldrars behov av att vara spindeln i nätet, frustrationen över att inte få tillräckligt med stöd, skolmiljöns påverkan på barnen, känslan av att inte veta vad som händer samt positiva upplevelser av skolan. Resultatet av studien visade att föräldrar upplever att det finns brister i skolmiljön som påverkar barnen i deras aktivitetsutförande. Föräldrarna upplever att det saknas viktig kunskap hos pedagogerna som ger dem möjlighet att stötta deras barn på rätt sätt så barnen får samma möjligheter som de övriga barnen på skolan. Författarna i studien diskuterar resultatet utifrån vad arbetsterapeuter kan bidra med för kunskap till pedagogerna samt stödja barnen till att uppnå bästa möjliga resultat i skolarbetet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna handla om fäders upplevelse samt skolans upplevelse av att ha barn med svårigheter inom skolan. / The purpose of the study was to describe parent´s experiences of having children with mental and/or cognitive difficulties in school.The authors made semi-structured interviews by telephone with 10 parents who have children with difficulties in school. Data was analyzed according to a qualitative content analysis. The analysis resulted in the following categories  parents need to be the spider in the network, the frustration of not getting enough support, the school environment's impact on the children, the feeling of not knowing what is happening and positive experiences of the school. The result of the study showed that parents find that there are deficiencies in the school environment that affect the children in their activity performance. The parents feel that there is no important knowledge among the educators, which gives them the opportunity to support their children in the right way so that the children have the same opportunities as the other children at the school. The authors of the study discuss the results based on what occupational therapists can contribute for knowledge to the pedagogues and support the children in achieving the best possible results in schoolwork. Continued research on this subject could be about the experience of fathers and the school's experience of having children with difficulties in school.

This study answers following questions: what knowledge does High School students have about climate changes and reasons to the global warming and how do the teachers teach about climate changes and the global warming and its impact on mankind and if the students are source critical to the medias news reports about the subject? The purpose with this study is to get answers on what knowledge High School students have about climate changes and the global warming and if they are source critical to the medias news reports about the subject. The purpose is also to examine how teachers teach about climate changes and the global warming. The purpose and to get the questions answered with the study, two methods have been used, interviews and a survey. The survey answers what knowledge the students have about climate changes and the global warming and if they are source critical towards news reports about it. The interviews, which was made with three teachers, answers how teachers teach about climate changes and the global warming. The study reports about climate changes and the global warmings impact on the climate. Earlier research is being used to create more value of the result. The result of this study shows that the student’s knowledge about climate changes could have been better. They are neither especially source critical about the news reports about the subject. The result also shows that the teachers teaches about the subject in different ways, but classic cathodes teaching and briefing is an example.

I dagens skola är det mycket som har förändrats jämfört med förut. Eleverna ska vara mer delaktiga och ta mer eget ansvar, de ska även kunna föra fram sin talan och behärska att tala inför andra. Det är inte alltid det lättaste speciellt inte när man är en talängslig person som inte gillar att vara i centrum. Det ställs idag krav på att elever ska kunna framföra en muntlig framställning: det är skrivet i kursplanen för svenska och har även blivit en del i det obligatoriska nationella provet som sker i år 3, 6 och 9 i skolan. I detta självständiga arbete uppmärksammas elever med talängslan och hur de beskriver sin situation samt hur de anser att läraren hade kunnat hjälpa dem vid de muntliga redovisningar i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för de talängsliga elevernas upplevelse av muntliga framställningar, eftersom forskningen ur elevperspektiv inom detta område är synnerligen begränsat. Vidare ska studien bidra med ett pedagogiskt perspektiv där eleverna kommer med  förslag på vad lärare kan göra för att underlätta redovisningssituationerna för dem. Syftet kunde uppnås med hjälp av två frågeställningar: Hur elever som har svårt för muntliga redovisningar beskriver sin situation och vad anser eleverna att läraren kan göra för att underlätta. