Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om social inkludering, samt vilken kunskap pedagoger har om vikten av tidiga insatser när barn uppvisar svårigheter i samspelet med andra. Med detta vill vi bidra med mer kunskap om hur pedagoger kan stötta barn med samspelssvårigheter och vad den sociala samvaron betyder för barns utveckling och lärande i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där inkludering i den sociala gemenskapen utgör den centrala frågan. Vi redovisar för vad tidigare forskning visar om hur barn utvecklas och lär genom den sociala samvaron på förskolan. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer gjordes med fem verksamma pedagoger i förskolan. Fokus i studien var pedagogernas syn på social inkludering och vad som påverkar hur pedagoger kan ge barnen stöd. Genom att analysera det uppsamlade materialet kunde vi se likheter och skillnader i pedagogernas synsätt. Vi kunde se att pedagogerna hade samma vision av begreppet inkludering, men att olika faktorer påverkar i vilken mån pedagogerna når upp till denna vision. I diskussionen tar vi upp vad den tidigare forskningen säger om den sociala gemenskapen och vad leken har för betydelse för barns lärande. Vi kopplar detta till de förutsättningar och hinder för social inkludering som de intervjuade pedagogerna ger uttryck för. Slutsatsen blir att det krävs mer kompetens och resurser för arbetet med inkludering. Studien visar även att inkludering kan vara ett dilemma, att anpassningar för vissa barn kan betyda begränsningar för andra, går det verkligen att uppnå en förskola för alla? / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Today, social media is an integral part of young adults' lives, while increased perceived anxiety has become a general concern. The purpose of the study was therefore to investigate how social media addiction is related to perceived anxiety in young adults. Additional aspects investigated were whether there was any difference in perceived anxiety between men and women and whether there was any relation to age. The data collection was carried out via the digital channels Facebook and LinkedIn where 108 young adults participated. The survey was based on two validated questionnaires, the Beck Anxiety Inventory (BAI) and the Social Media Addiction Scale (SMAS). The statistical analyses that were used to answer the question were a correlation analysis and a multiple regression analysis. The results showed that there was a significant relationship between addiction of social media and perceived anxiety in young adults. However, the results showed no gender or age differences. The conclusion drawn was that addiction of social media was associated with increased perceived anxiety. / I dagens samhälle utgör sociala medier en integrerad del av unga vuxnas liv, samtidigt som ökad upplevd ångest har blivit en allmän oro. Syftet med studien var därför att undersöka hur beroende av sociala medier är relaterat till upplevd ångest bland unga vuxna. Ytterligare aspekter som undersöktes var om det fanns eventuella skillnader mellan upplevd ångest hos män och kvinnor samt om det fanns någon skillnad i ålder. Datainsamlingen genomfördes via de digitala kanalerna Facebook och LinkedIn där 108 unga vuxna deltog. Enkätundersökningen baserades på två validerade frågeformulär, Beck Anxiety Inventory (BAI) och Social Media Addiction Scale (SMAS). De statistiska analyser som gjordes för att besvara frågeställningen var en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan beroende av sociala medier och upplevd ångest bland unga vuxna. Resultatet visade däremot inga köns- eller åldersskillnader. Slutsatsen som drogs var att beroende av sociala medier var associerat med ökad upplevd ångest.

Uppsatsen undersöker och exemplifierar hur innehållsskapare, influencers, kommunicerar med sin publik på plattformar där huvudinnehållet är tidsbegränsade videor med en tidsgräns på några minuter, till exempel TikTok. Huvudfrågan är om, och i så fall hur, innehåll som är sponsrat skiljer sig från innehåll som inte är sponsrat. Genom en narrativ analys och med hjälp av visuell analys diskuteras två innehållsskapares videor, vilka likheter och skillnader som finns mellan det sponsrade och det icke-sponsrade innehållet. Slutsatsen som nås är att det sponsrade och icke-sponsrade materialet kommuniceras på mycket lika sätt, där beteendet runt den sponsrade produkten är den enda konkreta skillnaden.

