Den här studien undersöker tre guvernanter ur den viktorianska guvernantgenren, som även kan förstås som den viktorianska guvernantromanen: Jane i Jane Eyre (Charlotte Brontë, 2014), Den okända kvinnan i När skruven dras åt (Henry James, 2013) och Martha Leigh i Guvernanten på Mellyn (Victoria Holt, 2018). Syftet med studien är att studera hur respektive guvernant förstår sitt psykiska och fysiska välmående. Detta görs från både ett tidigt och ett senare skede i verket, i syfte att studera guvernanternas utveckling från början till slutet. Dessa analyser jämförs sedan mellan de olika verken: Jane Eyre (Brontë, 2014), När skruven dras åt (James, 2013) och Guvernanten på Mellyn (Holt, 2018), för att studera verkans eventuella likheter och skillnader eftersom de tillhör samma genre – den viktorianska guvernantromanen. Dessutom berör denna studie även ett didaktiskt perspektiv på hur studien kan bli relevant för svenskundervisningen på gymnasieskolan. Studien utgår från teorin Epikanalys (Claes-Göran Holmberg & Anders Ohlsson, 1999) och nyttjar metoden komparation av karaktärer genom intertextualitet från kapitlet ”Intertextualitet, komparation och reception” (Anders Olsson, 2002). Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan hur guvernanterna: Jane (Brontë, 2014), Den okända kvinnan (James, 2013) och Martha (Holt, 2018) uppfattar sig själva både psykiskt och fysiskt. Studien kommer även fram till att den kan nyttjas i svenskundervisningen i gymnasieskolan för att skapa förutsättningar för elever att utveckla en mer vidgad syn på deras uppfattning om omvärlden.