The purpose of this study is to examine how the discourses about the position of the aesthetic subjects in the Swedish Education Policy are formed and presented in media texts. As the media today has a great power in society, is an arena for politicians to reach out, media players to raise current issues and the public to engage in opinion formation, this study is done through an analysis of media texts from the years between 2011-2018. In 2011 there was a new curriculum for the Upper Secondary School in Sweden, named GY11.One change was that there were no compulsory aesthetic subjects more, a decision based on the international PISA- measurements, where mathematics, science, reading ability and problem solving are the prioritizes school subjects. During the past time since 2011 another change also has been notices in a part of the Swedish school system: a sharp decline in applications to the undergraduate art schools, focused image and shape. Both these changes in the Swedish school development is a step in the same direction. Removing Estetisk verksamhet in GY11 for other subjects, is a concrete measure due to low results in PISA- measurements in Swedish school students. The decline in applications to preparatory art schools has increased at the same rate as NPM has gained more space in the Swedish education system. There, priority is given to measurable documentable knowledge over those that cannot be measured and documented in the same way, to which the aesthetic competencies belong. The theoretical starting points in the research are the social constructionism. The study is a critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s tree-step method with the dimensions text, interaction and context. The selection consists of publishes texts from the selected time period, which have been divided into three media communication groups: Rulers and politicians, media actors and the public.

Sammanfattning  Utgångspunkten i studien är att belysa problematiken kring skolsegregationens påverkan på elevers skolresultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samt skolnämnden upplever skolsegregation. Studien har en teoretisk ansats där Bourdieus teorier om kapital, fält och habitus appliceras på resultatet. Vi använder en kvalitativ metod i studien, som baseras på sju semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av sex stycken rektorer som verkar inom en segregerad stad, samt en representant från skolnämnden i samma kommun. Samtliga informanter, stadens namn samt områden i staden är alla anonymiserade. Insamlad empiri har transkriberats och reducerats inför analysarbetet. Vår slutats utifrån det bearbetade resultatet är att aktörer finner förklaringarna främst i boendesegregationen och det fria skolvalet. Det kapital som värdesätts i skolan är det svenska språket. För att motverka segregationen krävs kompensatoriskt arbete i verksamheten. Ansvariga för motverkande av segregation återfinns på en politisk nivå, medan skolsegregationens effekter kan motverkas på skolnivå.

No description available.

Bakgrund: I Sverige har barn skolplikt och behöver därmed ha en bra och fungerande skolgång. Barn med funktionsnedsättningar kan löpa större risk för att inte bli delaktiga i undervisning och gemenskap jämfört med barn utan funktionsnedsättningar. Detta på grund av en otillgänglig miljö. Arbetsterapeutens roll inom grundskolan är att utföra åtgärder för att tillgängliggöra aktivitet. Enligt vår kännedom saknas denna kompetens ofta inom skolan som kan utföra åtgärder för barn med funktionsnedsättningar. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra åtgärder i grundskolan för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Metod: Examensarbetet har en kvalitativ design där data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio arbetsterapeuter med anställning inom barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri och barnklinik. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Arbetsterapeuterna hade liknande erfarenheter av att utföra åtgärder i skolmiljön. Deras aspekter sammanställdes i fyra kategorier: Funktionsnedsättningar ger behov av arbetsterapi i skolan, Betydelsefullt att observera i skolmiljö, Optimalt samarbete har betydelse för skolmiljön och Skolans ekonomi och oklar ansvarsfördelning påverkar åtgärder. Slutsats: Barn med olika funktionsnedsättningar har olika behov av arbetsterapeutiska åtgärder i skolan, och därmed är det viktigt att arbetsterapeuter får möjlighet att observera barnet i skolmiljön. Samarbetet mellan skolpersonal och arbetsterapeut är viktigt för att skapa en bra skolmiljö, men något som begränsar arbetsterapeuternas arbete för barn med funktionsnedsättningar är skolans ekonomi och att riktlinjer mellan kommuner och regioner är otydliga.

