Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära. Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ studie med inslag av den hermeneutiska inriktningen. Jag har gjort sju intervjuer med pedagoger för att få deras uppfattning om vad en stimulerande miljö är när det gäller läs- och skrivutveckling, barns nyfikenhet och olika sätt att lära. Undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om hur de skall arbeta för att barnen skall få en stimulerande miljö. Det skiljer sig lite vad man tycker är viktigast. En del anser att det måste finnas mycket olika material framme som lockar och inspirerar barnen medan andra tycker att det viktigaste är att lokalen är inbjudande med varma färger och att det är ordning och reda. Några betonade också vikten av att man själv som pedagog måste må bra för att barnen skall må bra. På det stora hela hade pedagogerna samma åsikt och gav mycket goda exempel på hur de arbetade. De menade också att barns nyfikenhet är helt olika beroende på vad de har med sig från tidigare och var i sin utveckling de befinner sig. Pedagogerna använder ett arbetssätt som uppmuntrar barnen och tar tillvara på deras initiativ. Då får barnen lust att lära på ett naturligt sätt. Pedagogerna tycker att barnen måste få behålla sina egna sätt att lära. Men som pedagog måste man vara uppmärksam och se om strategien är hållbar i längden, så att det inte uppstår läs- och skrivsvårigheter i framtiden. Därför måste undervisningen göras individuell utifrån varje barns utgångsläge. Här måste man ta vara på barnens egna intresse och behov för att arbeta vidare med läs- och skrivutvecklingen.

<p>Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i årskurs två. För att uppnå detta syfte har skolan studerats utifrån vissa givna aspekter, vilka sammantagna fått utgöra den goda skolans förutsättningar. Dessa aspekter är; miljö – fysisk och psykosocial, lärare, undervisning och arbetssätt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Undersökningsgruppen utgjordes av årskurs två-elever vid gymnasieskolor inom Kalmarsunds gymnasieförbund, samt en lokal fristående gymnasieskola, och eleverna tillhörde tre skilda studieinriktningar; Naturvetenskapliga programmet, Hotell- och restaurangprogrammet och Individuella programmet. Resultatet, som bygger på en enkät, utgörs av en variation av uppfattningar som kategoriserats under var och en av de aspekter till vilka de härrör. Hårt sammanfattad, är bilden av den goda skolan en skola med fräscha lokaler där alla elever har många goda vänner. Lärarna är framför allt roliga, har humor och en förmåga att göra undervisningen lustfylld. Det huvudsakliga arbetssättet innebär föreläsningar och genomgångar som läraren ansvarar för. Bedömningen av eleverna sker genom prov. Viktiga kunskaper utgörs i första hand av kärnämnen, där största prioritet ges åt matematik. Eleverna finner sin studiemotivation i den goda skolmiljön och anser att kunskaper är det de i första hand vill ha med sig, den dag de lämnar gymnasieskolan för att gå vidare i livet.</p>

Syftet med detta examensarbete är att studera F-3-lärares inställning till och möjlighet att ge elever daglig exponering av engelska. Studien gjordes med halvstrukturerade intervjuer samt tourist guide technique som datainsamlingsmetoder. Tre F-3-lärare med engelska som ett av sina undervisningsämnen från en kommun i Mellansverige deltog i studien. Resultatet visade att lärarna åstadkommer daglig exponering av engelska i olika former och i olika omfattning genom undervisning, morgonrutiner och genom dess synlighet i skolmiljön. Informanterna har generellt en positiv inställning till daglig exponering av engelska och ser det som en möjlighet för ytterligare utveckling hos eleverna i engelskämnet. Samtidigt ses hinder med att införliva en daglig exponering. Tidsbrist, elevernas begränsade kunskaper samt risken att exkludera elever med svårigheter i ämnet ses som försvårande omständigheter. Engelskämnets status undersöktes utifrån en önskan om förståelse kring förutsättningar för en daglig exponering av engelska. Här visar resultatet en varierad bild, även om de flesta undersökta faktorer tyder på en lägre status hos engelskämnet (än exempelvis matematik och svenska). Exponering av engelskämnet i skolmiljön görs, med några undantag, främst i klassrummen på de besökta skolorna. Förslag på vidare forskning handlar om ämnesintegrering med inkludering av engelska. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet mot mobbning i kommunala grundskolor. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med skolkuratorer på kommunala grundskolor söder om Stockholm. Intervjuerna analyserades med hjälp av tre teoretiska ansatser: empowerment, KASAM och systemteori samt tidigare forskning. Under analysens gång framkom två huvudteman: upplevelse av rollen som skolkurator och arbetet som skolkurator. Med dessa huvudteman framkom underteman som: förväntningar på rollen, samverkan med andra yrkesverksamma, hinder i arbetet som skolkurator och det förebyggande arbetet mot mobbning. Resultatet visade på hur viktigt det är med en skolkurator i skolan i och med att denne besitter det psykosociala perspektivet. Detta perspektiv används sedan i form av att samverka med andra yrkesverksamma i skolan för att forma en god och trygg skolmiljö för elever. Avslutningsvis betonas betydelsen av att arbeta förebyggande mot mobbning då detta fenomen uppträder i skolans miljö. För att förebygga mobbning krävs det bland annat att samverka med skolpersonal, kartlägga riskmiljöer i skolan och utföra workshops med elever.

