Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete. Det finns en samstämmighet hos eleverna i deras önskemål om en lugn miljö och arbete i mindre grupp. Trots att klassrummet synbarligen hade en lugn miljö, var det ändå ansträngande att vistas där en hel lektion. För att utveckla skolans arbetsmiljö kan man arbeta med ett mer medvetet förhållningssätt till klassrummets utformning. Klassrummet ska vara en plats för lärande och en social mötesplats. För att göra skolan tillgänglig måste miljön studeras utifrån olika synvinklar och där kan eleverna vara med och påverka. Studien kan bidra till att lyfta fram metoder och synsätt för att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever.

The purpose of this study was to illustrate how professionals, who work with psychosocialproblems among children, look at the impact of social factors on behavior that causes ADHDdiagnosis and at the relationship between social factors and the increased diagnosis that hasoccurred in recent years. To answer our purpose, we chose a qualitative approach byinterviewing six professionals who had different professional affiliations. We analyzed theresults using systems theory and attachment theory. The results showed that the professionalssaw various social factors that influenced the behaviors that cause ADHD diagnosis, particularlytroublesome growing environment and the school environment that requires greater cognitiveability and social skills of children today. They also saw that social factors could have an impacton the increase of diagnoses, particularly that the diagnosis can result in that the understandingchanges and that it is considered easier to get extra support at school with a diagnosis. / Syftet med denna studie var att belysa hur professionella som arbetar med psykosocialaproblem hos barn, ser på sociala faktorers inverkan på beteenden som föranleder ADHD-diagnos samt på relationen mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättning som skett på senare år. För att besvara vårt syfte så valde vi en kvalitativ metod genom att intervjua sex professionella som hade olika yrkestillhörigheter. Vi analyserade resultatet med hjälp av systemteori och anknytningsteorin. Resultatet visade att de professionella såg olika sociala faktorer som inverkade på beteenden som föranleder ADHD-diagnos, framförallt orolig uppväxtmiljö samt skolmiljön som kräver större kognitiv och social förmåga hos barn idag. De upplevde även att det fanns en relation mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättningen, framförallt genom att en diagnos kan medföra att bemötandet och förståelsen förändras samt att det anses enklare att få extra stöd i skolan med en diagnos.

Hur landets skolpolitik bör utformas och implementeras är en återkommande fråga i den politiska debatten. Den jämlika skolan, som bottnar i likvärdighet, menar regeringen är målet. Den jämlika skolan uppnås enligt regeringen främst genom riktade ekonomiska resurser till de skolor med elever som är socioekonomiskt utsatta men också genom en fortsatt satsning på inkluderingsarbetet i skolmiljön. Vad inkludering egentligen innebär och hur det vardagliga arbetet med inkludering bör se ut finns det dock lite olika uppfattningar om i inkluderingsforskningen.                       Den här studien undersöker en skolpersonals uppfattningar av inkludering samt hur denna personal ser på skolans AST-verksamhet i förhållande till begreppet. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskaperna av inkludering och utifrån det diskutera hur begreppet kan kopplas till idéer om jämlikhet inom utbildningen. Studien använder sig av en kvalitativ ansats, där intervjuer utförts utifrån tre olika frågeområden med fem stycken utav de i skolpersonalen som har undervisning med eleverna från skolans AST-klasser. Resultatet av studien visar på skilda uppfattningar av såväl inkluderingens innebörd som hur ett effektivt inkluderingsarbete bör se ut. Av resultatet framgår även att det finns skilda uppfattningar i huruvida en ökad grad av inkludering är något eftersträvansvärt när det gäller elevgruppen i AST-klasserna – som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder- autism. Studiens resultat överensstämmer väl med tidigare inkluderingsforskning som visar på stora oenigheter i synen på inkludering i skolmiljön. Skolrelaterad forskning påvisar också att skilda uppfattningar av begrepp, som inkludering, påverkar de pedagogiska förhållningssätten gentemot elever och i undervisningen – vilket i sin tur kan försämra förutsättningarna för likvärdighet och jämlikhet inom utbildningen.

No description available.

