Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete. För att studera hur SO- undervisningen ser ut används Christina Odenstads[1] teori om SO- didaktik. Knud Illeris[2] definition av kompetensutveckling och Ulf Blossings[3] teori om hur förbättringsarbetet bör ske används för att belysa lärarnas upplevelser av befintlig kompetensutveckling. Jon Ohlsson[4] hjälper studien att belysa hur det befintliga samarbetet ser ut och bör utformas. Jonas Aspelins och Sven Perssons[5] teori om relationell pedagogik inkluderas för att belysa hur kollegialt lärande påverkar skolutvecklingen. Den insamlade data tolkades sedan utifrån en deduktiv forskningsansats. Resultatet visar att samarbetet hämmas av skolans organisatoriska förutsättningar. Det ges varken tid eller utrymme för samverkan. Lärarna upplever heller inte att kompetensutvecklingen riktas mot SO- ämnena. Varken det nuvarande samarbetet eller kompetensutvecklingen anser lärarna bidra till att förbättra SO- undervisningen. Det finns inget forum för kollegialt lärande inom SO- ämnena, vilket enligt studiens teoretiska grund ger ett ineffektivt förbättringsarbete. [1] Odenstad, 2011, Ämnesdidaktik för SO- ämnena. [2] Illeris, 2013, Kompetens- Vad? Hur? Varför? [3] Blossing, 2009, Kompetens för samspelande skolor – om skolorganisationer och skolförbättring. [4] Ohlsson, 2004, Arbetslag och lärande – lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. [5] Aspelin & Persson, 2013, Om relationell pedagogik.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser på hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor. / <p>SO</p>

Submitted by Nuzia Santos (nuzia@cpqrr.fiocruz.br) on 2015-12-29T16:05:30Z No. of bitstreams: 1 Tese_EPI_AdrianoRobertoTarifaVicente.pdf: 245190 bytes, checksum: dee37031f981aaada12e243fea6378f2 (MD5) / Approved for entry into archive by Nuzia Santos (nuzia@cpqrr.fiocruz.br) on 2015-12-29T16:05:43Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Tese_EPI_AdrianoRobertoTarifaVicente.pdf: 245190 bytes, checksum: dee37031f981aaada12e243fea6378f2 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-12-29T16:05:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese_EPI_AdrianoRobertoTarifaVicente.pdf: 245190 bytes, checksum: dee37031f981aaada12e243fea6378f2 (MD5) Previous issue date: 2015 / Fundação Oswaldo Cruz. Centro de Pesquisa Rene Rachou / Objetivo: Investigar o uso de antidepressivos entre idosos residentes em comunidade, em termos da prevalência e dos fatores associados, além das classes farmacológicas e princípios ativos mais utilizados. Metodologia: Participaram deste estudo seccional 1.606 idosos (60 ou mais anos de idade), integrantes da linha da linha-base da coorte do Projeto Bambuí, um estudo longitudinal sobre envelhecimento e saúde, desenvolvido na cidade de mesmo nome, em Minas Gerais. A variável-evento foi o uso referido de antidepressivos nos últimos 90 dias, com verificação de embalagem. A classi ficação dos medicamentos foi baseada no Anatomical Therapeutic Chemical Index (ATC Code). Usuários e não usuários de antidepressivos foram comparados quanto a características sociodemográficas, de condição de saúde e uso de serviços de saúde, além de suporte social e religiosidade, por meio do teste do qui-quadrado de Pearson. O modelo de regressão logística foi utilizado para testar hipóteses de associação, gerando estimativas brutas e ajustadas de odds ratios e respectivos intervalos de confiança de 95%, considerando o nível de significância de 5%. Resultados: A prevalência do uso de antidepressivo foi de 8,4% (IC95%: 7,1%-9,8%). Os antidepressivos tricíclicos (ADT) foram aqueles mais utilizados (76,4%) e a amitriptilin a (34,7%) foi o princípio ativo predominante entre os antidepressivos referidos. Após o ajustamento múltiplo, associações positivas e independentes foram observadas para o sexo feminino (OR=3,74; IC95% 2,15-6,49), auto-avaliação da saúde como ruim (OR=2,05; IC 95% 1,15-3,65), número de consultas médicas (OR=1,06; IC95% 1,02-1,08) e cobertura por pl ano de saúde (OR=1,76; IC95% 1,11-2,80; associações negativas e independentes foram observadas para disfunção cognitiva (OR=0,43; IC95% 0,21-0,84) e frequência semanal ao culto religioso (OR=0,44; IC95% 0,28-0,71). Conclusão: Nossos resultados mostraram o sexo feminino como a característica mais fortemente associada ao uso de antidepre ssivos, e que, nessa população, a religiosidade possivelmente ocupa um lugar de destaque no arsenal de estratégias de enfrentamento de problemas de saúde, especialmente os mentais. Em razão disso, os profissionais de saúde devem considerar a religiosidade e dos pacientes quando das orientações e tratamento propostos no enfrentamento do seu sofrimento mental. / Aim: The present study aimed to investigate the prevalence of antidepressant use and its correlates in the elders living