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod, där enkäter med öppna frågor lämnats ut och även 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever i årskurs 6,7,8 och 9. Resultatet tolkas med kunskaper utifrån litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de elever som medverkade i studien kände sig talängsliga vid muntliga framställningar i skolan. De beskriver redovisningssituationen som obehaglig, kroppen reagerar konstigt, kamratera ansågs vara ett bekymmer och lärarens upplägg och val av ämnen kan även ställa till problem vid redovisningstillfället. Eleverna menar att de skulle vilja att lärarna tänkte  på hur de lägger upp redovisningstillfällena och vilka ämnen de ger elever att redovisa om. De skulle även vilja ha varierade former av redovsiningsmetoder och få lära sig fler redovisningstrategier som de skulle kunna använda vid de muntliga redovisningarna. Respondenterna i studien skulle även vilja att läraren arbetade med klassrumsklimatet och kamratrespons.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av nyanlända elever i ämnet idrott och hälsa och lärares kunskaper om inkludering.   Två frågeställningar som studien undersökte var: 1. Hur lärare i idrott och hälsa arbetar med nyanlända elever och att inkludera nyanlända i ordinarie undervisning? 2. Vilka påverkansfaktorer lärarna i idrott och hälsa uppfattar är avgörande för att lyckas med att få eleverna inkluderade i undervisningen? Metod: Studien är kvalitativ och intervjuerna i studien var semistrukturerade. Urvalsprocessen skedde genom ett handplockat urval där informanterna valdes efter vissa kriterier. Informanterna skulle vara lärare i idrott och hälsa på en grundskola och ha erfarenhet av att ha arbetat med nyanlända i idrott och hälsa. Det teoretiska ramverket i studien utgår ifrån Nilholms och Göranssons (2013) definition av inkludering och inkluderingsarbete Resultat: Informanterna betonar vikten av att ha kunskaper om de nyanlända eleverna samt svårigheter som uppstår när de nyanlända kommer med begränsade kunskaper i idrott och hälsa, och/eller där kulturella/religiösa normer begränsar elevens förhållningssätt till exempelvis dans, simning. Detta påverkar lärarnas arbete med att utforma undervisningen och deras förhållningssätt till inkludering. I studien framkommer det stor skillnad avseende vilka skolerfarenheter nyanlända elever har, ett hjälpmedel på en skola kanske inte är rätt för en annan skola. Vidare framträder en liten förståelse från skolledningen kring vikten av information om eleverna till idrottsläraren. Slutsats: För att lyckas med inkludering av nyanlända i idrott och hälsa behöver skolor genom systematiska förhållningssätt ge resurser, skapa lyhördhet och aktivt arbeta för gemenskap, olikhet och deltagande. Dessa begrepp som också var studiens analysverktyg kan utgöra en grund för hur skolor kan arbeta med inkludering. Ett sådant systematiskt arbete kräver att alla på skolan står bakom arbetet och att skolor, utifrån sina egna förutsättningar, kan skapa en handlingsplan för hur arbetet med inkludering av nyanlända ska gå till. / Abstract Aim: The purpose of the study was to investigate teachers experiences of newly arrived pupils in the subject of sport and health and teacher's knowledge of inclusion. Issues that the study investigated were to find out how teachers in sports and health work with newly arrived pupils and to include new arrivals in regular teaching, as well as which influence factors the teachers perceive are crucial for succeeding in getting the pupils included in teaching and learning. Method: The study is qualitative and the interviews in the study were semi-structured. The selection process happened was made by a hand-picked selection where the informants were selected according to certain criteria. The informants should be teachers in physical education on an elementary school and have experience of working with newly arrived pupils in physical education. The theoretical framework in the study was based on Nilholm’s and Göransson's (2013) definition of inclusion and inclusion work. Results: The informants emphasize the importance of having knowledge of the newly arrived pupils as well as difficulties that arise when the pupils come with limited knowledge in physical education, and / or where cultural / religious norms limit the pupil's approach to dance, swimming, for example. This affects the teachers' work and the designing of the teaching and their approach to inclusion. In the study, there is a great difference as to what school experiences newcomers have, one tool at a school may not be right for another school. Furthermore, little understanding emerges from the school management regarding the importance of the communication of information to the PE teacher about the newly arrived pupil. Conclusions: In order to succeed with the inclusion of new arrivals in physical education, schools need to provide resources through systematic approaches and create responsiveness and actively work for the feeling of community (fellowship), inequality and participation. These concepts can be a basis for how schools can discuss and work with inclusion. Such a systematic work requires that everyone at the school is behind the work and that, based on the local conditions, schools can create an action plan for how the work with inclusion of newly arrived pupils can be planned and implemented.

