<p>I det här projektet analyseras huset Röken, uppe på det Småländska höglandet, en plats med mycket historia. Från 1600-talet då en bräcklig fred gör att huset byggs till då huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med många möbler från Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara låg några kilometer från platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som äger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende där. Projektet har mynnat ut i möbeln “Beach” avsedd att användas då Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum.</p> / <p>In this project the house Röken, up on the Småland highlands is analyzed, a place with a lot of history. From the 17th century when a fragile peace is the reson the house is built to when the house is modernized in the middle of the 20th centur and gets decorated with many furniture from AB Svenska möbelfabrikerna, that had its factory just a few miles away.This leads into a research about the family that owns the house today and to Jan Strand, my father, who is the only one living in the house. The project has produced the furniture “Beach”, which is meant for use by Jan when he is flipping through his Jazz collection.</p>

I det här projektet analyseras huset Röken, uppe på det Småländska höglandet, en plats med mycket historia. Från 1600-talet då en bräcklig fred gör att huset byggs till då huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med många möbler från Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara låg några kilometer från platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som äger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende där. Projektet har mynnat ut i möbeln “Beach” avsedd att användas då Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum. / In this project the house Röken, up on the Småland highlands is analyzed, a place with a lot of history. From the 17th century when a fragile peace is the reson the house is built to when the house is modernized in the middle of the 20th centur and gets decorated with many furniture from AB Svenska möbelfabrikerna, that had its factory just a few miles away.This leads into a research about the family that owns the house today and to Jan Strand, my father, who is the only one living in the house. The project has produced the furniture “Beach”, which is meant for use by Jan when he is flipping through his Jazz collection.

The following study serves to develop consciousness about the smaller, not very well-known,emigration from the two southern Swedish cities of Växjö and Kalmar, which are situated inthe province of Småland, to Germany between 1865 and 1914. By using the digital archive ofEmiWeb, the gender, age and marital status of the emigrants have been analyzed and theyhave been categorized into three different social classes depending on the title or occupationthey had at the time of emigration. Furthermore, the results of the research of the two citieshave been compared with each other which resulted in a lot of similarities between the citieswhere the greatest part of the emigrants were between the ages of 20 and 29, unmarried, andpart of the working class. Overall, every age group was represented which also includedindividuals over the age of 50 and children between the ages of 0 and 9. Members of themiddle class and bourgeoisie were also present but to a lesser extent. Concerning the gender among the emigrants, the results of this study show that the proportion of women is greaterthan that of men, foremost in the first of the five periods in which this study is divided. Altogether this study provides a deeper insight and understanding of which people emigratedto Germany. However, the number of unregistered emigrants hinders the capacity to present areliable and comprehensive generalization about them.

Astrid Lindgren är en av vår tids största författare och har böcker som läses runt om i hela världen. Genom undersökning av olika artefakter som tillkommit de senaste 12 åren kan en inblick, i hur stor hon faktiskt är denna Astrid, ges. Genom att placera artefakterna i de olika kategorierna: populärkultur, utbildningskultur och minneskultur för att sedan analysera vilka historiebruk som används när det talas om Astrid framkommer i undersökningen att det framförallt är inom det existentiella historiebruket samt det lokal-ideologiska historiebruket vi finner Astrid. Astrids namn och person används för att få människor att minnas samt att locka dem till olika turistmål som visar upp Astrid och hennes många karaktärer. Samtidigt som man kan se en skillnad i framställningen av Astrid inom populärkulturen, utbildningskulturen och minneskulturen. Inom populärkulturen samt utbildningskulturen påvisar man en stark Astrid med båda fötterna på jorden, som trots möte av hinder under åren kommer ut starkare och mer rakryggad än innan och som fortsätter att hyllas trots sina inlägg i samhällsdebatten. Inom minneskulturen däremot ser man framställningen av författaren Astrid. Den Astrid vi kände till när hon levde och den Astrid vi saknar.

<p>In this essay I aim to examine how the landscape of Mönsterås might have looked like during the Bronze age in order to get a better understanding of the house urn that C J Ekerot found in a cairn in Fälle. Mönsterås is an area which has a quality of permanence, from Stone Age to Iron Age with its culmination during the Bronze Age. I will discuss the use and symbolic meaning of the house urn. The house as a symbol during the Bronze Age seemed to have had an important place in the cosmology. I will also discuss the importance of cairns, especially in the archipelago areas. The cairns have had an obvious connection to the sea throughout the Bronze age and scientist have argued that one of the reason could be that the sea was associated with the dead.</p>

