O Planejamento Estratégico destaca-se como importante ferramenta de gestão para a sustentabilidade das organizações, entretanto, grande parte das perdas e insucesso das Micro e Pequenas Empresas são atribuídos a inexistência ou falha do Planejamento Estratégico. Isso se dá pela inadequação do Planejamento Estratégico denominado como Tradicional a essa modalidade de empresa. Este estudo tem por objetivo avaliar a contribuição dos momentos do Planejamento Estratégico Situacional na gestão das Micro e Pequenas Empresas, a fim de obter um caminho alternativo para a formulação da estratégia e auxiliar a gestão de forma prática, simples e eficiente. O Planejamento Estratégico Situacional foi criado para ser aplicado em instituições públicas e contesta em alguns pontos do método Tradicional. Diante disso, pautado em referenciais teóricos, realizou-se um estudo de caso comparativo em Micro e Pequenas Empresas da Indústria, Serviços e Comércio da cidade de Itapeva, SP. Para a análise dos dados, criou-se e aplicou-se um método próprio, denominado Análise Estratégica Tridimensional, que considerou a participação, utilidade e importância dos médotos de Planejamento Estratégico estudados. Os resultados demonstram as diversas características das empresas estudadas e conclui-se que os momentos do Planejamento Estratégico Situacional apresentam diversos aspectos que contribuem com a gestão das Micro e Pequenas Empresas. Além disso, este estudo deixa como legado um construto teórico e prático para a avaliação da prática estratégica qual pode ser aplicado em organizações que demandam estratégia. / The Strategic Planning stands out as an important management tool for the sustainability of organizations, however, most of the losses and failure of Micro and Small Enterprises are attributed to lack or failure of Strategic Planning. This happens by the inadequacy of the Strategic Planning termed as Traditional to this type of company. This study aims to evaluate the contribution of the moments of the Situational Strategic Planning in the management of Micro and Small Enterprises in order to find alternative way to formulate the strategy and assist in management practice, simply and efficiently. The Situational Strategic Planning was created to be used in public institutions and disputes in some points of the Traditional method. Given this, based on theoretical references, we performed a comparative case study in Micro and Small Enterprises of Industry, Trade and Services in Itapeva city, SP. For the analysis of the data was created and applied a method, termed Strategic Analysis Three Dimensional, which made participation, utility and importance of Strategic Planning médotos studied. The results demonstrate the various features of the studied companies and concludes that the moments of the Strategic Planning Situational present various aspects that contribute to the management of Micro and Small Enterprises. Moreover, this study leaves a legacy of a theoretical and practical construct for the evaluation of strategic practice which can be applied to organizations that require strategy.

No description available.

Marketing is in a constant change where several industries are going from a traditional marketing towards a more digital marketing aspect. Precisely for the construction industry, previous studies show that small enterprises have not kept up with developments and believe that small enterprises in the construction industry often have a lack of knowledge in the field of marketing communication. The study is based on a qualitative research method with a deductive applied approach.The study is based on empirical data collected from six small enterprises in the construction industry in Dalarna. With the support of theory and previous research, the study has been able to resume how small enterprises in the construction industry work with marketing communication to create sales. The research study results in, that small enterprises in the construction industry using both traditional and digital marketing communications. Results of various traditional marketing communications used by small enterprises are business cards, flyers, logos on vehicles and sponsorship to create customer recognition and trust. Small enterprises also use digital marketing communications in the form of websites and social media to make it easier for customers to find them and create interaction with their customers. Through this marketing communications, small enterprises can create sales to their companies. / Marknadsföringsarbetet befinner sig i en ständig förändring där flera branscher går från ett traditionellt marknadsföringsarbete till ett mer digitalt marknadsföringsarbete. Just för byggbranschen visar tidigare studier på att småföretag inom byggbranschen inte har hängt med i utvecklingen och menar på att småföretag inom byggbranschen ofta har bristande kunskap inom marknadskommunikationens område. Problemet som uppstår är dels att småföretagen får nöja sig med generella teorier och modeller, dels att småföretagen ofta ha rbegränsade resurser. Samtidigt visar studier på att konsumenter inom byggbranschen upplever det svårt att hitta hantverkare vilket leder studien in på hur småföretag inom byggbranschen använder marknadskommunikation för att skapa försäljning på konsumentmarknaden. Studien har utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv tillämpad ansats. Studien baseras på empiri insamlad från sex småföretag inom byggbranschen i Dalarna som tillsammans utgör den empiriska data som uppfyller studiens syfte. Med stöd av teori och tidigare forskning har studien kommit fram till hur småföretag inom byggbranschen arbetar med marknadskommunikation för att skapa försäljning. Forskningsstudien resulterar i att småföretag inom byggbranschen använder sig av både traditionell-/ och digital marknadskommunikation. Resultatet av olika traditionella marknadskommunikationer som småföretagen använder är visitkort, reklamblad, logotyper på arbetsfordon och sponsring för att skapa igenkänning och förtroende hos kunder. Småföretagen använder även digitala marknadskommunikationer i form av webbsidor och sociala medier för att göra det lättare för kunder att hitta dem samt skapa interaktion med sina kunder. Generella slutsatser är att småföretag inom byggbranschen ofta strukturerar sin marknadskommunikation efter resurser eller eget intresse och att huvudsyftet med marknadskommunikationen grundar sig i att skapa igenkänning och förtroende för varumärket. Genom dessa marknadskommunikationer har småföretag inom byggbranschen möjlighet att skapa försäljning.

Background: Swedish law demands a systematic work environment management system (SWEM) and establishes the employer as responsible for this. In 2016, 44 % of Swedish Work Environment Authorities’ submissions regarded lack of SWEM. The law defines occupational health and safety services (OHSS) as an objective part with expert knowledge within the fields of work environment and rehabilitation. Aim of the study: The purpose of this study is to investigate how OHS engineers employed in OHSSs assist customer enterprises in the work of developing and maintaining OHS management systems. The study further aims to identify resources, factors of success, necessary skills and other factors that facilitate this work. Method: Six semi-structured interviews were conducted with OHS engineers employed in one of the top five largest OHSS companies in Sweden. Result and analyses: Respondents were found to apply similar methods in supporting clients’ OHSM although working in different regional branches and no nationwide training program exists. In working with OHSM support the OHS engineers mainly used self-produced, flexible tools along with external checklists and templates. Dialogue, an active involvement of the client in developing the OHSMS, internal motivation of the company and experience and competence of the OHS engineer was described as the most essential factors of success. Conclusions: Our study shows that the OHS engineers interviewed to a large extent work with OHSM support in a way that is consistent with what is found in other studies to be a successful way of collaborating with client companies. Areas of improvement for the OHSS company include deepening relations with clients, contracts better supporting collaboration and procedures for spotting client’s OHSM shortcomings earlier.There is a challenge to find a balance between giving OHS engineers freedom in choosing how they work, providing clients flexible solutions and assuring that certain standards of service are met.We identify the need of a mentorship program for OHS engineers within the OHSS company that would include tutoring both in OHS interventions and the consultant role.Finally, OHS engineers may need to develop their skills in OHS related business economy and how to integrate OHS interventions with the business strategies of the client companies. / Bakgrund: Svensk lagstiftning kräver att arbetsgivare arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Under 2016 ledde 44 % av Arbetsmiljöverkets inspektioner till anmärkningar på grund av brister i SAM. Lagen definierar företagshälsovård (FHV) som en objektiv part med expertkunskap inom arbetsmiljö och rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsmiljöingenjörer inom FHV hjälper kundföretag med arbetet att utveckla och underhålla ledningssystem för arbetsmiljö. Studien syftar också till att identifiera resurser, framgångsfaktorer, nödvändig kompetens samt andra faktorer som främjar arbetet med SAM. Metod: Sex semi-strukturerade intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjörer anställda i ett av Sveriges fem största företag inom företagshälsovård. Resultat och analys: Respondenterna använde liknande arbetssätt i arbetet med att stötta kunders SAM. Detta trots att de arbetade i olika regioner inom företaget samt avsaknad av nationella riktlinjer. I arbetet med SAM använde arbetsmiljöingenjörerna framförallt egenproducerade, flexibla verktyg samt externa checklistor och mallar. Dialog, aktiv deltagande av kund under utveckling av SAM, intern motivation hos kundföretaget samt erfarenhet och kompetens hos arbetsmiljöingenjören beskrevs som de viktigaste framgångsfaktorerna. Slutsatser: Studien visar att de intervjuade arbetsmiljöingenjörernas arbete med SAM i stor utsträckning överensstämmer med vad andra studier funnit vara ett framgångsrikt samarbete med kundföretag. Förbättringsområden för FHV-företaget inkluderar fördjupande av kundrelationer, kontrakt som bättre stödjer sådant samarbete och rutiner för att upptäcka brister i SAM tidigare.En utmaning är att hitta en lämplig balans mellan arbetsmiljöingenjörens behov av fritt arbetssätt, erbjuda kunden flexibla lösningar och samtidigt säkerställa en likartad service inom företaget.Behov av ett mentorprogram, som inkluderar handledning inom både arbetsmiljöarbete och konsultrollen, för arbetsmiljöingenjörer inom FHV-företaget identifierades.Slutligen kan arbetsmiljöingenjörer behöva utveckla kompetens inom arbetsmiljöekonomi samt hur arbetsmiljöarbetet kan integreras med affärsstrategier inom kundföretagen.