Elevers intresse för att läsa är avgörande för hur mycket de läser och hur goda läsförmågor de utvecklar. I Sverige finns en nedåtgående trend bland barn och unga gällande intresset för att läsa och skolan har därför en viktig roll i att främja elevers läslust på alla sätt den kan. Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur skolan kan främja läslusten hos elever i årskurs 7–9. Syftet med studien var att undersöka vad forskning säger om hur undervisningen så väl som skolmiljön kan främja elevers läslust. Data samlades in genom att systematiskt söka efter forskning såväl manuellt som i nationella och internationella databaser. Ett urval av forskning gjordes utifrån på förhand bestämda kriterier som motsvarar studiens syfte. Urvalet resulterade i totalt 13 forskningsstudier som sedan analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet av studien är att forskningen visar en mångsidig bild av hur skolan kan verka för att främja elevers läslust. De faktorer som forskningen främst visar ha potential att gynna elevers läslust har i studien sammanfattats i fyra övergripande teman: läsarens relation till texten, sammanhang för läsning, social miljö och materiell miljö. Till de mest avgörande sakerna som skolan kan göra för att främja elevers läslust hör god tillgång till litteratur och att skolan tillhandahåller läsande förebilder, såväl som att elever får möjlighet och hjälp att välja litteratur efter sina egna intressen, ges tillräcklig tid till läsning och tillfällen att samtala kring det lästa.

Studiens syfte är att undersöka hur utformningen av bildsalen kan samspela med elevernas kreativitet och lärande i ämnet bild på grundskolan. Studiens syfte utmynnar i tre frågeställningar; På vilket sätt anser bildläraren att bildsalarna hon undervisar i är lämpade och utformade för bildundervisning? Vilka skillnader och likheter kan urskiljas gällande bildsalarnas utformning och miljö, med avseende på kreativt bildskapande och lärande i bildundervisningen? och vilka miljömässiga aspekter är viktiga för att en bildsal ska ge förutsättningar för lärande och kreativitet, enligt bildläraren? Metoden som använts i studien för att samla in material är observationer av bildsalarna och en semi-strukturerad intervju med en bildlärare. Resultatet av studien visar att den fysiska miljön i bildsalen påverkar elevers kreativitet, undervisning och lärande i ämnet bild. De bildsalar som observerades brister delvis i sin utformning för lärande enligt de aktiviteter för lärande ur ett sociokulturellt perspektiv av Strandberg (2017) som tas upp i studien. Resultatet tyder på att en bildsal som är för trång och där det inte finns plats för de moment i bildundervisningen som kräver yta, i sin tur påverkar elevernas lärande.

No description available.