in the community. Additionally, it aimed to identify the most widely used antidepressants, in terms of their pharmacological class and active principle. Methods: 1,606 elderly residents with 60 years or more on January 1st 1997 were identified and found eligible to constitute the baseline cohort of the Bambuí Project, a longitudinal study on aging and health, developed in the city of the same name, in Minas Gerais state. The dependent variable was the consumption of antidepressants, mentioned by participants and verified by inspection of the packaging. Drugs were coded using the Anatomical Therapeutic Chemical Index (ATC Code). The Pearson's chi-squared test was used to compare the antidepressant users with non-users in terms of sociodemographic characteristics, health and use of health services provided, as well as social support and religiousness. Factors statistically associated with antid epressant use were tested by logistic regr ession model, which generated crude and adjusted estimates of odds ratios and 95% confidence intervals, considering the significance level of 5%. Results: The prevalence of antidepressant use was 8.4% (95%CI:7.1%-9.8%). Tricyclic (pharmacological group) and amitriptyline (chemical substance) were the most frequently antidepressants used. After multiple adjustment, positive and independent associations were observ ed for females (OR=3.74; 95%CI:2.15-6.49), poor self-rated health (OR=2.05; IC95%:1.15-3.65), health insurance coverage (OR=1.76; 95%CI:1.11-2.80) and number of medical consultations (OR=1.06; 95%CI:1.02-1.08). Independent negative associations were observed for cognitive impairment (OR=0.43; 95%CI:0.21-0.84) and weekly church attendance (OR=0.44; 95% CI:0.28-0.71). Conclusion; Our results showed female sex as the characteristic most strongly associated with the use of antidepressants, and that, in this population, religiousness occupies a prominent place in the arsenal of strategies for coping with health problems, especially mental health ones. As a result, healthcare professionals should consider the religiosity of patients when the proposed guidelines and treatment in addressing their mental suffering.

Made available in DSpace on 2016-08-30T10:50:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_6149_Dissertacao_Poliane Sampaio.pdf: 2593693 bytes, checksum: de4527d929bf3d461c25399d752f918c (MD5) Previous issue date: 2012-12-18 / Sampaio, P. Análise Espacial dos casos novos de hanseníase e a correlação com os indicadores socioeconômicos no Município de Vitória, ES no período de 2005 a 2009. Dissertação de mestrado (Saúde Coletiva) Programa de Pós- Graduação em Saúde Coletiva, UFES, Vitória, 2012. Introdução. A Hanseníase é historicamente um importante problema de saúde pública. No Brasil constitui uma ameaça á saúde da população, sendo que áreas de extrema pobreza ou de pouco acesso a serviços de saúde apresentam um aumento da incidência. Vitória, capital do estado do Espírito Santo, apresenta altas taxas de incidência da doença com uma média de 70 casos/100000 habitantes nos últimos anos. Sendo a hanseníase uma doença com grande influência nos indicadores socioeconômicos, o questionamento sobre essa relação ser verdadeira no município de Vitória instigou a realização deste trabalho. Objetivo. Estudar a distribuição espacial dos casos novos de hanseníase, por bairros do município de Vitória e a correlação com os indicadores socioeconômicos no período de 2005 a 2009. Métodos. Estudo de delineamento ecológico em que foram utilizados dados sobre incidência da hanseníase coletados no SINAN. Realizou-se análise espacial usando modelos estatísticos e calculou-se a taxa de incidência da doença por bairro. Os indicadores de avaliação da endemia foram analisados segundo parâmetros propostos pelo Ministério da Saúde. Resultados. Através de mapas temáticos, visualizou-se a distribuição espacial heterogênea da hanseníase entre os bairros, sendo possível identificar áreas com alto risco de adoecimento. As regiões, São Pedro e Jabour, apresentaram maior incidência espacial de casos da doença pelo método Bayesiano Empírico Local. Para avaliar o efeito da variável IQU na ocorrência da hanseníase, bem como tentar captar uma eventual dependência espacial a partir da inclusão de efeitos aleatórios espaciais, foram utilizados a modelagem Completamente Bayesiano, observando que os bairros com um baixo IQU possuem maior índice de detecção de hanseníase do que os bairros com padrão elevado do IQU. Esse resultado reforça que a presença de um baixo IQU pode facilitar o aparecimento da hanseníase. Conclusão. Espera-se que este estudo possa subsidiar o delineamento das estratégias de controle no município de Vitória, pois indica regiões específicas e prioritárias, de uma doença tão caracteristicamente de determinação social como a hanseníase.

