På dagens arbetsmarknad är kunskapsintensiv arbetskraft (intellektuella, högutbildade och erfarna medarbetare) en bristvara, något som lett till att vikten av employer branding blir allt större. I de företag vilka är i behov av denna kunskapsintensiva arbetskraft, anses medarbetarna vara den mest värdefulla tillgången, och enligt organisationen Sveriges småföretag är denna brist den största anledningen till att små företag inte kan växa och utvecklas. För att dessa företag ska kunna överleva och bli attraktiva arbetsgivare måste de därmed fokusera på att stärka sitt arbetsgivarvarumärke, med hjälp av sitt employer branding-arbete. Eftersom företagen är så pass små har de dock väldigt begränsade resurser att lägga på detta, varpå möjligheten med att arbeta med employer branding via sociala plattformar kommer in i bilden. Genom att arbeta på dessa plattformar kan de, utan att behöva lägga stora resurser på det, tydligt visa upp vilka de är som arbetsgivare och kommunicera de unika och positiva aspekterna med företaget som arbetsgivare. I denna studie har vi identifierat ett forskningsgap när det kommer till hur små företag kan arbeta med extern employer branding. I synnerhet finns det en brist på modeller som inkluderar hela arbetsgången. Mycket av tidigare forskning utspelar sig i stora företag, och därmed vill denna studie undersöka möjligheterna för små företag att ta till vara på de resurser de kan spendera på employer branding och få ut det mesta av dem, bland annat genom att använda sig av sociala plattformar som huvudsaklig kommunikationskanal. Det är denna möjlighet för små företag som vi i denna studie velat ta vara på, genom att bland annat skapa en modell som inkluderar alla de steg som extern employer branding innebär. Detta är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med små kunskapsintensiva konsultföretag som erbjuder företagsekonomiska tjänster. Därefter har materialet från intervjuerna sammanställts och analyserats, först var för sig, sedan ställda mot varandra och slutligen kopplat till vår modell och teoribakgrunden. Detta för att kunna utveckla vår modell och besvara frågeställningen: ”Hur arbetar små företag inom konsultbranschen med Employer Branding på sociala plattformar för att attrahera kompetent personal?”

Tjänstefiering är en strategi som förekommer allt oftare inom tillverkande företag. Genom att komplettera ett befintligt produktutbud med tjänster försöker företag tillgodose kunders behov, skaffa sig konkurrensmässiga fördelar och öka verksamhetens lönsamhet. Att implementera tjänstefiering har dock visat sig innebära vissa svårigheter och problem. En av de största utmaningarna är att ta betalt för de tjänster man levererar eftersom kunder är vana vid att tjänster är gratis och ingår vid köp av produkter. Detta är extra problematiskt för mindre företag vars kunder ofta är betydligt större. Syftet med rapporten är att undersöka hur mindre företag kan ta betalt för tjänster och komma med konkreta förslag på åtgärder för att lyckas med detta. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar tagits fram: Hur kan mindre företag värdera och prissätta tjänster? Hur kan mindre företag ta betalt för de tjänster som man levererar? En litteraturstudie har genomförts för att hitta forskning och teorimetoder rörande problemformuleringen. I teoriavsnittet beskrivs den tidigare forskning som ansetts relevant och som utgör de mest vedertagna modellerna och teorierna inom sina områden.   I arbetet med rapporten har en fallstudie utförts på företaget Aspervall Instrument AB. Aspervall är en finmekanisk verkstad med cirka 15 anställda som länge levererat produkter till kunder inom mät-, styr- och reglerbranschen. Som ett komplement till sina produkter vill man erbjuda tjänster men upplever liksom många andra mindre företag svårigheter med att ta betalt för dessa. Fallstudien har utförts på en av de produkter som Aspervall insourcar från kund. Information har sammanställts från intervjuer med anställda på Aspervall, interna dokument, affärssystemet Monitor och observationer. Utifrån denna information har en processkartläggning och en nulägesbeskrivning genomförts samt kostnader som tillkommer eller förändras vid tjänstefiering kalkylerats. Utifrån teori- och resultatavsnittet har