I dagens samhälle blir det allt vanligare med marknadsföring på sociala medier, även kallat influencer marketing. Näringsidkare har, bland annat på grund av den reklamtrötthet som uppkommit i samhället, börjat vända sig till influencers och deras kanaler för att kunna nå ut med sina reklambudskap. Marknadsföring via influencers kanaler anses vanligtvis som mycket mer trovärdig än mer traditionell marknadsföring, vilket således gynnar näringsidkarna. Gällande rätt på området marknadsföring har härav, på grund av den pågående digitaliseringen, hamnat efter och det är i dagsläget relativt oklart vad som gäller för marknadsföring på sociala medier. Från år 2015 till år 2016 ökade influencer marketing med hela 40 % och det investerades en halv miljard i influencer marketing under det senare året. Den investering som skett har bidragit till den ökning som sker av marknadsföring på sociala medier, vilket i sin tur har väckt mycket frågor kring ämnet som idag även är uppe för diskussion, bland annat i SOU 2018:1. Såväl KOV och KO, samt regeringen anser att det behöver klargöras vad som är gällande rätt på området för marknadsföring på sociala medier. Ett klargörande av rättsläget är betydande för juridikens framtida anpassning till digitaliseringen. Ett problem torde ligga i hur 9 och 23 §§ MFL bör tillämpas på just influencer marketing. En annan relevant fråga som är värd att belysa i samband med detta är hur rekvisiten i 9 § MFL kan uppfyllas på marknadsföring på sociala medier. På grund av den oklarhet som här föreligger är det intressant att försöka bringa klarhet till hur rättsläget idag ser ut på detta område, även om det förmodligen är komplicerat att göra det fullständigt.

Studiens syfte var att få en fördjupad insikt i hur personalen i förskolan ser på bemötande av barn med ADHD. Metoden som valdes för studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som genomförts med åtta verksamma pedagoger. Det teoretiska perspektiv som använts till analys och tolkning är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att personalen använder sig av ett lågaffektivt bemötande där barnets behov kommer främst. Studiens slutsats är att de flesta barn inte har en ADHD-diagnos redan i förskolan, men trots denna gråzon finns det metoder och handlingsplaner som möter barn inom ADHD kriterierna.

Sammanfattning: Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur viktig leken är för idrottsläraren när det gäller att påverka barnens sociala och emotionella utveckling under idrottslektionerna. Syftet är också ta reda på vad idrottslärare anser att barn kan utveckla för sociala egenskaper genom lek och andra former av fysisk aktivitet, samt hur motoriken kan påverka och bidra till att utveckla barnet socialt och emotionellt. Metod: Undersökningen har handlat om idrottslärarnas uppfattningar vad det gäller det sociala utvecklandet genom lek. Valet av tillvägagångssätt föll på den kvalitativa metoden. Lärare har intervjuats och spelats in med bandspelare för att kunna få en bättre återspegling. Totalt sett har fyra olika lärare intervjuats. Kolbs utvecklingsteori har använts som teoretiskt perspektiv. Detta perspektiv handlar om upplevelsebaserat lärande, som innebär att man skaffar sig nya kunskaper och erfarenheter genom upplevelse. Resultat: Lärarna ansåg att barn kan utveckla flera sociala egenskaper genom lek. Det finns många sociala egenskaper. Ett exempel är empati genom att samspela med andra. Ömsesidighet, gemenskap, samarbeta, visa hänsyn och hur man uppför sig är ett fåtal av de egenskaper barn kan utveckla. Lärarna ansåg dessutom att motoriken är en viktig del av det sociala utvecklandet. De menade att genom att ha god motorik, kan barn delta i leken och känna sig trygga i en grupp. Lärarna tyckte att lek innebär att ha kul och känna rörelseglädje Lek innebär även att komma till en annan värld. Lärarnas undervisning präglas av leken då den är ett viktigt redskap för dem när det gäller inlärning. Slutsats: Leken är viktig, för att det är där barnen utvecklar dessa sociala egenskaper som de tar med sig under hela uppväxten. Motoriken är en viktig del av utvecklingen, eftersom om barnet inte kan röra sig på ett visst sätt, kan det kanske inte vara med och leka med de andra. Leken betyder otroligt mycket för idrottslärarna eftersom att den kan hjälpa barnet att utveckla vissa egenskaper, bland annat empati, hänsyn och samarbete. Det är genom leken dessa sociala egenskaper utvecklas. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för två webbföretags affärsplattformer. Vidare skapas en djupare förståelse för sociala medier och hur de kan användas av företag på webben. Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats då befintliga teorier inom både sociala medier och affärsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens Affärsplattform, segmentering, val av målgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller. Studiens forskningsfrågor besvaras med hjälp av en fallstudie med två empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig främst i empiri som fåtts genom två kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka är två webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har även inhämtats från företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar. Studien har resulterat i kännedom om hur två företag inom modebranschen använder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affärsplattform. Studien har visat att sociala medier erbjuder fördelar som kan ha en stor påverkan på företags utveckling av marknad, kundrelationer och produkter. Studien har även visat att sociala medier kan användas till mer än marknadskommunikation, som exempelvis informationssökning. En skillnad företagen emellan är att sociala medier har inneburit en stödjande effekt för Ashtray och en utvecklande effekt för Zion Clothing.