<p>Kluster definieras som en geografisk koncentration av sammanlänkade företag och andra verksamheter inom en bransch eller delbransch. I ett företagskluster inräknas också anknytande och stödjande verksamheter så som underleverantörer, serviceföretag, finansiella aktörer och forsknings- och utbildningsinstitutioner. Denna uppsats behandlar det småländska möbelklustret, det så kallade Möbelriket, och syftar till att visa på hur regionen, branschen och det enskilda företaget gynnas av att befinna sig i detta företagskluster.</p><p>Studien har genomförts genom ett flertal personliga intervjuer med respondenter med olika sorters relationer till klustret och har varit av en bred kartläggande art. I intervjuerna har breda tematiska områden tagits upp, vilka behandlat de frågor vi har varit intresserade av.</p><p>Resultaten av vår studie har visat att respondenterna ser ett stort antal positiva effekter av att befinna sig i ett kluster, både för regionen, för branschen och för det enskilda företaget. Bland annat ser våra respondenter effekter på den ekonomiska tillväxten i den ökade besöksnäringen, i det faktum att klustret generar arbetstillfällen och i ökade skatteintäkter då företagen i klustret går bra. De ser också positiva effekter för utvecklingen av branschen, då företagen hela tiden tvingas till innovationer och nytänkande på grund av konkurrensen i klustret. Rekrytering av kvalitativ arbetskraft underlättas också av klustret, då klustret innehar ett stort antal kända företag med goda rykten. En samlad bransch lockar också till sig fler kunder, då dessa kommer att ha fler valmöjligheter, vilket är positivt för det enskilda företaget. Klustret underlättar också för samarbeten som gynnar de enskilda företagen, exempelvis genom en gemensam marknadsföring som når en bredare publik än om var och en själva skulle annonsera.</p><p>Närheten till varandra kan härledas som en av de stora faktorerna bakom dessa positiva effekter som våra respondenter upplever. Det vi också har sett är hur en positiv effekt kan påverka andra delar i klustret och hur detta kan bilda en så kallad positiv spiral. Då en del i klustret stärks stärks också de övriga delarna. Vi har också sett att det som gynnar det enskilda företaget ofta också gynnar branschen och att det som gynnar branschen ofta också gynnar regionen.</p>

Syfte Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur varumärket Småland kan placera sig i potentiella besökares hjärta och hjärna. Därtill önskar vi identifiera och analysera medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli hos varumärket Småland som är möjliga att appliceras i dess platsmarknadsföring.  Frågeställningar Hur kan varumärket Småland skapa attraktion och dragningskraft genom platsmarknadsföring? Hur kan sinnesstimuli användas i varumärket Smålands platsmarknadsföring för att nå potentiella besökare?   Metod Uppsatsen utgör en fallstudie av varumärket Småland, vilken tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Därtill bygger studien på en deduktivansats, varav tio antaganden har dragits utifrån referensramen och vidare behandlats i analys såväl som slutsats. Metodvalen kom sig av att vi ämnade pröva huruvida antagandena överensstämde med varumärket Småland för att kunna bekräfta eller förkasta dem. Slutsats Varumärket Småland besitter medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli, vilka kräver strategier för att förhindra att underliggande och oavsiktliga budskap förmedlas. Smålands platsmarknadsföring kan inte enbart vända sig till hjärnan med rationella argument för att locka till besök, utan behöver förena dess med emotionella argument, riktade mot hjärtat.

Efter den finansiella krisen 2007 har allt fler företag problem med likvida medel. Detta medför att riskerna för sena eller uteblivna betalningar ökar. En av de branscher som drabbats hårdast är träindustrin. För tillfället har många större företag inom branschen blivit tvungna till konkurs. Detta har en direkt påverkan på branschens underleverantörer som sätts i en försämrad situation.   Syftet med denna uppsats är att utifrån empirin beskriva och genom valda teorier förklara hur underleverantörer inom den trärelaterade industrin hanterar risken för sen eller utebliven betalning. Slutligen skapa en Cash Management-modell för att hantera risken för sen eller utebliven betalning hos en underleverantör inom den trärelaterade träindustrin.   Vi har genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer samlat empiri från åtta underleverantörer inom träindustrin. Vi kan se att ett ökat informationsflöde, användning av tredje part, fördelning av kundportföljen, graden av beroendeskap samt aktiv betalningsuppföljning är faktorer för att minska risken för sen eller utebliven betalning.

Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619. Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619. Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning. Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal. Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar: - Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen? - Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.? - Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna? Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning. Studien visar att de flesta som är anklagade för trolldom är kvinnor, det konstateras dock att män oftare än kvinnor är aktörer på tinget genom att vara de som anklagar, företräder och vittnar. Rättsfallen visar en tydig hierarki där mannen är överordnad kvinnan, vilket även visar på en dikotomisering, där manligt och kvinnligt hålls isär. Kvinnan beskrivs sällan som en egen individ i rättsprotokollen utan har benämningar som någons hustru. Rangordningen inom det egna könet blir också tydlig i männens fall, då präster och äldre män tenderar att ha mer inflytande. Samt i kvinnornas fall genom att det skrivs om dannekvinnor, rediga och ärbara, i motsats till de trollkunniga.

<p>Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.</p><p>Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619.</p><p>Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.</p><p>Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv.</p><p>Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal.</p><p>Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar:</p><p>- Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen?</p><p>- Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.?</p><p>- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?</p><p>Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning. Studien visar att de flesta som är anklagade för trolldom är kvinnor, det konstateras dock att män oftare än kvinnor är aktörer på tinget genom att vara</p><p>de som anklagar, företräder och vittnar. Rättsfallen visar en tydig hierarki där mannen är överordnad kvinnan, vilket även visar på en dikotomisering, där manligt och kvinnligt hålls isär. Kvinnan beskrivs sällan som en egen individ i rättsprotokollen utan har</p><p>benämningar som någons hustru. Rangordningen inom det egna könet blir också tydlig i männens fall, då präster och äldre män tenderar att ha mer inflytande. Samt i kvinnornas fall genom att det skrivs om dannekvinnor, rediga och ärbara, i motsats till de trollkunniga.</p>