Made available in DSpace on 2018-08-01T23:42:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_6861_Balbi Neto (2016) Tese v14.pdf: 1637873 bytes, checksum: 8c2e7ab122f55434ea543259a5ef6ee1 (MD5) Previous issue date: 2016-08-30 / No foco da prática do Treinamento de Habilidades Sociais (THS), os repertórios interpessoais são analisados por suas consequências reforçadoras: no longo prazo são classificados como assertivo; no curto prazo, agressivo ou passivo, conforme as propriedades definidas pela cultura. Esta classificação também é aplicada ao comportamento de comunicação (idiomática ou não), que tem como produto estímulo para outro comportamento, verbal ou não. A análise skinneriana do comportamento verbal avança a interpretação e a explicação funcional dos determinantes da comunicação humana, incluindo os elementos autoclíticos desses repertórios interpessoais. Todavia, pesquisas sobre autoclítico apresentam limitações de alcance e impacto, já que é difícil reconhecer a função das suas variações topográficas. Contribuindo com a perspectiva comportamental do THS, a tese defendida aqui é que na comunicação verbal vocal idiomática os autoclíticos alteram os operantes básicos de tal forma que proporcionam ao ouvinte condições mais prováveis de o falante obter consequências reforçadoras, positivas ou negativas. Sua defesa se faz com três estudos inter-relacionados, com os objetivos de: (a) descrever as diferentes topografias da resposta do comportamento humano de comunicação, propondo taxonomia; (b) apresentar método de classificação de autoclíticos gramaticais idiomáticos lexicais, com base na classificação gramatical da língua portuguesa, ilustrando sua aplicação com transcrição de verbalizações; e (c) analisar os processos autoclíticos idiomáticos lexicais em comportamentos verbais de repertórios passivos, agressivos e assertivo de pessoas adultas. Os métodos para isto foram, respectivamente: (a) revisão de literatura sobre termos-tema e elaboração de critérios (táxons) de classificação das repostas de comunicação; (b) auto-observação da análise funcional de transcrições de discursos na descrição de um método de classificação de autoclíticos; e (c) classificação e análise de autoclíticos nos discursos de 4 participantes-atores (2 de cada sexo) e de 2 interlocutores-confederados (de ambos os sexos) durante a aplicação da Escala de Avaliação da Competência Social os participantes-atores interpretaram personagens com discurso de repertório predominantemente passivo e agressivo; os interlocutores, assertivo. Os resultados inter-relacionados são: (a) uma taxonomia da resposta de comunicação com 29 possibilidades de classificação da mesma, com base no contexto de sua ocorrência, no meio em que ela tem efeito e nas suas formas e nas do seu produto; (b) uma proposta metodológica de classificação de autoclíticos gramaticais lexicais com três passos analíticos (Preparação, Classificação e Revisão); e (c) um estudo empírico indicando que: discursos agressivos são mais socialmente competentes do que os passivos, e caracterizados por frequências absolutas elevadas de autoclíticos (especialmente quantificadores e relacionais); discursos com a propriedade passividade têm porcentagens elevadas de qualificadores ou manipulativos; os com assertividade, de quantificadores e relacionais. Descritivos e manipulativos sinalizam incompetência social ou baixa assertividade, pois se apresentam em porcentagens elevadas nos discursos passivo e agressivo; quantificadores sinalizam competência social ou assertividade, pois ocorrem em porcentagens elevadas no discurso assertivo; qualificadores relacionam-se fortemente ao discurso passivo; e relacionais são funcionalmente emitidos na defesa dos direitos, com porcentagens elevadas nos discursos assertivo e agressivo. As três principais conclusões da tese são o estreitamento da interlocução entre analistas do comportamento e estudiosos da comunicação (idiomática e não idiomática), a possibilidade de aumentar a concordância na classificação dos autoclíticos lexicais e a comparação da análise funcional do comportamento verbal autoclítico nos repertórios-foco no THS.