Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställer aktuell forsk-ning inom det valda ämnesområdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras på 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den främsta beteendemässiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohälsosamt beteende och negativ attityd till allmän hälsa. Kroppens infektionsförsvar försämrades hos rökare. Slutsats: Studien har funnit att det finns ett samband mellan cigarrettrökning och pa-rodontit. Variabler som ålder och kön har ingen påverkan på associationen mellan ci-garettrökning och parodontit. Däremot är det antalet rökta cigarretter per år och anta-let år av konsumtion som har en påverkan för uppkomst av parodontit. / Aim: The purpose of this study was to investigate the relationship between cigarette smoking and parodontitis. Method: The study is based on a general literature study that compiles current research in the chosen subject. The study is based on 15 quantitative articles which were searched through PubMed and Sience Direct. Results: The results showed that there was a relation between periodontal disease and cigarette smoking. Smoking was the primary behavioral risk factor for the occurrence of parodontitis and smokers showed a more unhealthy behavior and negative attitude to the general health. Studies also showed that the body's defense against bacteria decreased in smokers who had a high amount of plaque and thus contributed to the immune system overreacts to the bacteria. This in turn caused widespread damage in the tissue and resulted in loss of tissue.Conclusion: The study showed that there is a relation between cigarette smoking and periodontitis. Variables such as age and sex have no influence on the association between cigarette smoking and periodontitis. In contrast, the number of smoked cigarettes per year and the number of years of consumption that have an impact on the occurrence of periodontal disease.

Smoking rates among senior students have been related to smoking initiation in younger students. Opportunities to select smoking friends may be one explanation, however our understanding of this process has been limited by cross-sectional designs. <br ><br /> The purpose of this longitudinal study was to determine whether senior student smoking rates a) predict smoking initiation in younger elementary school students, controlling for individual exposure to family and friends who smoke and b) are related to the selection of smoking friends, increasing risk of smoking initiation as a result. <br ><br /> This study involved secondary data analysis of 2798 students from 84 Ontario elementary schools involved with the Third Waterloo Smoking Prevention Project (WSPP3). Grade 8 students completed a questionnaire at baseline to obtain the percentage of senior students who smoke in each school. Students in grade 6 completed a similar questionnaire at baseline, and were surveyed again in grades 7 and 8. Multilevel regression analyses were used to examine school and individual characteristics simultaneously. <br ><br /> Each 5% increase in the senior student smoking rate at a school increased the risk that a non-smoking grade 6 student would try smoking more than once by grade 8 (OR 1. 05) and that a non-smoking grade 6 student with no smoking friends would gain a smoking friend by grade 7 (OR 1. 10). Students who remained non-smokers in grade 7 but gained a smoking friend were more likely to try smoking more than once by grade 8 (OR 4. 31). <br ><br /> In schools where a high proportion of senior students smoked, younger students were more likely to initiate smoking, and gain a smoking friend. Anti-smoking policies and interventions may be more urgently required in these schools to lower senior student smoking rates and reduce initiation among younger students. Tailoring the intensity and content of programs to match the needs of schools is one way to potentially maximize effectiveness.

<strong>Background. </strong> Post-secondary institutions account for more smokers than any other occupational setting in Canada (Hammond, 2005). Unfortunately, little is known about tobacco use among this distinct population of students. The purpose of this study was to identify the prevalence of smoking and patterns of cigarette use among undergraduates at the University of Waterloo. The current study also sought to investigate the role of school connectedness in predicting students? smoking behaviours, and to explore the relation of student smoking status as determined by a behavoural measure and self-reported smoking status. <br /><br /> <strong>Methods. </strong> A secondary analysis of data collected using the University of Waterloo Tobacco Use Survey (2004) was employed for this research. Data were analyzed using descriptive statistics (frequencies, means, and percentages), non-parametric statistics (chi-square and Cohen?s kappa), principle components factor analysis and logistic regression in order to serve the exploratory purposes of the study. <br /><br /> <strong>Results. </strong> Overall, 17. 55% of the respondents reported current cigarette use (3. 37% daily; 14. 18% non-daily). Although most (85. 5%) students? self-perceptions remained as ?nonsmokers who never smoke? from university entrance to the study date, a greater proportion of students made a negative change in their self-perceived smoking status over this time period than a positive change (10. 13% vs. 4. 38%, respectively). Among students who perceived themselves as ?nonsmokers who never smoke? or ?ex-smokers? at university entrance, being more academically engaged predicted making a negative change in ones? self-perceived smoking status (OR= 1. 924, CI₉₅= 1. 064-3. 480). Finally, the proportion of non-daily smokers differed between the two measures of smoking status. Many students classified as ?occasional smokers? using the behavioural measure actually perceived themselves as ?nonsmokers who smoke sometimes?. <br /><br /> <strong>Discussion. </strong> The results of this study provide valuable new insights into smoking among Canadian university students. Students who are more academically engaged may be at risk of initiating smoking, perhaps as a means of stress reduction. Furthermore, the adult measure of occasional smoking typically used in tobacco research may be insufficient to inform tobacco control efforts for this population as it results in different proportions of non-daily smokers when compared against students? self-perceived smoking status. The findings of this exploratory research await replication with larger samples and different measures. Implications of the results for practice and further research are discussed. <br /><br /> <strong>Conclusions. </strong> This strategy of assessing connectedness to school shows promise in predicting post-secondary students? cigarette smoking behaviours. The results also provide support for continued investigation into the best ways to measure and assess current cigarette use in this unique population.

Background and Rationale: There is a well-documented practice gap in the rates at which evidence-based smoking cessation treatments are delivered to patients in primary care settings. Multi-component intervention that combine practice, provider, and patient-level supports have been shown to increase the rates at which primary care providers deliver smoking cessation treatments to patients and increase rates of smoking abstinence amongst patients. The incremental value of adjunct telephone-based smoking cessation counselling when delivered as part of a multi-component intervention has not been examined. Aim: The primary objective of this study was to determine whether adjunct telephone-based smoking cessation follow-up counselling (FC), when delivered as part of a multi-component intervention program within primary care clinics is associated with increases in (a) the delivery of evidence-based smoking cessation treatments, (b) patient quit attempts, and (c) patient smoking abstinence when compared to the provision of practice and provider supports (PS) alone. The secondary objective of this study was to determine whether the introduction of a multi-component smoking cessation program is associated with increased delivery of evidence-based smoking cessation treatments by primary care providers and patient smoking outcomes, compared to pre-intervention rates. The study also sought to examine the association between patient, provider, clinic and implementation factors, and study outcomes. Methods: A two-group, pre-post cluster randomized controlled trial was conducted. Eligible clinics were randomly assigned to the PS group or FC group. Both groups were supported with implementing a multi-component intervention program that involved outreach facilitation visits, provider training, real time provider prompts and patient tools, and performance feedback. Clinics assigned to the FC group were also able to refer patients who smoke to a telephone-based follow-up support program for supplemental counselling support. An exit survey was completed with a cross-sectional sample of patients who smoked daily at each study clinic before and after the introduction of the intervention program, and all patients were contacted 4 months later to complete a brief telephone-based interview. Outcome measures included the rate at which evidence-based smoking cessation treatments (5As: ask, advise, assess, assist, arrange) were delivered to patients, the number of patients who made a quit attempt, and patient smoking abstinence at the 4-month follow-up. All data was analyzed using multi-level hierarchical modelling. Results: Seven family medicine clinics and 115 providers were enrolled in the study. A total of 12,585 patients were screened, and 835 eligible patients (mean age 45.8 SD± 14.6, 41% male) who smoke participated in the study. Contrary to the study hypothesis, a higher and statistically significant 7-day point prevalence abstinence (OR 6.8, 95% CI 2.1-21.7; p=<0.01) and continuous abstinence (OR 13.7, 95% CI 2.1-128.3; p=<0.05) rate was observed in the PS group compared to the FC group at the post-assessment after controlling for differences in smoking cessation rates between intervention groups during the baseline period. The introduction of the multi-component intervention program was associated with higher rates of provider 5As delivery and patient quit attempts compared to baseline, with no differences between groups documented. The odds ratios (OR) and 95% confidence intervals (CI) for 5As delivery between the pre- and post-intervention assessments for both intervention groups combined were: “ask” (OR 1.5; 95% CI 1.1, 2.0); “advise” (OR 2.0; 95% CI 1.5, 2.7); “assess” (OR 2.1; 95% CI 1.6, 2.9); “assist” with cessation (OR 2.30; 95% CI 1.70, 3.12); “arrange” (OR 1.9; 95% CI 1.2, 3.0); and “patient quit attempts” (OR 1.4; 95% CI 1.04, 1.94). Differences in 7-day point prevalence abstinence were not statistically significant between the pre- and post-intervention assessments (OR 1.5; 95% CI 0.94, 2.5). The study documented intra-provider variability in the rates at which evidence-based smoking cessation treatments are delivered to patients. Patient characteristics (readiness to quit, time to first cigarette, previous quit attempt in the last year), and the purpose of the clinic visit being for an annual health exam were associated with higher rates of 5As delivery. Conclusion: This is the first study to evaluate a multi-component smoking cessation intervention within the primary health care setting in Canada. The study findings demonstrate that the introduction of a multi-component intervention program in primary care settings was associated with significant improvements in the rates at which providers deliver evidence-based smoking cessation treatments, and increase patient quit attempts. The added value of adjunct telephone counselling was not evident at the 4-month follow-up. The conclusions that can be drawn from the present study are limited by the study design and sample size. A larger trial is required to conclusively determine the impact of the program on long-term smoking abstinence and examine the importance of clinic-level variables in explaining observed differences between study clinics.

Tobaksanvändning är ett av de största hoten mot vår hälsa. Det finns mycket att vinna på att sluta röka cigaretter och det är aldrig för sent för att sluta. På arbetsplatsen är det viktigt att fokusera på arbetsmiljön då denna påverkar individens välbefinnande och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka åtgärder som satts in inom rökavvänjning med inriktning på arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts. De databaser som använts vid sökningen av vetenskapliga artiklar var PubMed och PsycInfo. Antal artiklar som använts i resultatet var 11 och dessa har blivit kritisk granskade. En temaananlys har gjorts för att analysera artiklarna till studien. Resultat: De åtgärder för rökavvänjning som framkom genom studien var policy mot rökning, rökavvänjning i grupp, internetbaserade rökavvänjningsprogram samt motiverande åtgärder. Ett införande av en policy mot rökning minskade antalet anställda som rökte. Genom att studera rökavvänjning i grupp framkom det att motivation till att sluta röka var viktigt i ett tidigt stadie av rökavvänjningen och socialt stöd en viktig faktor gällande att hålla sig rökfri på längre sikt. Det som framkom om internetbaserade rökavvänjningsprogram var att de anställda som använde programmen mer frekvent hade störst chans att uppnå rökstopp. De motiverande åtgärder som hittades var tävlingar, pengar, gratisbiljetter till fitnesscenter samt att sätta ett datum för tänkt rökstopp. Dessa hjälpte de anställda på vägen till att bli rökfria. Implikation: En interventionsstudie kan göras där deltagarna fokuserar på att ge varandra stöd och råd gällande rökavvänjning. Fortsatt forskning kan handla om att finna nya sätt att uppnå rökstopp på längre sikt. / Tobacco use is one of the greatest threats to our health. There is much to gain by quitting smoking cigarettes and it's never too late to quit. In the workplace it is important to focus on the work environment as it affects individual well-being and health. Aim: The aim of this study was to identify the measures put in place in smoking cessation, focusing on the workplace as an arena.Method: To answer the question, a systematic literature rewiev has been made. The databases used in the search of scientific articles was PubMed and PsycInfo. Number of articles used in the results was 11 and these have been critically examined. A thematic analysis have been made to analyze the articles of the study. Result: The measures for smoking cessation that emerged were a non-smoking policy, groupcounseling, Internet-based smoking cessation programs and motivating actions. The introduction of a non-smoking policy reduced the number of employees who smoked. By studying smoking cessation groups it was shown that motivation to stop smoking was important in the early stages of smoking cessation and social support was an important force to stay smoke-free in the long run. What was found on Internet-based smoking cessation program was that the employees who used the programs more frequently had the best chance of achieving smoking cessation.The motivational measures that were found to be effective were competitions, money, free tickets to a fitness center as well as setting a date for the planned cessation of smoking. These incentives helped the employees on the road to becoming smoke-free. Implication: An intervention study can be done where the participants focus on giving each other support and advice regarding smoking cessation. Further research may be able to find new ways to achieve smoking cessation in the longer term.

Abstrakt Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i världen under mycket lång tid. Nikotinet medför att människor blir beroende både fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstånd och är idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje år till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning är ett stort folkhälsoproblem. De flesta har dock en vilja att sluta röka. Motivation och vilja har visat sig vara nödvändigt för att nå ett rökstopp. Syftet var att beskriva före detta rökares tankar om motivation för att göra rökstopp och att sedan vidmakthålla detta rökstopp. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Tio före detta rökare intervjuades och en ostrukturerad intervjumetod valdes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att rökstoppet var en process där motivationen sågs i tre olika faser. De olika faserna var motivation för att förebereda beslut om rökstopp, motivation för att ta beslut om rökstopp samt motivation för att vidmakthålla rökstopp. I de olika faserna identifierades känslor som osäkerhet där exempelvis behovet av stöd framkom. Egenmakt handlade om att bestämma sig och frihetskänslor visade bland annat stolthet och oberoende. Slutsatsen blev att motivationen för att nå ett rökstopp grundades på flera olika faktorer och varierade från individ till individ och över tid.          Nyckelord: folkhälsoproblem, motivation, rökstopp, tobak. / Abstract Tobacco has been the most profitable consumer product in the world for a very long time. Nicotine makes people addicted, both physiologically and psychologically. Smoking has been related to various diseases and is today the single largest cause of premature death. In Sweden, a significant number of premature deaths are caused each year due to smoking. Smoking is a major public health problem. Most people have a desire to stop smoking. Motivation and willingness have been shown to be necessary to reach a smoking cessation. The aim was to describe the former smokers' views on motivation to quit and then maintain that smoking cessation. The method used was a qualitative interview study. Ten former smokers were interviewed and an unstructured interview method was chosen. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The results showed that smoking cessation was a process in which motivation was seen in three different phases. The different phases were motivation to prepare a decision on quitting smoking, motivation to make decisions about smoking cessation, and motivation for maintaining smoking cessation. The various phases were identified feelings of uncertainty, where for example the need for support was found. Empowering was about how to determine their freedom and how feelings were revealed and among other things, pride and independence. Conclusion was that the motivation to reach a smoking cessation was based on several factors, varying from individual to individual and over time. Keywords: motivation, public health problem, smoking cessation, tobacco.

Rökning och passiv rökning är ett folkhälsoproblem som orsakar mycket ohälsa. På senare år har attityderna kring rökning ändrats från att ha varit rökarens rätt att röka till icke-rökarens rätt att slippa bli exponerad. Det här kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare då många icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rätt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den här studien är att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning där båda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill få röka i fred. Det finns ett problem med detta och det är att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvärligt att vara rökare. Det finns därför ett motstånd mot att finna en lösning som rökarna kan uppfatta som positivt. Studien genomfördes genom att 20 intervjuer gjordes med 20 personer. Dessa valdes ut genom ett så kallat strategiskt urval som bestod utav 10 icke-rökare och 10 rökare, hälften män och hälften kvinnor, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De fick svara på åtta frågor utifrån ett förutbestämd frågemall samt eventuella följdfrågor. Jag fann 12 huvudkategorier, sex från vardera grupp. I studien kom jag fram till att det handlar om de platser där grupperna mötts. Få icke-rökare störs utav rökning om de inte exponeras för den. De platser och situationer där icke-rökarna upplever att de exponeras för rökning är vid entréer till byggnader och i väntan på kollektivtrafiken. Det finns enligt resultatet stöd hos båda grupperna för införande av särskilda rökplatser. Motiven till dessa kan skilja sig åt något mellan grupperna, rökarna vill röka i fred och icke-rökarna vill slippa exponeras. Det finns önskan om ett avstånd om minst 15 meter från offentlig byggnad eller kollektiv trafik men det får enligt rökarna inte vara allt för långt bort. Det får inte bli för besvärligt för då ratas den särskilda platsen för rökning. Rökarna menar att det finns gränser för hur långt de ska behöva gå för att få röka. De vill inte heller behöva springa när tåget/bussen kommer. Vad som kanske är mest intressant när det gäller att icke-rökarna säger sig störas framförallt vid just entréer och platser där de väntar på kollektivtrafiken är att de platserna erbjuder exakt det som rökarna önskar vad gäller utformning av särskilda platser för rökning.  Det finns tak, askkoppar och sittplatser vilket gör att svaret på varför de röker just där kanske inte är så konstigt. Det finns inte något som hindrar dem från att röka där och platsen erbjuder exakt det som rökarna anser att en god rökmiljö ska erbjuda. / Smoking and passive smoking is a public health problem. It is derived from the smokers right to smoke and the non-smokers right not to be exposed. This can lead to conflict between non-smokers and smokers when non-smokers want to avoid exposure to tobacco smoke, while smokers are entitled by law to smoke in an outdoor environment. The purpose of this study is to investigate smokers and non-smokers experiences of smoking with the hope of finding a solution where both groups experiences can be met. Non-smokers do not want to be exposed to smoke and smokers want to smoke undisturbed. There is a problem with the tobacco prevention work carried out in Sweden due to the preventions are aimed to make it inconvenient for the smoker to smoke. Therefore, there is reluctance to find a solution that smokers may perceive as positive. The study was conducted through 20 interviews  with 10 non-smokers and 10 smokers, half of both gender, and qualitative content analysis ,and qualitative content analysis. I found 12 main categories, six from each group. In this study, I concluded that it is about the places where the groups met. Few non-smokers are disturbed of smoking if they are not exposed to it. Places and situations where non-smokers feel that they are exposed to smoking are at entrances and while waiting for public transport. According to the results the two groups supports introduction of special smoking places. The reasons for this may differ slightly between the groups, smokers want to smoke undisturbed and non-smokers do not want to be exposed to smoke. There is desire for a distance of at least 15 meters from the public building or public transport but it may as smokers express not be too far away. Smokers have limits on how far they should have to walk to smoke. They do not want to run from the special smoking place to catch the train / bus. The most interesting is that when it comes to non-smokers, is that they say they are exposed especially at large entrances and places where they are waiting for public transport, while this sites offer exactly what smokers want in terms of the design of special places for smoking. There are roofs, ashtrays and seating and there is nothing to prevent them from smoking there. The sites offer exactly what smokers believe well arranged smoking places are. / Pelle sellgren

Syftet med studien var att jämföra livskvalitet, kunskap om KOL och antal patienter som inlett ett rökstopp där en grupp erhöll standard vård och en annan grupp förutom standard vård även fick ett strukturerat omhändertagande på en distriktssköterskeledd KOL- mottagning med undervisning i egenvård.Studien genomfördes med kvasiexperimentell design. Urvalet var 52 patienter från primärvården med diagnosen KOL. Patienterna matchades utifrån kön, sjukdomens svårighetsgrad och slumpades sen till två grupper, en interventionsgrupp och en jämförandegrupp. Jämförandegruppen erhöll standardvård medan interventionsgruppen utöver standardvård erhöll två utbildningsbesök i egenvård hos astma KOL-sjuksköterskan på en vårdcentral i mellansverige.Som datainsamlingsmetod har två enkäter använts. En enkät som innehöll frågor om kön, ålder, civilstånd, utbildning, upplevd kunskap om KOL och rökstatus samt en enkät som hade till syfte att ge information om hur andningsbesvären påverkar patientens livskvalitet. Båda grupperna har svarat på enkäterna vid två tillfällen, vid det första besöket och vid det sista besöket efter tre månader. Interventionsgruppen har däremellan fått två utbildningsbesök.Resultaten visade statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna gällande livskvalitet, rökstopp och kunskaper om KOL. Interventionsgruppen hade fått minskade andningsbesvär, hade ökat sin fysiska aktivitet och fått en bättre psykosocial hälsa. Medan jämförande gruppen hade försämrats något i alla dessa avseenden. I interventionsgruppen hade sex av sexton rökande patienter slutat att röka, medan ingen hade slutat av de fjorton rökande patienterna i jämförandegruppen. Patienterna i interventions- gruppen hade också väsentligen större kunskaper om sin sjukdom jämfört med patienterna i jämförandegruppen.

Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal kan hjälpa vuxna patienter att sluta röka, en kortare eller längre tid, inför en elektiv operation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl erhölls 10 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes med både MeSH-termer och fritextsökning. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och samanställdes. Resultat: Metoder som kan användas för att hjälpa patienter att sluta röka är olika former av rådgivning och utbildning: hälsoutbildning, program för livsstilsförändringar, sluta-röka-linje. Att erbjuda rådgivning och stöd i kombination nikotinersättningspreparat är fungerande metoder: motiverande samtal och nikotinersättning, regelbunden rådgivning och nikotinersättning, rökavvänjning med hjälp av interaktivt dataprogram, information och hjälp med planering, nikotinersättning och uppmuntrande telefonsamtal. Effekten av nikotinplåster, läkemedel och akupunktstimulering som ensamma metoder var begränsad. Slutsatser: Olika former av rådgivning eller utbildning kan användas när patienter behöver sluta röka inför en elektiv operation. Metoder som kombinerar nikotinersättning och rådgivning eller stöd var mest effektiva. Använder sig sjukvårdspersonal av detta kan lidande minskas, undvika förlängd vårdtid och pengar sparas.

Rauchen stellt einen Risikofaktor für die allgemeine Gesundheit und speziell die Mundgesundheit dar. Die verschiedenen Effekte der Tabakbestandteile auf den Organismus wurden in Studien in der Vergangenheit zahlreich belegt. So ist Rauchen in der Zahnmedizin ein Risikofaktor für verschiedene orale Erkrankungen und stellt eine Kontraindikation für zahlreiche Therapien dar. Die Verschlechterung klinischer Parameter durch den Tabakkonsum steht somit außer Frage. Jedoch hat gerade das Nikotin einen maskierenden Effekt auf die vom Patienten verstärkt wahrgenommenen Symptome, wie Blutungen, Schwellungen und Rötungen. Somit stellt sich die Frage, inwieweit das Rauchen die wahrgenommene Mundgesundheit und die Mundgesundheitsbezogene Lebensqualität (MLQ) des Patienten beeinflusst. Die MLQ ist der Anteil der Lebensqualität, der durch die Mundgesundheit bestimmt wird. Bisher wurde lediglich eine Studie in den USA zum Einfluss des Rauchens auf die wahrgenommene Mundgesundheit durchgeführt. Die vorliegende Untersuchung ist eine Querschnittsstudie, in welche 811 Erwachsene aus der Bundesrepublik Deutschland einbezogen wurden. Um eine größere Streuung der Zielvariablen zu erhalten, wurde eine disproportionale Verteilung des Alters der Probanden durch das Quota-Verfahren herangezogen. Der Risikofaktor Rauchen wurde mit Hilfe eines Gesundheitsstatus-Fragebogen erfragt. Die Zielvariablen wurden mit der deutschen Version des international anerkannten Oral Health Impact Profile bestimmt. Für statistische Analysen wurde der Risikofaktor in quantitative (konsumierte Jahrespackungen, starke/ leichte Raucher unter den Rauchern) und qualitative (Raucher/ Nichtraucher, Nie-/ ehemalige Raucher unter den Nichtrauchern) Aspekte differenziert. Die Einflüsse dieser Ausprägungen auf drei prinzipielle Stufen der Zielvariablen wurden mit linearen und logistischen Regressionen untersucht. Die wahrgenommene Mundgesundheit wurde als globale Frage betrachtet. Weiterhin wurden die MLQ als Messkonstrukt und differenziert ihre vier Dimensionen untersucht. In die Regressionsanalysen wurden die Confounder Alter, Geschlecht und der Beck Depression Inventar als psychosoziale Komponente einbezogen. Die Daten der Studienteilnehmer wurden nach der Zusammensetzung der Bevölkerung der Bundesrepublik Deutschland des Jahres 2006 stratifiziert. Charakteristische Werte dieser adjustierten Studienpopulation wurden mit der deutschen Bevölkerung verglichen. Somit konnte eine Allgemeingültigkeit weiterer Ergebnisse belegt werden. In den statistischen Analysen konnten statistisch signifikante Zusammenhänge der qualitativen (Rauchen/Nichtraucher) Variable des Risikofaktors und den Zielvariablen wahrgenommene Mundgesundheit sowie der MLQ-Dimension “Aussehen” nachgewiesen werden. Die qualitative Ausprägung des Rauchens (konsumierte Jahrespackungen) hatte einen statistisch signifikanten Einfluss auf die wahrgenommene Mundgesundheit als globale Frage, auf die MLQ und die Dimension “Aussehen”. Alle weiteren untersuchten Zusammenhänge waren nicht statistisch signifikant. Der Einfluss des Rauchens auf die wahrgenommene Mundgesundheit und die Mundgesundheitsbezogene Lebensqualität als Messkonstrukt konnte belegt werden, beschränkt sich aber auf die dentofaziale Ästhetik. Und auch dieser Zusammenhang ist sehr gering. Weitere Aspekte wie Schmerzen und Funktionelle Einschränkungen stellen sich für den rauchenden Patienten nicht dar. Aus diesem Grund sind Patienten auf eine noch bessere Aufklärung durch Zahnärzte hinsichtlich tabakassoziierter oraler Erkrankungen angewiesen. Die MLQ und die wahrgenommene Mundgesundheit stellen in der Wissenschaft wichtige Messinstrumente für den Bedarf und den Erfolg zahnmedizinischer Therapien dar. In zukünftigen Studien sollten Ergebnisse stets auch auf den Confounder Rauchen statistisch kontrolliert werden.