Att använda sig av digitala hjälpmedel blir mer och mer vanligt förekommande. Allt ifrån smartphones, laptops, smartklockor, smart-tv etcetera används allt oftare, både i vardagen och i arbetslivet. Denna utveckling av digitala hjälpmedel har även skett inom skolan. Den senaste läroplanen (LGR11) har därför reviderats för att skapa mer digitaliserade klassrum, och innebär att lärare ska arbeta mer med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera och beskriva lärares attityder till det digitala klassrummet samt vilka faktorer som påverkar dessa attityder. Denna kandidatuppsats är en fallstudie som har fokuserat på en medelstor skola i en liten svensk kommun. I den valda skolan hade det nyligen genomförts en satsning på digitala hjälpmedel, vilket gjorde det särskilt intressanta att studera lärarna som arbetar på den skolan. Empiri samlades in genom intervjuer med fyra lärare som har tidigare erfarenhet av att arbete med digitala hjälpmedel. Intervjuerna blev sedan analyserade med en tematisk analys och med hjälp av en analysmodell. De slutsatser som framgår i kandidatuppsatsen är att skolan väljer att spendera resurser på nya digitala hjälpmedel istället för att utbilda lärare i hur de ska använda sig av de digitala hjälpmedlen. Lärare känner sig osäkra på användandet av digitala hjälpmedel eftersom de har begränsade kunskaper. Kompetensutbildning av lärarna samt öka tillgänglighet av teknisk support är viktiga för att inte skapa negativa attityder till digitala hjälpmedel bland lärare.

Syftet med undersökningen har varit att se hur användningen av skönlitteratur ser ut i Svenska 1. Genom att fokusera på lärarnas val och tankar har jag undersökt vilka titlar som arbetas med i klassrummet inom Svenska 1, samt vilka pedagogiska aspekter som ligger till grund för de litterära val lärarna gör. Mina frågeställningar har varit Vilka skönlitterära författare och verk används i Svenska 1? Går det att tala om en kanon? samt Vad är det som ligger till grund för valet av skönlitteratur i Svenska 1? Vilka är de didaktiska utgångspunkterna? Undersökningen bygger på två typer av metoder. En kvantitativ enkätundersökning med 34 svarande som genomförts via en Facebookgrupp för svensklärare. Samt en kvalitativ intervjuundersökning då jag intervjuat två lärare. Dessa två metoder kompletterar varandra i och med att enkätundersökningen bidrar med underlag och intervjuerna kan fylla i eventuella frågor. Det finns ett antal begrepp som använts vid flera tillfällen i uppsatsen som jag anser behövs förtydligas. Jag har bland annat valt att diskutera begreppet kanon eftersom att jag upplever kanon som ett viktigt begrepp för att kunna undersöka och diskutera skönlitteratur i skolan. I undersökningen presenterar jag Lars Brinks diskussion kring kanon och refererar även till Harold Bloom. Jag har definierat begreppet ungdomslitteratur och har då använt mig av nationalencyklopedins definition. För att relatera min undersökning till tidigare forskning har jag har utgått ifrån Lars Brinks undersökning från 2006 där han undersökt hur lärare värderat olika aspekter när de valt sin litteratur. Han beskriver hur en av de aspekter som lärare upplever som viktigast är om boken tillhör en kanon. Han kommer även fram till att aspekter som eleverna enkelt kan relatera till hamnar längre ner på listan, som exempelvis ungdoms- och populärlitteratur. Jag har också använt mig av Ingrid Mossberg Shüllerqvists forskning som också bygger på lärares syn på litterära val i klassrummet. Hennes resultat skiljer sig från Brinks och hon kommer fram till att de lärare hon intervjuat menar att de blir mer och mer elevorienterade när de väljer bokval och att de upplever att populär- och ungdomslitteraturen får en allt större plats i skolan.  