Bakgrund: Varje barn har rätt till att känna sig trygg i skolan. En av elevhälsan viktigaste uppgifter är att förebygga kränkningar och mobbning. Skolsköterskan har en central roll i skolan genom att finnas tillgänglig i barnens skolmiljö och en unik möjlighet att få insikt i hur skolans arbetsmiljö påverkar barnens hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande mot kränkningar och mobbning.  Metod: Studien har utförts med en kvalitativ metod. Muntliga intervjuer har genomförts som har analyserats med hjälp av beskrivande innebördsanalys. Resultat: Analysen har resulterat i fem innebördsteman som beskriver skolsköterskans förebyggande arbete mot kränkningar och mobbning: att arbeta förebyggande via hälsosamtal och andra elevbesök, att arbeta för en trygg miljö, att informera och undervisa, att stärka eleven och kamratrelationer och att samarbeta. / Background: Every child is entitled to feel safe at school. One of the main tasks of student health is to prevent violations and bullying. The school nurse has a central role in school by being available in the children's school environment and a unique opportunity to gain insight into how the school's work environment affects children's health. Aim: The aim of the study is to investigate the school nurse's experience of preventing abuse and bullying. Method: The study has been conducted using a qualitative method. Oral interviews have been conducted that have been analyzed by means of descriptive meaning analysis. Result: The analysis has resulted in five themes describing the school's preventive work against abuse and bullying: to work through prevention of health and other student visits, to work for a safe environment, to inform and teach, to strengthen the student and companionship and to cooperate

No description available.

Forskning har visat på att det är av största vikt att ha ett utvecklat tal- och skriftspråk för att klara av dagens samhälle. En viktig färdighet i grundskolan är läsförståelse. Forskning kring elever med autism och läsförståelse visar att det ofta finns en annorlunda språkutveckling och ett annorlunda sätt att ta till sig och förstå en text. Flera studier visar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) har svårt med läsförståelsen, särskilt när det gäller att läsa mellan raderna och att analysera texters innehåll. Syftet med studien är att öka förståelsen för lärare/speciallärare/specialpedagogers erfarenheter kring elever med AST gällande läsförståelse och vilka strategier de använder i sin undervisning för att främja läsförståelsen. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie i vilken vi intervjuade tolv lärare/speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att majoriteten av informanterna upplever att elever med AST största utmaning är att läsa mellan raderna. Resultatet visar även svårigheter med att analysera och reflektera kring text. Även skolmiljöns utformning har en stor påverkan på all inlärning. Informanterna nämner ingen namngiven läsförståelsestrategi eller program. De nämner däremot en rad olika strategier som används i undervisningen som: stanna upp, läsa om, förutspå, sammanfatta, leta efter svaret, nyckelord, textuppbyggnad, sätta texten i ett sammanhang, koppla till egna erfarenheter, ta hjälp av bilder och rubriker. För att främja en god läsförståelse använder informanterna, högläsning, gemensam läsning med textsamtal i undervisningen. Informanterna beskriver också att elever med AST möter många utmaningar som kan kopplas till deras funktionsnedsättning.

