<p>Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi har intervjuat tolv elever som går i grundskolans tidigaste år. Det valet grundar vi på att vår utbildning riktar sig mot elever i förskoleklass till år tre och att de då har kommit en bit i sin skrivutveckling. Vår studie har resulterat i att vi har fått en inblick i hur eleverna ser på sin egen skrivundervisning och vilka faktorer som kan främja motivationen att skriva samt deras uppfattning om vad skriva innebär för dem. Sammanställningen av dataproduktionen pekar på att eleverna inte har full förståelse för varför man ska kunna skriva. För informanterna innebär skrivandet i skolan framförallt att skriva sagor och matematik Vår slutsats är att för att skapa en god skrivmiljö krävs delaktighet, mer fritt skrivande, tillräckligt med tid samt respons på elevernas texter.</p>

Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi har intervjuat tolv elever som går i grundskolans tidigaste år. Det valet grundar vi på att vår utbildning riktar sig mot elever i förskoleklass till år tre och att de då har kommit en bit i sin skrivutveckling. Vår studie har resulterat i att vi har fått en inblick i hur eleverna ser på sin egen skrivundervisning och vilka faktorer som kan främja motivationen att skriva samt deras uppfattning om vad skriva innebär för dem. Sammanställningen av dataproduktionen pekar på att eleverna inte har full förståelse för varför man ska kunna skriva. För informanterna innebär skrivandet i skolan framförallt att skriva sagor och matematik Vår slutsats är att för att skapa en god skrivmiljö krävs delaktighet, mer fritt skrivande, tillräckligt med tid samt respons på elevernas texter.