förslag till hur mindre företag kan börja ta betalt för tjänstefiering tagits fram. Åtgärderna har grupperats ”kalkylering interna kostnader som uppstår vid tjänstefiering”, ”värdering av tjänster utifrån tjänstelogik” samt ”visualisering och prissättning”. Samarbete och relationer med kunder har identifierats som en viktig faktor för att mindre företag ska kunna värdera tjänster utifrån tjänstelogik. Detta då mindre företag ofta saknar de resurser som krävs för att utföra det helt på egen hand. När det kommer till ”visualisering och prissättning” har betydelsen av särskiljning av tjänster och produkter belysts. På så sätt är det lättare att både göra kunden medveten om en tjänsts värde och att ta betalt för den. För att leverera förslag på hur mindre företag kan kalkylera interna kostnader som uppstår eller förändras vid tjänstefiering har en kalkylmodell tagits fram. Modellen är avsedd att ses som ett komplement till befintliga kalkylmodeller för att bättre kunna kalkylera tjänsters omkostnader. Resultaten från fallstudien har använts för att ta fram modellen som baseras på aktivitetsbaserad kalkylering. / Servitization is a strategy that becomes more and more common in manufacturing companies. By adding services to the existent selection of goods, companies try to satisfy their customers, get competitive advantages and increase the profitability. The implementation of servitization can though involve some difficulties and problems. One of the biggest challenges is to get paid for the services that are delivered, owing the fact that customers are used to get the services for free as an add-on. This is particularly problematic for smaller enterprises, whose customers often are considerably bigger. The aim with this thesis is to investigate how smaller enterprises can be rightly paid for services and to deliver tangible proposals how to succeed with this. To fulfil the aim, the following problem statements were formulated: How can smaller enterprises value and price services? How can smaller enterprises get paid for the services they deliver? A literature research has been accomplished to find research and theories about the problem. In section “theory” previous and relevant research are described, which provide the most used models and theories in the subject. The thesis is based on a case study, which has been performed at the company Aspervall Instrument AB. Aspervall is a fine-mechanical workshop, with approximately 15 employees, which for a long time has delivered products to customers in the process manufacturing. As a complement to their products, they want to offer services but is, like many other small enterprises, finding it hard to get paid for these services. The case study was performed on one of the products that Aspervall insource from a customer. Information was composed from interviews with employees at Aspervall, internal documents, the business system Monitor and observations. From the information, a process map and a report about the present situation have been constructed together with calculations of the costs, which are increasing or added due to servitization. From the theory- and result chapter suggestions for how smaller enterprises can start charge for services have been developed. The measures can be categorized in “calculating internal costs for servitization”, “valuing services by a service-dominant logic” and “visualising and pricing". To be able to value services by a service-dominant logic, cooperation and relations have been identified as important factors for small enterprises, which often lack the necessary internal resources. For “visualising and pricing” the importance of separating services and products has been pointed out. By doing so, the customer will hopefully realise the value of the service and it will be easier to charge for it. To deliver suggestions for how smaller enterprises can calculate internal costs that are increasing or added due to servitization a cost estimate model has been developed. The model is built as a complement to present cost estimate models to better be able to estimate the indirect overhead costs of services. The results from the case study have been used in the development of the model, which is a based on activity based costing (ABC).

