<p>Avsikten med den här studien var att ta reda på hur en diagnos kan påverka en elevs självuppfattning samt hennes skolsituation. Denna fallstudie visar att diagnosen inneburit en förklaring och positiv bekräftelse för eleven. Hon vet nu att det finns en orsak till hennes läs- och skrivsvårigheter. Hon har också blivit mer medveten om att hon har rätt att få mer hjälp vilket har bidragit till att eleven lättare själv ber om hjälp. Föräldrarna vet att de har rättighet att få mer stöd till sitt barn och att det finns olika hjälpmedel för att underlätta skolarbetet för henne. Skolsituationen har anpassats till viss del, bland annat genom att elevens individuella planering läggs upp efter hennes förutsättningar. Skolan har köpt in vissa hjälpmedel som till exempel Daisyspelare och speciella stavningsprogram för dyslektiker. Studien visar även hur en dyslexiutredning kan gå till i teorin och i praktiken.</p><p>The intention with this study was to find out how a diagnosis can affect a pupils self-concept and her school situation. This case study shows that the diagnosis has given an explanation and a positive confirmation for the pupil. She now knows that there is a reason for her difficulties with reading and writing. She has also become more aware of the fact that she has the right to receive more help, which has contributed to the pupil now more easily asking for help herself. The parents know about their right to obtain more support for their child and that there are various aid to simplify the school work for her. The school situation has already been adjusted to some extent, among other things the pupil’s individual planning is based on her conditions. The school has bought some aid, for example “Daisyspelare” and special spell-checkers for “dyslexic individuals”. The study also shows how to perform an “investigation into dyslexia”, both theoretical and practical.</p>

Avsikten med den här studien var att ta reda på hur en diagnos kan påverka en elevs självuppfattning samt hennes skolsituation. Denna fallstudie visar att diagnosen inneburit en förklaring och positiv bekräftelse för eleven. Hon vet nu att det finns en orsak till hennes läs- och skrivsvårigheter. Hon har också blivit mer medveten om att hon har rätt att få mer hjälp vilket har bidragit till att eleven lättare själv ber om hjälp. Föräldrarna vet att de har rättighet att få mer stöd till sitt barn och att det finns olika hjälpmedel för att underlätta skolarbetet för henne. Skolsituationen har anpassats till viss del, bland annat genom att elevens individuella planering läggs upp efter hennes förutsättningar. Skolan har köpt in vissa hjälpmedel som till exempel Daisyspelare och speciella stavningsprogram för dyslektiker. Studien visar även hur en dyslexiutredning kan gå till i teorin och i praktiken. The intention with this study was to find out how a diagnosis can affect a pupils self-concept and her school situation. This case study shows that the diagnosis has given an explanation and a positive confirmation for the pupil. She now knows that there is a reason for her difficulties with reading and writing. She has also become more aware of the fact that she has the right to receive more help, which has contributed to the pupil now more easily asking for help herself. The parents know about their right to obtain more support for their child and that there are various aid to simplify the school work for her. The school situation has already been adjusted to some extent, among other things the pupil’s individual planning is based on her conditions. The school has bought some aid, for example “Daisyspelare” and special spell-checkers for “dyslexic individuals”. The study also shows how to perform an “investigation into dyslexia”, both theoretical and practical.

<p>Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.</p>

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.