I uppsatsen får vi ta del av yrkesverksamma specialpedagoger och deras beskrivningar av sinsamtalsroll i mötet med vårdnadshavare, men även förstå hur pedagogerna uttrycker siggenom olika samtalsmodeller inspirerat av Jürgen Habermas kommunikationsteori. Arbetet visar beskrivningar som ringar in både tvåsamma mötena med vårdnadshavare, men även tar upp hur specialpedagogerna upplever att rollen till vårdnadshavare förhåller sig under möten med fler deltagare. Arbetets teoretiska utgångspunkt är inspirerat av både socialkonstruktionismens synsätt och Habermas teori om kommunikativt handlande, som ger exempel på kommunikationsmodeller för samtal. Socialkonstruktionismen med fokus på hur grupptillhörighet och (tidigare) kulturella livserfarenheter kan påverka inflytande, blir ett intressant raster att förstå specialpedagogernas berättelser genom. Men även hur makt påverkar hur vi uppfattar och positionerar varandra. Metoden är i sin helhet kvalitativ och analysen genomförs i formen av en innehållsanalys, där små återkommande betydelsebärande enheter grupperas i teman utifrån det framträdande mönstret. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattningar om sin samtalsroll är präglad av både relation och lyssnande, där en mer komplex innebörd av samtalsrollen växer fram ur de olika beskrivningarna. I materialet synliggörs att specialpedagogerna oftare ger uttryck för ettkommunikativt handlande förhållningssätt, och att de strategiska handlandena utifrån Habermas kommunikationsteorier, oftare omnämns i samtal präglade av spänningar och eller konflikter.

Purpose: The purpose of this study is to increase an understanding of the importance of organizational socialization in an introduction process based on employees' experiences. Our hope is to clarify which aspects are meaningful for a new employee in order to tie social bonds to the workplace, while those aspects also promote organizations' way of formulating their introduction process. Methodology: A survey focusing on introduction processes with an inductive approach.    Empirical data have been collected through six semi-structured interviews. Conclusions: The result of the study showed that the aspects that are meaningful for new hires to tie social bonds to the workplace are that introduction processes should be structured. The study concludes that relationships are what should permeate introduction processes at all levels to tie social bonds, which is valuable for both the new hire and the organization.

Problemformulering och syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka miljöorganisationers kommunikativa budskapsstrategier för att bilda opinion på sociala medier. Utgångspunkten för arbetet var vår problemformulering där vi ställde frågan huruvida ibland tvivelaktiga kommunikationsstrategier från stora internationella miljöorganisationer påverkar legitimiteten för gräsrotsrörelser inom mindre marknader och deras miljöarbete. Samt även att utveckla förståelsen kring vilka budskap som lämpar sig bäst för dagens digitala samhälle. För att besvara syftet utgick undersökningen från tre frågeställningar: I vilken utsträckning betonas sakfrågor respektive emotionella budskap? Hur förhåller miljöorganisationer sig till vilseledande och manipulerande budskap? Och, vilka strategiska skillnader och liknelser förekommer mellan en internationell och nationell miljöorganisation? Metod och material: För att genomföra undersökningen valde vi att utföra en kvantitativ innehållsanalys av Greenpeace International och Föreningen Skydda Skogens inlägg på sociala medier. Materialet bestod utav sammanlagt 120 inlägg från organisationernas Facebook, Instagram och Twitter konton. Studien avgränsades till att enbart analysera textbaserat innehåll och uteslöt all typ av visuellt material. Huvudresultat: Resultatet visade att båda organisationernas inlägg främst baseras på känslomässiga budskap. Resultatet pekade även på att organisationerna publicerar inlägg där det förekommer brist på information, en typ av vilseledande budskap. En gemensam nämnare för Greenpeace och Skydda Skogen är att skogsavverkning och industriförstörelse är två tydliga teman som de ofta presenterar i deras kommunikation. En central skillnad mellan organisationerna gällande gestaltningen av skogsfrågor är att Skydda Skogen presenterar budskap med koppling till olika politiska beslutsfattare i betydligt större utsträckning än vad en internationell organisation som Greenpeace gör.