Uppsatsen syftar till att undersöka hur ledningen i små, snabbväxande, kunskapsintensiva företag arbetar med arbetstillfredsställelse för att kunna bibehålla anställda. Studien söker svar på följande frågeställning: Hur arbetar ledningen på små snabbväxande fintech-företag med arbetstillfredsställelse? Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med ledningen i ett företag verksamma inom fintech-industrin. Det teoretiska ramverket utgår från begreppet arbetstillfredsställelse där följande huvudområden identifierades: belöning och uppmärksammande, arbetstillfredsställelse med arbetet i sig, balans mellan arbete och privatliv samt ledarskap och organisationskultur. Resultatet visar att bolaget i viss mån arbetar med dessa huvudområden, men att tillvägagångssättet skiljer sig åt beroende på vilken avdelning respondenten ansvarar för. Den övergripande slutsatsen av studien är att ledningens arbete med arbetstillfredsställelse sker på ett osystematiskt vis.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för HR-arbetet i små företag utifrån antagandet att de ofta har resursbrist, vilket skapar begränsningar. Detta för att se hur resursbristen påverkar deras HR-arbete och vad det kan leda till. Metod: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Empirin från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och det teoretiska ramverket för att svara på forskningsfrågorna.  Slutsats: I studien framkom det att små företag ofta får anpassa sig efter resursbrist och att detta även genomsyras i deras HR-arbete. Företagen tvingas välja vilka delar som ska prioriteras då de inte har resurser till att utföra allt HR-arbete. Det största fokuset läggs på arbetsmiljön och medarbetarnas välmående, samtidigt som det långsiktiga och strategiska arbetet hamnar helt i skymundan. Det visar slutligen på att tidigare teorier och modeller inte är anpassade efter små företag där det råder resursbrist, eftersom dessa inte är tillräckligt dynamiska. / Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of the HR work in small enterprises based on the assumption that they often lack resources, which creates limitations. This is to see how the lack of resources affect their HR work and what that can lead to. Method: In the study, a qualitative research method was used through nine semi-structured interviews. The empirical evidence from the interviews was analyzed using a thematic analysis and the theoretical framework to answer the research questions. Conclusion: In the study, it emerged that small enterprises often have to adapt to their lack of resources which characterize their HR work. The enterprises are forced to choose which parts they prioritize since they do not have enough resources to do all the HR work. Their biggest focus is the work environment and the well-being of the employees, while the long-term and the strategic work is deprioritized. This shows that previous theories and models are not customized to fit small enterprises with lack of resources, because these are not dynamic enough.

Purchases account for a large proportion of companies’ turnover. It has therefore long been an important factor to work efficiently with purchasing to achieve increased profitability in companies. Because of the importance of efficient purchasing, the interest in the purchasing process has increased. The existing research, on the other hand, is primarily aimed at how large companies can achieve competitiveness from the purchasing process. Thus, there is limited research on how small companies can efficiently manage their purchasing process. The study has been carried out with a case study at a small manufacturing company with the aim of investigate and recommend how small manufacturing companies can manage their purchasing process in an efficient way. The case study has used a deductive approach where the work began with the collection of existing theory linked to the purpose of the study. Based on the existing theory, the interview questions have been designed to investigate how the purchasing process can look at small manufacturing companies. These interviews laid the foundation for the study's empirical material.   A comparison between the theoretical framework and empirical data has identified important factors for an efficient purchasing process in small manufacturing companies. This is presented in a recommendation model. Generally, it is significant that every step of the purchasing process gets enough focus because all the steps are based on each other.  To forget about parts of the purchasing process will negatively affect the efficiency. It is also important to have durability in mind when performing these steps. Using tools from the Lean philosophy can also help small manufacturing companies to streamline the purchasing process. The tools that the study has found useful have been to eliminate waste and to make use of continuous improvements and respect for people. / Inköp står för en stor andel av företags omsättning. Det har därför länge varit en viktig faktor att arbeta effektivt med inköp för att uppnå en ökad lönsamhet i företag. Beroende på vikten av effektivt inköp har intresset för inköpsprocessen ökat. Den befintliga forskningen är däremot främst riktad till hur stora företag kan uppnå konkurrenskraft från inköpsprocessen. Därmed finns en begränsad forskning hur små företag på ett effektivt sätt kan hantera sin inköpsprocess. Studien har genomförts med en fallstudie på ett tillverkande företag med syftet att undersöka samt ge en rekommendation hur små tillverkande företag kan hantera sin inköpsprocess på ett effektivt sätt. Fallstudien har använt sig av en deduktiv ansats där arbetet började med insamling av befintlig teori knuten till studiens syfte. Baserat på den befintliga teorin har sedan intervjufrågor utformats för att undersöka hur inköpsprocessen kan se ut på små tillverkande företag. Dessa intervjuer lade grunden till studiens empiriska material.   Genom en jämförelse mellan den teoretiska referensramen och empiri har viktiga faktorer för en effektiv inköpsprocess i små tillverkande företag identifierats. Detta presenteras i en rekommendationsmodell. Generellt är det betydande att varje steg inom inköpsprocessen får tillräckligt med fokus eftersom alla stegen bygger på varandra. Att glömma bort delar av inköpsprocessen kommer påverka effektiviteten negativt. Det är även viktigt att hållbarhet i åtanke vid utförande av dessa steg. Att använda sig av verktyg från Lean-filosofin kan även hjälpa små tillverkande företag att effektivisera inköpsprocessen. Verktygen som studien har funnit användbara har varit att eliminera slöseri samt att använda sig av ständiga förbättringar och respekt för människan.