Denna studie behandlar Employer Branding, det vill säga den organisationens arbetsgivarvarumärke och vilka åtgärder och aktiviteter som arbetet med att bygga ett detta innebär. Employer Branding avser den bild som nuvarande och potentiella medarbetare har av organisationen. Huvudsyftet är att hitta likheter som finns mellan organisationer trots skillnader i bransch och storlek. Studien belyser valda teoretiska perspektiv inom fältet och hur dessa kan kopplas till empiriska data. Studien har genomförts med kvalitativ sociologisk metod och empiriska data har samlats in i sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna representerar olika organisationer med variation i storlek och branschtillhörighet. Slutsatsen av denna studie är att det finns flertalet likheter mellan organisationernas arbete, som även till stor del överensstämmer med den tidigare forskningen som gjorts inom fältet. Den huvudsakliga anledningen till att en organisation väljer att arbeta med Employer Branding är för att säkerställa kompetensförsörjningen. De största utmaningarna med arbetet är att försöka hitta en röd tråd i arbetet för att skapa ett attraktivt och konkret erbjudande, vilket försvåras i komplexa organisationer. Denna studie bidrar till en fördjupad förståelse för hur Employer Branding fungerar genom att applicera distinktionen mellan socialt kapital och humankapital på organisationers arbete. Dessutom ämnar studien att ge en inblick i hur användningen av sociala medier hänger ihop med Employer Branding för att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar organisationer och framförallt HR står inför. Förslag på vidare forskning ges med ingång i teorier om matchning och ett makroperspektiv på arbetsmarknaden.

This study is an analysis of the spread of information through Twitter contrasted with the reporting through a major Norwegian news network (TV2 Nyhetskanalen) during the terrorist bombing in Oslo and the massacre at Utøya July 22nd, 2011. The paper explores the impact of individual Tweets immediately before and after four key events: (1) the bombing of the governmental buildings in Akersgaten, (2) the first official reports of shootings at the Labour party youth camp at Utøya, (3) the arrest of the terrorist and (4) the publication of the identity of Anders Behring Breivik. Through tabulation of the potential audience for each re-Tweet received by the Tweets during these intervals, the goal is to determine the potential impact of Twitter as a social sensor and message bearer during dramatic events such as terrorist attacks. Through an extensive crawling of over 60.000 interactions, each Tweet's individual impact is shown to have reached audiences of several hundred thousand potential readers, often ahead of public reporting. This may be read in contradiction to earlier research, stating Twitter's prevailing tendency of being a reactive medium. The results also point to a changing relationship between eye-witness accounts and the public audience without media as an intermediate moderator.

Denna studie ämnar till att undersöka relationen mellan sociala medier och känslan av ensamhet ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Utifrån teorier om fenomenologi och media affordance har fyra kvinnliga ungdomar intervjuats i syfte att få en djupare förståelse för vilken effekt olika sociala mediekanaler har på känslan av ensamhet och gemenskap. Med hänsyn till att studien inföll under samma period som Covid-19 pandemin avser även studien ur ett bredare perspektiv uppmärksamma hur sådana samhällskriser tenderar påverka upplevelsen av sociala medier och dess effekter. Studiens resultat visar på en genomgående ambivalens i förhållningssättet till sociala medier som upplevs ha både positiva och negativa effekter beroende på sinnestillstånd, sammanhang och dess användning. Sociala medier ses i allmänhet som ett användbart verktyg för att förbättra vänskapsrelationer och främja en känsla av gemenskap. Samtidigt upplevs sociala medier skapa en inre stress, ångest och ensamhetskänslor. Det visade sig att de positiva aspekterna associerades till snapchat och messenger som erbjuder direktkommunikation mellan en eller flera människor, medan de negativa aspekterna var starkt förknippat med funktionen att scrolla flödet på instagram. Intressant var dock att de negativa effekter som sociala medier i normalfallet upplevdes medföra tenderade minska under Covid-19 pandemin. Studien visar att sociala medier förstärkte känslan av gemenskap och mildrade känslan av ensamhet under pandemin.