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om det gick att hitta specifika SO-läxor som skapade mer problematik i hemmet samt om det fanns varianter som eleverna tyckte var med glädjande och stimulerade. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där det skickades två olika enkäter. En elevenkät som besvarades av 252 respondenter och en enkät till vårdnadshavarna som besvarades av 214 respondenter. Arbetet har utgått från det sociokulturella perspektivet och analysen av datamaterialet har skett genom programmet SPSS analytics. Resultatet visade att den variant av SO-läxa som eleverna tyckte var mest glädjande att få var nyhetsläxan medan de tyckte den variant som de tyckte de lärde sig mest på var öva-mer-läxan. Öva-mer-läxan var även, utifrån både elev och vårdnadshavarnas perspektiv, den läxa som skapade mest problematik i hemmet.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om det gick att hitta specifika SO-läxor som skapade mer problematik i hemmet samt om det fanns varianter som eleverna tyckte var med glädjande och stimulerade. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där det skickades två olika enkäter. En elevenkät som besvarades av 252 respondenter och en enkät till vårdnadshavarna som besvarades av 214 respondenter. Arbetet har utgått från det sociokulturella perspektivet och analysen av datamaterialet har skett genom programmet SPSS analytics. Resultatet visade att den variant av SO-läxa som eleverna tyckte var mest glädjande att få var nyhetsläxan medan de tyckte den variant som de tyckte de lärde sig mest på var öva-mer-läxan. Öva-mer-läxan var även, utifrån både elev och vårdnadshavarnas perspektiv, den läxa som skapade mest problematik i hemmet.

Syftet med denna studie har varit att förstå hur SO-lärare på gymnasiet uppfattar elevernas litteracitet och om den har försämrats under loppet av lärarnas respektive karriärer, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Föreliggande arbete är en kvalitativ, tematisk studie, inspirerad av grundad teori (GT). Tio lärare i SO-ämnen på gymnasiet intervjuades om elevers läsförståelse och hur den förändrats. En viktig aspekt var hur de arbetar för att elever i behov av särskilt stöd ska utveckla sitt textläsande. Efter intervjuerna kodades materialet och tre huvudteman togs fram: förutsättningar, orsaker och konsekvenser. Dessa huvudteman ligger till grund för resultat-presentationen.De flesta lärarna ansåg att läsförståelsen har försämrats dramatiskt de senaste tio – femton åren och att andra förutsättningar gäller idag. De vittnar om ett ökat behov av att lära eleverna grundläggande begrepp och ämnesord. Lärarna beskriver att kraven på läsförståelse från kursplaner och läroböcker har ökat, samtidigt som läsförståelsen försämrats. De ser förändringen som en del av en samhälls-förändring, som ligger utanför deras kontroll. Detta kan sägas vara lärarnas ”main concern”, en term som används inom GT.Det fanns även ett antal lärare som inte såg någon generell försämring av läsförståelsen, men ändå ansåg att det idag föreligger ett större motstånd mot att läsa, än förr. Orsakerna till detta motstånd är även det en del av en samhällsförändring.Studien visar hur SO-lärare ser på sin roll som textförmedlare och hur de ser på sin egen möjlighet att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.

Denna litteraturstudie berör tidigare forskning i Sverige, USA och Storbritannien rörande frågorna om historieundervisningens läroplaner, metoder, start har sett ut samt om historia varit ett eget skolämne eller ingått i SO-ämnet