The past few year statistics show that more and more small companies are going bankrupt. Only in the year 2013 the figure increased by five percent over the prior year. Therefore, this study intends to highlight the problem of why failures occur and what underlying signals firms receive about a looming bankruptcy. It is not uncommon for firms for various reasons aside from the signals they receive about the company's financial position. The aim of this study is to increase the understanding of the signals at corporate failures.To answer this purpose, the study used a qualitative approach with quantitative elements. The qualitative method has been implemented in the form of personal interviews with the bankruptcy trustee and the quantitative method based on statistics from the district court in Lulea and data based on repertory grid. The quantitative data from the analysis program, Repertory grid, contributes a principal component analysis and factor analysis.With the help of the principal component analysis there could be four different typologies of insolvent companies identified. The dimensions that were found to have the highest variance were corporate structure and degree of external expertise. Based on these dimensions could every business be categorized. The factor analysis presents factor loadings which had the greatest explanation arising from or related construction.Key words: Repertory grid, institutional theory, signal theory, bankruptcy, small businesses, small enterprises. / <p>Validerat; 20140813 (global_studentproject_submitter)</p>

Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrå Datum: 15 januari 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Författare: Nicklas Erngren Annica Larsson Mariah Wahlgren Titel: Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrå Handledare: Angelina Sundström Nyckelord: revisionsplikt, revision, revisionsbyrå, revisor, små företag, framtidsmöjligheter Frågeställning: Hur har revisionsbyråerna förändrats genom revisionspliktens avskaffande? Hur har storleken på revisionsbyråerna inverkat på tjänsternas utbud? Syfte: Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyråerna förändrat sitt utbud av tjänster och vilka andra förändringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har två revisionsbyråer studerats. Metod: För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet har två gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson på Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg på PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut på att ta reda på vad respektive revisionsbyrå gjort för förändringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren ställts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrån. Slutsats: Studien visar att det finns likheter i de förändringar som gjorts bland annat ett större fokus på redovisningstjänster än tidigare. Båda revisionsbyråerna har haft hand om redovisning tidigare men har nu gått över till att marknadsföra dem tydligare. Det finns även skillnader i byråernas förändringar av tjänster, där PwC satsar på helhetslösningar som ska vara lätt tillgängliga och ha tydliga priser så har Revisorsknuten satsat mer på att bjuda ut den kunskap byrån besitter till företag som behöver kvalificerade medarbetare fort. / Removal of audit requirement –a comparative study between large and small auditing firm Date: January 15th 2013 Level: Bachelor thesis in Business Administration/Accounting, 15 ECTS Institution: School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen University Authors: Nicklas Erngren Annica Larsson Mariah Wahlgren Title: Removal of audit requirement –a comparative study between large and small auditing firm Tutor: Angelina Sundström Keywords: mandatory auditing, auditing, auditing firm, auditor, small business, future opportunities Research questions: How has the audit firms changed after the removal of the audit requirement? How has the size of the audit firm affected the content of their services? Purpose: The purpose of this study is to describe the differences and similarities in how audit firms handling their services and what other changes they made after the removal of the audit requirement. To achieve the purpose and answer the research questions, two audit firms have been studied. Method: The empirical data has been collected through two group interviews with Lars Lönnkvist and Barbro Andersson at Revisorsknuten and Sara Keyser and Magnus Hallberg at PwC in Nyköping. The purpose of the interviews was to find out how each firm had changed their services after removal of the audit requirement. The result from the interviews was then set against each other in the analysis chapter to find out similarities and differences between the large (PwC) and the small (Revisorsknuten) auditing firm. Conclusion: The study shows that there are similarities in the changes that have been made. Both auditing firms have made greater focus on accounting services than before. They have both had accounting services in the past but they are now marketing themselves better than before. There are also differences in the changes the firms have made. Where PwC is investing in a complete customer solutions that are easily accessible and have clear and easy to understand rates. Revisorsknuten have a plan to offer their expertise to other companies in need of qualified employees quickly.