Förebyggande insatser mot ungdomsbrottslighet är av största vikt i samhället för att skapa en säker miljö för ungdomar att växa upp i. Ett framgångsrikt och förebyggande arbete handlar om olika insatser där flertal aktörer samspelar. En av samhällets viktigaste aktörer är skolan och därmed elevhälsan som kan påverka ungdomarna i positiv riktning genom att erbjuda stöd och vägledning i ett tidigt skede av livet. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan arbetar för att förebygga brott. Genom att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledare har jag undersökt vilka roller och arbetssätt de har i en kontext av att arbeta förebyggande mot ungdomsbrottslighet samt hur kan samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och elevhälsan främja förebyggande arbetet. Därutöver har jag tagit reda på vilka väglednings-modeller som används för att uppnå detta. Jag har använt en kvalitativ metod för att analysera det empiriska materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna SCCT och begreppet self-efficacy. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledare arbetar förebyggande genom att skapa goda relationer och trygghet hos eleverna, och genom att inkludera alla elever i en gemenskap och skapa en god skolmiljö. Här blir också samverkan med andra aktörer tydligt, det vill säga “hela skolans ansvar”. De bidrar också till elevhälsan genom att vara en del av ett nätverk kring elever som behöver extra stöd och genom att få en helhetsbild av eleverna för att kunna ge rätt stöd till varje enskild elev. Sammanfattningsvis betonas att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i elevers utveckling och att samarbete mellan olika yrkesgrupper är avgörande för att identifiera elever i riskzonen för brottslighet. Genom att använda normkritisk metodik, aktivt lyssnande och fokus på elevens självförmåga kan studie- och yrkesvägledares arbete bidra till att förebygga brottslighet bland unga elever. Vidare forskning föreslås för att undersöka och jämföra olika modeller och praxis för organisering av elevhälsan, inklusive studie- och yrkesvägledarens roll, för att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar och eventuellt bidra till en mer enhetlig praxis och styrdokument på nationell nivå.Nyckelord: Studie- och yrkesvägledare, ungdomsbrottslighet, samverk

Bakgrund: Tillgänglighet i skolan innebär att alla barn ska ha möjlighet till lärande och inkludering på lika villkor. Tillgänglig lärmiljö handlar om att skolan och dess lokaler ska vara anpassade så att elever oavsett funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i skolverksamheten. Fysisk tillgänglighet kan påverka delaktighet, att känna delaktighet är en förutsättning alla ska ha. Syfte: Syftet är att undersöka den fysiska tillgängligheten för barn med rörelsenedsättning i grundskolor i Örebro kommun. Metod: En strukturerad observation görs på totalt 16 skolor för att kunna beskriva den fysiska tillgängligheten på grundskolor för barn med rörelsenedsättning i Örebro kommun. Uppsatsen genomfördes med hjälp av en checklista med 23 bedömningspunkter som var indelade i de tre områdena “utomhus”, “entré” och "inomhus/hygienutrymme". Resultat: Bedömningpsunkterna A3 (stabil ytbeläggning) A19 (parkering för personer med funktionsnedsättning finns inom 10 meter från entrén) och B2 (inga höga trösklar vid entre) var genomgående inte uppfyllda på skolorna. Resterande bedömningspunkter var relativt bra uppfyllda. Korrelationstestet visade ett svagt negativt samband mellan skolornas ålder och totalpoäng. Resultatet av korrelationstestet var inte statistiskt signifikant. Slutsats: Tillgängligheten på de 16 grundskolorna i Örebro kommun visade sig ha brister. Utifrån checklistans bedömningspunkter och observationer tyder resultatet på att förbättringspotential finns. Skolorna bör göra ronder och kartlägga skolmiljön för att få bättre tillgänglighet och vara anpassade efter alla.

AbstractGrevstad, Michaela & Palm, Camilla (2016). Miljö och kreativitet. Malmö: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem: Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur fritidspedagogerna upplever det är att bedriva kreativa aktiviteter i skolans fysiska miljö. Det vi främst har undersökt är pedagogers och elevers uppfattning om den fysiska miljön. Med den fysiska miljön syftar vi på lokaler, möblering och material. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur ser fritidspedagogerna på att bedriva sin verksamhet, ur ett kreativt perspektiv, i skolmiljö? Hur upplever eleverna den fysiska miljön de vistas i under sin tid på fritidshemmet? Och Hur ser fritidspedagogernas och elevernas drömfritids ut? För att få svar på dessa frågeställningar har vi intervjuat sex fritidspedagoger på tre skolor och sammanlagt tio elever i åldrarna sju till åtta år på två olika skolor. Exempel på frågor vi ställt till fritidspedagogerna är: Upplever du miljöerna som genomtänkta för att uppfylla er verksamhetsuppdrag? Hur skulle du önska att fritidshemmets lokaler var utformade? Genomgående i vårt arbete använder vi oss av två begrepp, miljö och kreativitet. För att förklara dessa två begrepp har vi valt att ta hjälp av John Deweys teorier om miljö och Lev Vygotskijs teorier om kreativitet.Slutsatserna som vi har kunnat dra efter att ha tagit del av forskning och utfört vår undersökning är att fritidspedagogerna anser att det kreativa och spontana skapandet har fått stå till sidan då fritidshemmet och skolan delar lokaler. När det gäller eleverna visade det sig att de inte reflekterade särskilt mycket över den miljö de befann sig i, eller snarare att de var ovana att reflektera över den.