During the past few years, the usage of social media has increased. This has opened up opportunities for individuals and companies, including small businesses, to use this platform to gain profit. The purpose of this study is to investigate small businesses in their usage of social media. The study aims to evaluate the extent of their usage in social media and what opportunities, difficulties, risks, and visions. To identify these aspects the study has used following theories; critical theory, empirical stages of growth model, six types of social media complaints model, social media marketing efforts, relationsmarknadsföring and adhoc. The study has been conducted through a qualitative analysis where ten companies from different business areas participated. Collected empirical data showed that the usage of social media varies between the companies. The study also showed that deficiencies in technology limit companies to market their brand through social media. Regulations in the health- and gaming industry limit companies, within this area, to market themselves through social media. Companies in the restaurant and café industry and the hairdressing industry saw connections between continuous updates in social media and increased customer flow as well as strengthened customer relationships.

Sammanfattning Matematikundervisningen i den svenska skolkontexten möter utmaningar med låga matematikkunskaper bland elever, samtidigt som samhällets krav på matematisk kompetens ökar. För att möta dessa utmaningar behöver specialpedagoger och speciallärare i både grundskolan och anpassad grundskola utveckla sin undervisning för att stödja elevernas matematikutveckling och främja deras förmåga att tillämpa matematik i vardagen. I den här studien utforskas hur specialpedagoger och speciallärare i matematik, i grundskola och i anpassad grundskola, planerar, genomför och utvärderar matematikundervisning. Med stöd av en kvalitativ metodologi har elva semistrukturerade intervjuer med 6 speciallärare/specialpedagoger i grundskola och 5 speciallärare/specialpedagoger i anpassad grundskola intervjuats. Resultatet tyder på att det är en utmaning för lärare att skapa en balans mellan styrdokument och elevers förutsättningar, både när det gäller att planera och genomföra en individuellt anpassad matematikundervisning när det gäller djup och omfång. Resultatet indikerar att undervisningens innehåll samt form kan se både lika och olika ut i grundskolan och i anpassad grundskola dels när det gäller att få kunskap i gemenskap, dels i samband med att erbjuda konkret material samt digitala hjälpmedel. I studien framkommer att speciallärare och specialpedagog i grundskolan och därtill även anpassad grundskola har olika förutsättningar att skapa goda relationer samt trygga lärmiljöer i samband med matematikundervisningen. Det är tydligt att respondenter i den här studien har olika förutsättningar när det gäller att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Båda skolformerna har sina styrkor respektive svagheter och det är viktigt att bygga vidare på dessa insikter för att skapa en mer flexibel samt inkluderande matematikundervisning som gynnar alla elever.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ”alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt”. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet. Den enaskolan är en kommunal skola i Sverige och den andra en friskola som ligger i Spanien. Vårtresultat visar att tolkningarna är helt olika. Den ena rektorn ser målet som ett beteende och denandra ser det som en kunskap. Det beror bland annat på byråkratins grad, skolans resurser ocheleverna.

Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om hur förskolepersonal uppfattar rollen som närvarande pedagoger vid utevistelse och hur deras förhållningssätt vid utevistelsen kan bidra till eller begränsa barns sociala samspel. De kvalitativa intervjuerna används i arbetet för att svara på studiens syfte och undersökningsfrågor, där intervjuerna har genomförts med sex pedagoger. Svaren har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och därefter har svaren diskuterats utifrån vad tidigare forskning har kommit fram till. Den tidigare forskningen har visat att barns sociala samspel stimuleras och utvecklas med hjälp av den pedagogiska närvaron som ett förhållningssätt och utemiljöns möjligheter. Studiens resultat visar att det finns olika möjligheter men även begränsningar beroende av hur vi som pedagoger förhåller oss till, samt att verksamhets behov leder till att utomhuspedagogiken tar mindre betydelse i förskolans verksamhet.