Background: In the current labor and business policy debate in Sweden there is a major focus on the need for it to become easier to set up small firms, and that it needs to become easier for small firms to hire staff. In order to set up and run a business, funding is required. Firms can choose to work more or less actively with this issue, but they all need to relate to it. There are basically two ways to fund a business, either through equity or through debt. The ratio between these two sources is called the firm’s capital structure. Purpose: To chart the capital structure of small firms in Sweden. Furthermore, the study aims to compare theories of corporate finance with how small businesses reason about, and work with finance in practice. Method: The thesis consists of both a quantitative and a qualitative study. Furthermore, these studies are compared with financial and entrepreneurial theories. Conclusion: The quantitative study shows that the differences between small firms and larger firms are small in terms of average debt ratio. However, the debt ratio varies a lot among individual companies. The qualitative study mainly shows that the pecking-order theory comport with the financing preferences of the companies included in the study. This is not true for the trade-off theory as the companies do not calculate their optimal capital structures. On the contrary, it is shown by the study that enterprisers do not always act in an economically rational way. Instead, the choices of capital structure within the firms are often affected by personal preferences. Keywords: Small firms, Financing, Capital structure, Debt ratio, Capital

Background: With the removal of audit requirement for companies in Sweden from the first of november 2010, a lot of companies has chosen not to keep the audit requirement. So far 57 percent of the small companies has chosen to keep the audit, in spite of that they don´t need to which led us to the problem statement: Which are the factors that affect a small limited company to choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit anymore? Purpose: The purpose of the essay is to examine why small limited companies choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit? Method: This research founds itself in a qualitative study with a deductive research approach. We have been studying secondary data in books and articles and preformed 29 phone interviews with small ltd company owners in Sweden. The selection consisted of 14 companies with credit debts and 15 companies without credit debts. In both categories the companies were selected at random. Results: The study has shown that there are a variety of reasons why small business owners in Sweden choose to keep the audit. It turned out that most small limited companies use audit primarily for its own sake and interest, but also to avoid a tax audit. It was also found that the creditors had a great impact on small companies’ decisions on audit. / Bakgrund: När revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag i Sverige den första november 2010 har många företag valt att avskaffa revisionen. Hittills har 57 procent av småföretag valt att behålla revisionen, trots att de inte behöver det. Detta ledde oss till problemformuleringen: Vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val att ha kvar revision, trots att möjligheten finns att välja bort den? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för små aktiebolag i valet att ha kvar revision, trots att revisionsplikten för dessa avskaffats. Metod: Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie och en deduktiv forskningsansats. Vi har studerat sekundärdata via böcker och artiklar samt utförts 29 telefonintervjuer med små aktiebolags ägare inom Sverige. Urvalet bestod av 14 aktiebolag med kreditskulder och 15 aktiebolag utan kreditskulder där de båda slumpmässigt valts ut. Resultat: Studien har visat att det finns en mängd orsaker till varför småföretagare i Sverige väljer att behålla revisionen. Det visade sig att de flesta små aktiebolagen använder revisionen framförallt för sin egen skull och intresse men också för att undvika skatterevision. Det visade sig även att kreditgivarna hade en stor inverkan på små aktiebolagens beslut om revision.

