Smärta påverkar människans livskvalitet och medför både fysiskt och psykiskt lidande. En demenssjukdom ger såväl fysiska funktionsnedsättningar som psykosociala beteendeförändringar.I omvårdnaden av patienter med demenssjukdom finns svårigheter med att identifiera och bedöma smärta på grund av de funktionsnedsättningar sjukdomen innebär. Studiens syfte är att undersöka hur vårdare identifierar och bedömer smärta hos demenssjuka patienter. Metoden är en litteraturstudie. Datamaterialet innehåller 13 vetenskapliga artiklar. I analysen av datamaterialet framkommer fem kategorier vilka ligger till grund för resultatet. De kategorier som framkommer ur analysen är: bedömningsinstrument, fortsatt utveckling och testning av bedömningsinstrument, kommunikation, patientkännedom och vårdarens kunskap. Resultatet visar att smärtidentifiering är ett komplext problem, där självskattningsskalor och observationsskalor kan användas för bedömning, liksom kommunikationens betydelse samt patientkännedom och vårdarens kunskap. Därför blir daglig omvårdnad ett viktigt identifieringsverktyg. Diskussionen visar att det finns svårigheter i tolkningen av patientens uttryck. Bedömningsinstrumenten behöver också utvecklas och testas ytterligare, för att anpassas till patientens behov. Slutsatsen är att bättre utvecklade bedömningsinstrument samt ökad kunskap om demenssjukdomar leder till säkrare identifiering och bedömning. / Pain has an influence in the individual`s lifequality. Pain also involve suffering in both physically and mentally sense. To suffer from dementia means cognitive disorders and impairments. In caring of patients suffering from dementia there are difficulties in identifying and assess pain because of these impairments. The aim of this study is to do researching in how caregivers identify and assess pain in patients suffering from dementia. For this research a literature study has been used. The matter of data contains 13 articles of sciense quality. In the analysis of the study five categories appeares; instruments for assessment, further research of instruments, communication, knowledge in patient and caregivers knowledge. The result presents the complexity of identifying pain and also points out several factors as important. Selfassesment scales and observational scales can be used, as well as the importance of communication and knowledge about the patient. Caregiver`s knowledge are important, too. The discussion points out difficaulties in interpreting the patients expressions. Also further development and testing of the instruments are necessary, to adapt to the patients needs. Conclusions are that further developing and testing of pain assessment are needed as well as increased knowledge in dementia diseases. This leads to safer identifying of pain in patients with dementia.

<p>Smärta påverkar människans livskvalitet och medför både fysiskt och psykiskt lidande. En demenssjukdom ger såväl fysiska funktionsnedsättningar som psykosociala beteendeförändringar.I omvårdnaden av patienter med demenssjukdom finns svårigheter med att identifiera och bedöma smärta på grund av de funktionsnedsättningar sjukdomen innebär. Studiens syfte är att undersöka hur vårdare identifierar och bedömer smärta hos demenssjuka patienter. Metoden är en litteraturstudie. Datamaterialet innehåller 13 vetenskapliga artiklar. I analysen av datamaterialet framkommer fem kategorier vilka ligger till grund för resultatet. De kategorier som framkommer ur analysen är: bedömningsinstrument, fortsatt utveckling och testning av bedömningsinstrument, kommunikation, patientkännedom och vårdarens kunskap. Resultatet visar att smärtidentifiering är ett komplext problem, där självskattningsskalor och observationsskalor kan användas för bedömning, liksom kommunikationens betydelse samt patientkännedom och vårdarens kunskap. Därför blir daglig omvårdnad ett viktigt identifieringsverktyg. Diskussionen visar att det finns svårigheter i tolkningen av patientens uttryck. Bedömningsinstrumenten behöver också utvecklas och testas ytterligare, för att anpassas till patientens behov. Slutsatsen är att bättre utvecklade bedömningsinstrument samt ökad kunskap om demenssjukdomar leder till säkrare identifiering och bedömning.</p> / <p>Pain has an influence in the individual`s lifequality. Pain also involve suffering in both physically and mentally sense. To suffer from dementia means cognitive disorders and impairments. In caring of patients suffering from dementia there are difficulties in identifying and assess pain because of these impairments. The aim of this study is to do researching in how caregivers identify and assess pain in patients suffering from dementia. For this research a literature study has been used. The matter of data contains 13 articles of sciense quality. In the analysis of the study five categories appeares; instruments for assessment, further research of instruments, communication, knowledge in patient and caregivers knowledge. The result presents the complexity of identifying pain and also points out several factors as important. Selfassesment scales and observational scales can be used, as well as the importance of communication and knowledge about the patient. Caregiver`s knowledge are important, too. The discussion points out difficaulties in interpreting the patients expressions. Also further development and testing of the instruments are necessary, to adapt to the patients needs. Conclusions are that further developing and testing of pain assessment are needed as well as increased knowledge in dementia diseases. This leads to safer identifying of pain in patients with dementia.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund Populationen blir allt äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom. Risken att drabbas av olika smärttillstånd ökar också med stigande ålder. Den kognitiva nedsättning som efterföljer demenssjukdom leder till kommunikationshinder mellan de som drabbas av sjukdomen och deras omgivning. Detta leder till att smärta kan missbedöms och därmed felbehandlas hos personer med demenssjukdom vilket kan bidra till ett ökat lidande Syfte Syftet var att belysa hur smärta kan identifieras hos personer med demenssjukdom. Metod En allmän litteraturöversikt med sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Specifika sökord genererade i 17 vetenskapliga artiklar från flertalet olika länder vilka klassificerades enligt Sophiahemmets matris, granskades för kvalitet samt avslutningsvis analyserades i en integrerad analys Resultat Resultatet visade att smärta hos personer med demenssjukdom kan identifieras med hjälp av flera icke verbala tecken. Beteendeförändringar, icke verbala ljud, samt förändringar i kroppsspråk och ansiktsuttryck ansågs att vara mest förekommande tecken på smärta hos denna patientgrupp. Det finns även flera smärtskattningsverktyg, special utvecklat för personer med demenssjukdom, som ger möjlighet att tillämpa ett komplex tillvägagångssätt vid smärtidentifiering. Slutsats De metoder som används för identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom kan inte ge ett hundraprocentigt tillförlitligt resultat eftersom tecken på smärta kan lätt förväxlas med uttryck av själva demenssjukdomen. Dessa tecken kan vara även delar av patientens vanliga beteende och det krävs ofta en väletablerad relation mellan patient och vårdpersonal för att kunna tolka dessa tecken korrekt. Således bör mångfacetterad kunskap om individen, demenssjukdomen och smärtan eftersträvas för att kunna identifiera smärta.

Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svårigheter att självrapportera smärta på grund av den kognitiva nedsättning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vårdpersonal är därför att ha kunskaper om hur smärta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smärtbehandling sätts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos äldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälsa och sjukvård. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklar som svarat på syftet har kvalitetsbedömts efter ett modifierat protokoll av Willman m fl (2006). Analysen är kategoriserad efter resultat angående metoder som identifierar smärta med två huvudkategorier: självskattningsmetoder och observationsmetoder. Resultatet visar att en stor del av personer med demenssjukdom kan förmedla smärta via de tre självskattningsskalorna FPS, VAS och VRS. Högst förståelse för självskattningsinstrumenten visades vid användning under rörelse eller under ett aktivt stimuli. Vanligt registrerade beteende via observationsinstrument var smärtljud, ansiktsuttryck och smärtförsvar. Flest smärtbeteende observerades under rörelse. Slutsatser som dragits är att ett flertal självskattningsinstrument och observationsmetoder har visat en potential till att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Genom observationsinstrumenten har somatiska, psykosociala och motoriska indikatorer på smärta återkommit som observerbara. / Individuals with dementia may have difficulties in self reporting pain due to the cognitive impairment resulting from their disease. A major task for healthcare workers is to have an understanding of how pain can be identified in this group of patients. This would, if adequate pain relief is applied, result in a reduction of unnecessary suffering and increased quality of life. The purpose of this study is to investigate how health professionals can identify pain in elderly individuals with dementia. The method followed Goodman's (1993) seven stages of literature search and compilation of evidence-based research in health care. The data collection was conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Articles which responded to the objectives of this study have been quality assessed by a modified protocol of Willman et al (2006). The analysis is categorized according to the results on methods that identify pain with two main categories: self-assessment methods and observational methods. The results show that a large proportion of individuals with dementia can communicate pain through the three self assessment pain scales FPS, VAS and VRS. More understanding of the self assessment instruments was seen when used during movement or during an active stimulus. Common registered pain behaviors via observational instruments are pain noises, facial expressions and defense. Most pain behaviors were observed during motion. The conclusions are implying that several self-assessment instruments and observation methods have shown potential in identifying pain in people with dementia. Three categories: somatic, psychosocial and motor indicators of pain recurred as observable.

Bakgrund: Inom de närmaste åren och i många länder kommer demenssjukdom att fördubblas, vilket betyder att sjuksköterskans kompetens när det gäller smärtbedömning hos personer med demenssjukdom måste öka. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan vet vilka bedömningsinstrument som fungerar att använda hos personer med demenssjukdom och vilka uttryck som är viktigt att uppmärksamma, för att kunna minska lidandet och öka livskvalitén för patienten. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa forskningsbaserad kunskap om hur sjuksköterskan kan identifiera smärta hos individer med demenssjukdom. Metod: Studien är en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Studien har kvalitativa-, kvantitativa- och mixade artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Web of Science och CINAHL. Resultat: Resultatet visar att det finns många olika smärtskattningsinstrument och smärtuttryck som sjuksköterskan kan använda och observera för att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Några mätinstrument som visade sig vara användbara var observationsskalorna Doloplus-2, ePAT, PAINAD, PACSLAC och MOBID-2. De smärtuttryck som observerades mest var ansiktsuttryck, kroppsspråk och beteendeförändringar. Slutsats: Det är lättare att se beteendeförändringar hos patienten om sjuksköterskan känner patienten sedan tidigare. Det är viktigt att sjuksköterskan har en god kunskap om vad demenssjukdom är och innebär för att lättare kunna identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. / Background: Within the next few years and in many countries, dementia will double, which means that the nurse's competence in assessing pain on people with dementia will increase. Therefore, it is of great importance that the nurse knows which assessment tools are useful for people with dementia and what expressions are important to pay attention to in order to reduce suffering and increase the quality of life for the patient. Aim: The aim of this study was to compile research-based knowledge about how the nurse can identify pain in individuals with dementia. Method: The study is a literature review of which 15 scientific articles were included. The study included qualitative, quantitative and mixed articles. The articles were searched in the PubMed, Web of Science and CINAHL databases. Results: The results show that there are many different pain assessment tools and pain expressions that the nurse can use and observe to identify pain in people with dementia. Some measuring instruments that proved useful for people with dementia were Doloplus-2, ePAT, PAINAD, PACSLAC and MOBID-2. The most painful expressions were facial expressions, body language and behavioral changes. Conclusion: It is easier to see behavioral changes on the patient if the nurse is aware of the patient earlier. It is important that the nurse has a good knowledge of what dementia is and means to more easily identify pain in people with dementia.