Två ytterligare forskare som jag valt att förhålla mig till är Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy, de har båda ett fokus på varför man ska läsa och hur elever ska läsa för att kunna ta till sig av litteraturen på ett så bra sätt som möjligt. De båda lyfter att lärare gärna läser med elever för att uppmuntra till mer läsning, samt att eleverna lär sig bäst om de har möjlighet att relatera till litteraturen, Bommarco menar därför att det är viktigt att läraren väljer litteratur tillsammans med eleverna. När jag relaterar mitt resultat till den tidigare forskningen går det att hitta både likheter och skillnaden. Min första frågeställning löd: Vilka skönlitterära författare och verk används i Svenska 1? Går det att tala om en kanon? Resultatet visar att det är en stor variation på vilka böcker som används. Bland de 34 lärarna som besvarade enkäten nämndes det att de sammanlagt arbetat med 43 böcker det senaste året. Det framgick även att det vanligaste alternativet för Svenska 1 var att eleverna själva fick välja böcker. Detta beskrev även en av de två lärare jag intervjuat. Hon motiverade detta genom att förklara att hon vill att läsningen i Svenska 1 ska vara inbjudande och uppmuntra till mer fortsatt läsning. Resultatet liknar därför Mossberg Shüllerqvists som menar att lärare tenderar till att ha en mer elevorienterad litteraturlista. Mitt resultat visade också att de 29 av de 43 nämnda titlarna var böcker som jag anser kunde klassas som populärlitteratur. Även många av de titlar som blev nämnda vid fler än ett tillfälle kunde klassas som populärlitteratur vilket visar på att populärlitteratur var vanligt förekommande i klassrummet. Mitt resultat visade även på att en del klassiker användes, men inte i samma höga utsträckning och av lika många lärare. Många lärare berättade också att de arbetade mer med klassikerna i senare Svenska 2. Även om det framgick att lärare hade ett klassikertänk i bakhuvudet när de valde litteratur är det tydligt att en varierad litteraturlista som anpassats till klassen är mer viktig än att läsa tunga klassiker tillsammans med eleverna i Svenska 1. Min andra frågeställning undersöker vad det är som ligger till grund för valet av skönlitteratur i Svenska 1? Där stämmer mitt resultat inte helt överens med Lars Brinks. Jag lyckades skapa följande nio kategorier utifrån mitt resultat: Elevernas intresse, elevernas förkunskaper, koppling till kursplan, tillgänglighet, tankeväckande, lärarens intresse, klassikertänk, litterär kvalité och tillgång till material. Jag kunde även dela in dessa i tre överkategorier: praktiska, elevorienterade och kanonorienterade. Det framgick att det var de mer elevorienterade, som elevernas intressen eller elevernas färdigheter som upplevdes som mest viktiga bland lärarna. Sedan kom de mer praktiska som huruvida texterna gick att arbeta med i klassrummet i relation till kursplan eller om de fanns i klassuppsättning. Den överkategorin som var minst viktig är den jag valt att kalla kanonorienterad, alltså huruvida boken klassas som en klassiker eller om det är en bok av ”god kvalité”. Mitt resultat är emellertid inte helt enhetligt. Det är nämligen en av de intervjuade lärarna som menar att den viktigaste aspekten när hon väljer litteratur är om den finns i klassuppsättning. Samma lärare värderar också om det finns färdigt arbetsmaterial till boken väldigt högt. Detta skulle kunna bero på att hon är relativt nyexaminerad då den andra intervjuade läraren menar att det blir enklare att använda sig av olika böcker med tiden och att erfarenheten gör att hon vågar testa olika typer av böcker. Jag upplever ändå att det går att se ett resultat som visar att det fokus på kanon som Brink visar i sin undersökning från 2006 inte längre förekommer på samma sätt år 2018 utan att det idag finns ett större fokus på att anpassa läsningen efter eleverna.