Purpose: Small enterprises (10-49 employees and annual sales of less than 100 million SEK) in the construction industry do not often have the opportunity to develop as easily as large enterprises, often due to lack of knowledge and resources. The startup cost for BIM usage are high and involve the purchase of software licenses, hardware and education. One reason why enterprises do not use BIM is because the construction industry has always been conservative. The aim of the work is to establish simple guidelines for small enterprises, so that they get an effective transition process and can start projecting using BIM. Method: The methods used in the report are literature studies and interviews, therefore this is a qualitative study. The interviews are semi-structured, with a number of questions being determined before the interviews and follow-up questions are set during the interviews. The main theme of the interviews relates to the knowledge level within BIM, which preparations are required for the transition process, problems that may arise, the software used and the education of staff. The scientific literature consists of studies on Building Information Management, BIM in small enterprises, project management and steps to BIM. The literature is examined in a critical, methodical and systematic manner with a scientific purpose. The method was used to obtain trustworthy research around the area. Findings: BIM in the project management is often used in small enterprises for visualization of a construction project. More advanced use is not utilized to the extent that it is possible. None of the interviewees considered that the implementation of BIM was difficult. The most importantstep in the transition process are to make up a decision that BIM is to be used in the company. After the decision is taken, some of the most important steps are to evaluate resources, choose software, acquire hardware and train staff. Implications: BIM is an expensive investment, but in a long-term perspective it is profitable. The biggest obstacle with BIM is the lack of knowledge and low motivation for change. A clear plan must be made for the implementation of BIM and the enterprises management must realize the benefits of BIM before a decision on implementation can take place. BIM design improves communication opportunities between project managers and other stakeholders. Clashes between building components are often discovered during the design process, saving both time and money in the production. It is important that great commitment is being placed in the education of BIM and to review what resources the enterprise already has. Limitations: The report's empirical data is primarily collected and adapted to small enterprises. Only Swedish enterprises with employees who have experience of BIM use in the project management have been interviewed. The results of the research are only for Swedish enterprises who are going to make the transition process to a BIM-based project management. / Syfte: Små företag (10-49 anställda och en årlig omsättning som är mindre än 100 miljoner kr) i byggbranschen har sällan möjlighet till att utvecklas lika lätt som stora företag, vilket ofta beror på bristande kunskaper och resurser. Uppstartkostnaderna för BIM-användning är höga och innebär inköp av mjukvarulicenser, hårdvaror och utbildningar. En av anledningarna till att fler företag inte använder BIM är för att byggbranschen alltid har varit konservativ. Målet med arbetet är att etablera enkla riktlinjer åt små företag, så att de får en effektiv övergångsprocess och kan börja projektera med hjälp av BIM. Metod: De metoder som används i rapporten är litteraturstudier och intervjuer, alltså är rapporten en kvalitativ studie. Intervjuerna är semistrukturerade där ett antal frågor är bestämda innan intervjutillfällena och följdfrågor ställs under intervjuernas gång. Intervjuernas huvudområden och teman berör kunskapsnivå inom området BIM, vilka förberedelser som krävs för övergångsprocessen, problem som kan uppstå, vilka mjukvaror som används och utbildning utav personal. Vetenskaplig litteraturen består av studier om Building Information Management, BIM i små företag, projektledning och steg för BIM-implementering. Litteraturen granskas utifrån ett kritiskt, metodiskt och systematiskt sätt med ett vetenskapligt syfte. Metoden användes för att få fram trovärdig forskning kring området. Resultat: BIM i projektledningen används ofta i små företag för visualisering av ett byggprojekt. Mer avancerad användning utnyttjas inte i den utsträckning som det ges möjlighet till. Ingen av de intervjuade ansåg att implementeringen av BIM var svår. Det viktigaste steget i övergångsprocessen är att ta beslut om att BIM ska användas i företaget. Efter beslutet är taget är några av de viktigaste stegen att utvärdera resurser, välja mjukvaror, införskaffa hårdvaror och utbilda personal. Konsekvenser: BIM är en dyr investering, men i ett långsiktigt perspektiv är det lönsamt. Det största ansedda hindret med BIM är okunskap och låg motivation till förändring. En tydlig plan måste tas fram för implementeringen av BIM och företagets ledning måste inse fördelarna med BIM innan ett beslut om implementering kan ske. BIM-projektering förbättrar kommunikationsmöjligheterna mellan projektledaren och övriga intressenter. Många kollisioner mellan byggdelar upptäcks redan under projekteringen och sparar både tid och pengar i produktionen. Det är viktigt att stort engagemang läggs på utbildningen av BIM och att se över vilka resurser som företaget har. Begränsningar: Rapportens empiri är främst insamlad och anpassad åt små företag. Enbart svenska företag med anställda som har erfarenheter av BIM-användning i projekteringen har intervjuats. Resultatet gäller endast för svenska företag som planerar en övergångsprocess till en BIM-baserad projektledning.