En Nationell digitaliseringsstrategi släpptes av svenska myndigheter året 2017. Syftet med strategin om att digitalisera skolverksamheten har till syftet att öka effektivitet och stimulering i samband med skolverksamhet och elev. Baserat på omständigheter har skolan behövt digitalisera sin verksamhet i gymnasiet i full utsträckning. Syftet med studien har varit att undersöka hur de digitala tekniker och plattformar som har använts i skolan, gymnasiet, har påverkat gymnasieeleverna. Baserat på en förundersökning, som syftade till att ta reda på vilka tekniker som eleverna använt, har studien format en kvantitativ enkätundersökning. Detta baserat på de aktiviteter som utövas med hjälp av den använda tekniken, informationen om detta samlades även det in under förundersökningen. Studien undersöker hur Onlinebaserad skolmiljö har upplevts av elever, specifikt tre områden inom elevers personliga prestation har undersökts. De tre områdena är: koncentration, inlärning och kommunikation.  Avsnittet som presenterar resultat visar att det finns betydande brister inom de tre olika områdena inlärning, koncentration och kommunikation. För koncentration visade studiens resultat att elever blir distraherade av olika faktorer runt skolarbetet som lockade uppmärksamhet från lektion. För inlärning visade resultatet att majoriteten av eleverna tappar koncentration som leder till försämrad inlärning. Inom kommunikation visar studien att elever använder hellre externa verktyg utanför det erbjudande gränssnittet. Bland annat påverkar den använda teknikens mjuk och hårdvara kvalitén i skolverksamheten, som påverkar eleverna som deltar i skolans aktiviteter online på distans. I studien framkom det att det finns blandade attityder gentemot digitaliseringen som möjliggör distanserat skolarbete. / A National Digitization Strategy was released by the Swedish authorities in 2017.The purpose of the strategy to digitize school activities is to increase efficiency andstimulation in connection with school activities and students. Based oncircumstances, the school has had to digitize its activities in the upper secondaryschool to the full extent. The study aimed to investigate how the digital technologies and platforms that havebeen used in school, high school, have affected high school students. Based on apreliminary study, which aimed to find out which techniques the students used, thestudy formed a quantitative questionnaire. This is based on the activities carried outwith the help of the technology used, the information about this was also collectedduring the preliminary investigation. The study examines what Online LearningManagement contributes to the students 'development curve, specifically three areaswithin students' personal performance have been examined. The three areas are:concentration, learning and communication. The section relating to results from the quantitative survey study presents the resultsand data collected from the chosen scientific approach to collecting data. The resultssection presents figures and tables that represent the data collected fromquestionnaire teaching, within the three specific areas. It turns out that there areexternal factors that affect students' concentration, learning and communication.Among other things, the soft and hardware used technology affects the quality ofschool activities, which affects students who participate in school activities online ata distance. The study also shows that there are mixed attitudes towards digitalisationthat enable remote school work

Dagsljuset påverkar människans hälsa där påverkan på barn är mer påtaglig. Följderna av tillgången tilldagsljus i skolmiljöer är därför viktigt att studera.Syftet är att studera hur dagsljuset påverkar en skolmiljö och målet är att planera en skola i förhållande tilldetta. För att besvara detta har möten med projektledare och arkitekter genomförts. Intervjuer med elever,lärare, och rektor har även utförts, i samband med det gjordes platsbesök i två skolbyggnader. Det deladesäven ut en enkät till elever.Projektet tar plats i den nya stadsdelen Kista Äng där det finns en planerad skola. Det här examensarbetettar fram ett eget förslag på en planlösning och färdig modell av skolan. Förslaget är planerat för låg- ochmellanstadieelever där krav och rekommendationer från SISAB, lärare och elever har tagits i beaktande.Med hjälp av studier om skolors utformning, befintliga lokalprogram och planlösningar har en fullständigplanlösning tagits fram. Den består av de funktioner och rum som behövs för att driva en skola.Med stöd från möten med arkitekter och handledare har en färdig modell med väl uttänkt form, fasadma-terial och detaljer skapats. Här har hänsyn tagits till både visionen och detaljplanen för Kista Äng.En fördjupning i projektet bestod av att göra dagsljusstudier på klassrummen för att skapa en miljö somär tillräckligt ljus men inte för varm. Fönstersättningar har därför anpassats för att uppfylla krav på be-lysningsstyrka i enlighet med SS EN 17037:2018+A1:2021 och solvärmelast i enlighet med Miljöbygg-nad. / Daylight affects the health of humans where the impact on children is more pronounced. The benifits andcomplications of daylight are therefore important to study in a school environment.The purpose of the thesis is to study how daylight affects a school environment and the goal is to plan aschool in relation to this. To answer this, meetings have been held with project managers and architects.Interviews with students, teachers and the principal have also taken place in combination with visits to twodifferent school buildings. A questionnaire was also distributed to students.The project takes place in the new town Kista Äng where there is a planned school. This thesis producesits own proposal for a floor plan and finished model. The proposal is planned for primary and middleschool where requirements and recommendations from SISAB, teachers and studens have been taken intoaccount.With the help of studies on school design, existing local programs and floor plans, a complete floor planhas been developed. It consists of the functions and rooms needed to run a school.With support from meetings with architects and supervisors, a finished model with a well-thought-outshape, facade and details has been created. Here, both the vision and the detailed plan for Kista Äng havebeen taken into account.An in-depth study of the project consisted of doing daylight studies in the classrooms to create an environ-ment that is sufficiently bright but not too hot. Window placements have therefore been adapted to meetrequirements for illuminance in accordance with the Swedish standard SS EN 17037:2018+A1:2021 andsolar heat load in accordance with Miljöbyggnad.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils - A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory