Mobile banking is an application of mobile computing which provides customers with the support needed to be able to bank anywhere, anytime using a mobile handheld device and a mobile service such as text messaging (SMS). Mobile banking removes space and time limitations from banking activities such as checking account balances, or transferring money from one account to another. In recent research and studies it was found that while mobile banking and more specifically SMS-based mobile banking applications have become popular in some countries and regions, they were still not widely used. This study identifies and investigates the factors which influence customers’ decision to use a specific form of mobile banking, and specifically focuses on the evaluation of SMS-based mobile banking in the context of New Zealand. The research model includes the basic concepts of the Technology Acceptance Model (TAM), as well as some constructs derived through a focus group discussion. The model is tested to determine its predictive power with respect to individual’s behaviour when considering the use of SMS-based mobile banking. A survey questionnaire was developed and employed to collect data from 250 AUT university students in New Zealand. The results of the data analysis contributes to the body of knowledge in the area by demonstrating that context specific factors such as service quality and service awareness are influencing user perceptions about the usefulness of SMS mobile banking which in turn affect intention to use and adoption. Secondly, the study demonstrates, on the example of SMS-based mobile banking, how a hybrid approach involving qualitative data collection and a subsequent quantitative survey can help investigate how user perceptions about usefulness and ease of use are formed. Although the study has its limitations, the implications of the results allow providing practical recommendations to the banking industry, and directions for further work.

<p>Abstrakt</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur olika omständigheter påverkar ungdomars låntagande, samt hur ungdomar förhåller sig till dessa. Frågeställningarna som ställts är ” Hur påverkar olika omständigheter i det moderna samhället, ungdomars syn på SMS-lån?” och “Hur kan dessa omständigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lån?”. <strong> </strong>För att skapa en förståelse av fenomenet har en kvalitativ metod använts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i åldern 19-24 år har genomförts och utgjort grunden för studien. Grounded theory har använts i avsikt att synliggöra SMS-lån som fenomen och bidra till att förklara och förstå det. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av tre olika modernitets sociologer; Beck, Giddens och Bauman. Genom teorier om individualisering, abstrakta system och riskkalkylering bidrar dessa till en mer generell förklaring av SMS-lån som fenomen. Resultatet av studien visar att, huruvida man valt att ta ett SMS-lån eller inte berodde på hur man uppfattat/ställt sig till olika omständigheter. Omständigheterna visade sig bero på vilket behov man har av SMS-lån, vilken tillit man känner till SMS-lån som system samt hur man resonerar runt riskerna med SMS-lån. Ungdomar med ostadig ekonomi som kände lite eller inget stöd från familjen vid ekonomiska svårigheter verkade mer benägna att ta SMS-lån än ungdomar som kände stöd i familjen. Detta har tolkats som ett tecken på hur det moderna samhället, genom individualisering, bidrar till ungdomars SMS-lånande.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter.</p><p><strong></strong></p><p>Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.</p><p> </p><p>Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar:</p><p>- Vilka människor tar SMS-lån</p><p>- Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån?</p><p>- Varför tas SMS-lån?</p><p>- Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?</p><p> </p><p>Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.</p><p> </p><p>Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatta studier:</strong></p><p>Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.</p>

<p>Smålån via sms är ett relativt nytt fenomen som uppkom år 2006 på den svenska lånemarknaden. I media har det lyfts fram mycket kritik mot smslångivarnas verksamhet som främst grundar sig på att människor får låna även om de har dålig ekonomi, låg inkomst eller betalningsanmärkningar. Kritiker menar även att avgifterna för smslånen är mycket höga och de lånade pengarna blir tillgängliga snabbt vilket kan medföra att människor försätts i svåra situationer med skulder. Sedan år 2006 har antalet beviljade krediter ökat successivt vilket resulterar i att de som inte kan betala tillbaka sina lån har ökat drastiskt och en stor del av dem har hamnat hos Kronofogdemyndigheten.</p><p>I våra studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att få en djupare kunskap om ämnet. Den empiriska informationen vi har samlat in är baserad på intervjuer med smslångivare, myndigheter, indrivningsföretag och andra aktörer vars åsikt har betydelse i diskussionen om smslån.</p><p>I vår analys har vi sammanställt och jämfört den empiriska och teoretiska informationen för att framhålla liknelser och avvikelser som vi kommit fram till under arbetets gång. Vi har i vår uppsats konstaterat att smslån är ett lättillgängligt och smidigt sätt at låna pengar på. Det kan hjälpa en människa på kort tid men underminera en människas långsiktiga planering av sin ekonomi. Vi har i uppsatsen bland annat velat få svar på vem som ska bära ansvaret för de konsekvenser som ett smslån kan medföra. En mening är att den enskilda individen ska ta ansvar för beslut gällande den privata ekonomin. En annan respondent förespråkar ett förebyggande arbete där tydlig information ska ges om smslånen för att hjälpa människor i sitt beslutande och en tredje åsikt efterlyser strängare lagstiftning gällande kreditprövning för att försäkra sig om låntagarnas återbetalningsförmåga samt en lagstiftning som skyddar gäldenären. Flera av de respondenter som har intervjuats i uppsatsen anser att smslångivningen har en framtid. De menar att den traditionella lånemarknaden håller på att utvecklas med hjälp av ny teknik och innovation gällande villkor och marknadsföring av mindre krediter.</p>

<p>SMS-trafiken världen över ökar hela tiden och användningsområdena blir fler. Flera företag har börjat använda SMS som ett medium att kontakta sina kunder, de allra vanligaste brancherna som utnyttjar detta är banker, logistikföretag och läkarmottagningar. När ett företag vill SMSa ut till sina kunder så går SMSet via en aggregatör som har kontakter med flera operatörer. En aggregatörs framgång är beroende av att så många SMS som möjligt kommer fram, för det är på det de tjänar pengar. Denna rapport utreder därför på vilket sätt man kan mäta kvalité på SMS-utskick hos en aggregatör och med kvalité avses leveranssäkerhet, leveranstid och genomströmningshastighet. Arbetets första delar handlar om vad en aggregatör gör och vad kvalité är för en aggregatör, samt de tekniska bitarna som finns kring SMS såsom GSM och SMPP. Den data som har analyserats kommer ifrån en databas hos en aggregatör och tillsammans med vetskapen ifrån bakgrundsarbetet så har resultatet blivit åtta stycken olika mätningar som tillsammans mäter de kvalitéaspekter en aggregatör har. Med de mätmetoder som presenteras i detta arbete är det fullt möjligt att med ett monitoreringsverktyg få överblick av SMS-trafiken hos en aggregatör.</p><p> </p>

<p>As an increasing number of people are logging on to the internet to do their shopping, it is imperative for a site to be accessible and usable. Nielsen’s heuristic method is one esteemed method that many web site developers use in their design work. One study suggests that online shopping needs most improvement with the heuristics “User control and freedom” where an undo button often is lacking and in ‘Help and Documentation’ where the user may not easily switch between their work and the help. The study, however, has been made on grocery shops alone.</p><p>The following study adopts the results of the past study as hypotheses and investigates if they hold true for another type of online shopping site – women’s apparel. The results of the study confirm that these two heuristics indeed are the two most troublesome. However, for the biggest usability disaster under each, the results are either inapplicable or only lend weak support. The following results lend more support to a possible generalization for all online sites and better awareness among software developers of online shopping sites. Yet a more consistent base of common usability disasters under these two specific heuristics needs to be developed.</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p>Syftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter. Eleverna klarar bra att skilja sitt vardagsspråk, det vill säga det språk de använder på fritiden när de chattar och skickar SMS från det språk de använder i skolan när de skriver formella texter som till exempel nationella prov.</p></strong></p>

No description available.

<p> </p><p>Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden.</p><p>Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem<em>. </em></p><p>För att minska skuldsättningen bland de unga vuxna i Sverige, rekommenderar vi därför i vår slutsats att införa exempelvis privatekonomi som ett eget ämne i skolan, att sms-låneföretagen gör en noggrannare kreditprövning och att konsumenten måste ta ett större ansvar för sitt eget handlande.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka den nya företeelsen med sms-lån och ungas (18-25 år) förhållande till detta. För att belysa de problem som sms-lån utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrån rättssäkerhet. Rättssäkerhetsbegreppet känner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs från ett antal, på våra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nämnare som finns dem emellan. Vi har tittat på vad ett sms-lån är och med hjälp av främst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lån som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar. I korthet redogör vi även för Finlands syn på sms-lån och hur de har hanterat problemen med detta då Finland kom i kontakt med sms-lån tidigare än Sverige och har agerat på området.</p><p> </p><p>Vid vår undersökning av sms-lån och de regler som finns vid konsumentkrediter har vi kunnat konstatera att denna företeelse är möjlig främst på grund av tre klara undantag i lagen. Dessa kryphål gör att kreditgivarna slipper kravet på kreditprövning, skriftliga avtalsvillkor och krav på information angående räntor och vid marknadsföring. Vidare har vi tittat närmare på de två domar som finns på området samt vad som menas med begreppet god kreditgivningssed enligt konsumentkreditlagen. Det har i våra undersökningar visat sig att förutsebarheten är ett viktigt inslag i rättssäkerheten som finns till för att skydda individerna i ett samhälle mot oskäliga villkor från makthavare (i denna uppsats rör det sig om konsumenter mot kreditgivare). Skyddet som rättssäkerheten ger anges i lagar och förordningar, men då sms-lån inte regleras är de enligt vår mening inte rättssäkra. Vi tror att rättssäkerhet skulle kunna infinna sig efter ändringar i konsumentkreditlagen, enklast genom att ta bort de undantag som finns, så att alla lån regleras på samma sätt. På så vis får konsumenten förutsägbarhet vilket följs av rättssäkerhet. Samhällets utveckling går ständigt framåt och lagstiftningen borde följa med i samhällets utveckling för att kunna trygga konsumenten som är den svagare parten i ett kreditförhållande. Inom konsumentkreditområdet har det kommit fram en del nyheter, EU har kommit med ett nytt direktiv om konsumentkrediter och det pågår i skrivande stund en utredning om sms-lån hos justitiedepartementet.  </p>