Institutionen för kultur och estetik. Konstvetenskap. 106 91 Stockholms Universitet Handledare: Jeff Werner Titel och undertitel: Skolans stora rum: Undersökning av skolor från tre arkitektoniska tidsåldrar och deras samlingssalar Författare: Rut Öhrn  Kontaktuppgifter till författaren: rut.ohrn@gmail.com Uppsatsnivå: Kandidatuppsats Ventileringstermin: VT-22 ABSTRACT: Denna uppsats handlar om skolans samlingsrum under olika tider inom Sveriges skolarkitektur. Syftet är att undersöka hur funktion uttrycks i rummen samt hur funktionella aspekter i arkitekturen överlag kan hjälpa till att belysa samhällets syn på skolan. Dessutom diskuteras aulans försvinnande ur skolarkitekturen. Inge Mette Kirkebys avhandling Skolen finner sted och teorin kring de olika rummen utgör grunden för hur man har hittat rummens olika funktioner.  Man kan med utgångspunkt i texter om skolarkitektur, skolväsendet och pedagogik urskilja skillnader mellan de undersökta tiderna (1930-tal, 1950-tal, 1970-tal). Aulan under 1930-talet är stramare i sina funktionella möjligheter samtidigt som den kommer från en tid utan utpräglad pedagogik och som på många sätt bygger på tradition. Detsamma kan delvis sägas som skolan under 1950-talet, om än den mer sociala ljushallen är ett helt annat sorts rum som erbjuder fler bruksmöjligheter. Dessa skiljer sig stort i vilka sorts rum det är. 1970-talet är på många sätt tiden där samlingssalen tycks försvinna, trots det kan man urskilja spår från aulan och ljushallen i andra rum. Representanten är gymnastiksalen och dess samlande funktionalitet är inte olik aulans men fylls ut med att den egentligen är till för något annat. Överlag kan man se hur synen på barnet och skolan förändras under 1900-talet och hur det med avstamp i Kirkebys begrepp kan avspeglas i arkitekturen på olika sätt. Både i hur samlingssalen är utformad och i vilka sorts klassrum och lokaler som finns. Nyckelord: Skolor, arkitektur, Inge Mette Kirkeby, samlingssalar, funktion, aula.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar på flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta på vägledarens upplevelse om krav, resurser, förväntningar och stöd. Genom dessa faktorer får läsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts på så sätt att sex studie- och yrkesvägledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgått från Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna påverkar den upplevda arbetstillfredsställelsen. Resultatet visade att på grund av små tjänster behöver arbetsuppgifterna prioriteras vilket har en negativ inverkan på vägledningen. Att studie- och yrkesvägledarna i denna studie har arbete på flera skolor samtidigt gör att de upplever att de inte utför ett gott arbete på grund av tidsbrist. Detta kan leda till upplevelse av negativ stress. Studie- och yrkesvägledarna upplever att det finns en otydlighet i deras yrkesroll vilket präglar samarbetet på arbetsplatsen. Okunskap om studie- och yrkesvägledares yrkesroll gör att övrig personal har orealistiska förväntningar på vägledarna, vilket påverkar samarbetet och gruppdynamiken.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har påverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har även tittat på hur de har tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94, i ämnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i ämnet svenska. Resultaten visar att det inte finns några direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i ämnet svenska är, trots den stora frihet som våra styrdokument ger skolorna, förvånansvärt lika varandra. Skillnaderna mellan de lokala arbetsplanerna, Montessoriskolorna kontra vanliga skolor, är att alla Montessoriskolor har brutit ner sina arbetsplaner till arbetskort där även Montessorimaterialen står angivna. Vi fann inga skillnader vad gäller hur de olika skolorna i sina lokala arbetsplaner i ämnet svenska tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94. Samtliga skolor har fokuserat på kunskapsbegreppet färdigheter. Vi fann dock att inriktningen i styrdokumenten i dagens läroplan är influerad av Montessoripedagogiken och dess holistiska synsätt.

No description available.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan sprida sociala miljöinnovationer som bidrar till en hållbar utveckling. I detta examensarbete undersöktes innovationsprocessen av den sociala miljöinnovationen en köttfri dag i veckan. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer där innovationsprocessen på två skolor som implementerat en köttfri dag spårats. Vi konstaterade att det är av stor vikt att försöka kartlägga sociala system som delar de normer och värderingar som en social miljöinnovation bidrar till då detta sprider innovationen ytterligare. Vidare medförde studien en förståelse för att det behövs sociala miljöinnovationer för att kunna förändra individers sociala vilja när det kommer till att konsumera hållbart. Detta utgör ett dilemma eftersom det största hindret mot en köttfri dag i veckan är argumentet om den fria viljan. Detta bildar en paradox eftersom sociala miljöinnovationer kan förändra den sociala viljan, men finns det ingen social vilja, finns det ingen social miljöinnovation. / The purpose of this study is to increase the understanding of how one can diffuse social eco-innovations that contribute to sustainable development. In this thesis we explored the development of the social eco-innovation one meat-free day a week. The study is based on semi-structured interviews where we tracked and trailed the innovation processes of two schools that have implemented a meat free day. We conclude that it is very important to identify social systems that share the norms and values that a certain eco-innovation contributes to, as this affects the diffusion of the innovation. In addition the study led to an understanding of the need for social environmental innovations, as it has an impact on the social willingness to change individuals’ consumption patterns to be more sustainable. This poses a dilemma, as the biggest obstacle to a meat-free day a week is the argument of free will. This forms a paradox as social eco-innovations may change the social will, but if there is no social will, there is no social eco-innovation.

Accessibility in buildings is an important qualification to make people with physical impairments included in society. An inclusive society is needed to achieve social sustainability as well. A large amount of different people visit school buildings in their everyday life and a lack of accessibility in these buildings can give a large negative impact. Sweden´s requirements and guidelines regarding accessibility is applied in early stages of the process when a building is established. Accessibility in school buildings is also something that Gävle municipality is working with actively. In this survey the accessibility in schools for wheelchair users or people with visual impairment was evaluated by comparing three different school buildings. Another ambition was to study the differences between older and newer buildings regarding accessibility. In addition to the requirements, guidelines and earlier research a person with a wheelchair was interviewed to expand the perspective on how practical accessibility is experienced. A conclusion from the earlier research and the interview was that obstacles in accessibility usually had to do with ramps, doors, navigation and toilets. Older buildings often had small spaces and high thresholds. The examination of the three school buildings indicated that the level of accessibility over all was appropriate, but there were some details where problems could occur. The most notable differences between the buildings concerned level differences, design of corridors and elevators.