Bland dagens barn kan inflytandet från sociala medier inte bortses ifrån. Denna studie har studerat hur barns (10–11 år) identitet påverkas av såväl skolans miljö som av sociala medier. Frågeställningarna som besvaras är hur barn utvecklar sin identitet i skolans miljö, hur identitetsutveckling påverkas av sociala medier samt vilken arena som påverkar barns identitetsskapande mest. För att studera detta användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer som skedde via FaceTime med elever i årskurs 4 och 5.  En tematisk analys visade att både skolan och sociala medier har ett stort inflytande på elevernas identitetsutveckling men på grund av den konstanta tillgången till andra människors liv på sociala medier skapas en större press att leva upp till de ideal och normer som målas upp av den sociala arenan. Det framkom även en ökad utsatthet på sociala medier på grund av anonymiteten och skyddet skärmen ger jämfört med i skolan som framkom som en tryggare miljö. Den ökade utsattheten har även lett till en större press och rädsla hos eleverna som delvis syns i skolan men främst påverkas 10–11 åringars identitetsskapande av sociala medier.

I den här uppsatsen har jag applicerat ett ritualperspektiv i en ny situation, nämligen sociala medier. Uppsala Gäris är en separatistisk grupp för kvinnor och ickebinära med koppling till Uppsala och Uppsala län. I uppsatsen frågade jag hur ritualerna i Uppsala Gäris ser ut och vad de har för beståndsdelar, varför ritualerna sker och vilka sociala ordningar som ses som problem och vilka ritualen försöker etablera. Jag frågade också hur communitas manifesterar sig och organiseras i Uppsala Gäris. Genom intervjuer och netnografi har jag kommit fram till att ritualerna är oförutsedda och orienterade efter gruppen, eftersom mycket fokus ligger på gemenskapen och dess communitas och förnyande kraft. Communitas uppstår på grund av gruppens gemensamma upplevelse av att de är utsatta i Uppsala och vilja att etablera en ny social ordning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fastighetsmäklare kan marknadsföra sina objekt via sociala medier. Detta för att öka kunskapen till hur fastighetsmäklarbranschen i framtiden har möjlighet till att öka förtjänsten av sin marknadsföring via sociala medier. Teoretisk referensram: Uppsatsen är förankrad och baserad på teori inom fem olika områden. Först presenteras kommunikationsmodellen som stegvis visar hur reklam för en produkt ska tillämpas. Denna följs av AIDA-modellen som förklarar processen om hur konsumenter påverkas av reklam till att ett köpbeslut tas. För att kunna nå önskad effekt kommer prioriteringsmodellen in som är indelad i fyra olika kategorier, räckvidd, frekvens, impact och tid. Slutligen kommer bannerannonsering och sociala medier som marknadsföringsverktyg för att kunna mäta marknadsföringens effektivitet via sociala medier. Metod: För att mäta vikten av fastighetsmäklarens marknadsföring via sociala medier har en kvantitativ studie genomförts med 100 respondenter som svarat på 9 olika frågor kopplat till ämnet samt tre fastighetsmäklare i en kvalitativ undersökning. Information har även hämtats från vetenskapliga artiklar och böcker. Empiri: Det empiriska underlaget som använts i uppsatsen är en kvantitativ strategi i form av enkätundersökningen med 100 respondenter samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre fastighetsmäklare. Resultatet av undersökningarna presenteras i form av diagram och används för att genomföra en analys samt diskussion med koppling till den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Slutsatsen av denna undersökning visade att det är via Facebook och Instagram som fastighetsmäklare mest effektivt marknadsför sina objekt, vid jämförelse med de andra undersökta sociala medierna Snapchat och Twitter. Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda på hur marknadsföring via sociala medier påverkar fastighetsmäklaren som varumärke, istället för själva objektet till salu. Hur får fastighetsmäklare sitt namn att synas bland alla andra fastighetsmäklare via sociala medier.