<p>Family businesses are a major part of everyday life and the society of Sweden. The majorityof existing companies and the companies that started are small family business, somethingseen in Gandemos (2000:6) study. Family businesses are defined by Anna Vikström, lecturerat Luleå University of Technology, as: "A company in which one or more members of onefamily owns the company, while one or more members of the family actively participates inmanaging the company's daily operations." The family is important in the company and thecompanies that are joint-stock-companies have statutory requirementes that they must have aboard, and this board is obviously represented by family members. The people who are a partof the family controling a company can according to authors within corporate governencecreate problems and therefore such as Nielsen & Lekvall (2008) demand that boards aretaking an external member to the board to get a better board and corporate governence. But isthere really a difference in how the family business boards of directors work according towhether they include an external member or not? In our observational study, we found thatthere are advantages in having an external person to be a member of a board that is made upof families and individuals who have a previous relationship with each other. The externalmember influences on the social processes that exist within the group and this has an effect onhow the board is working.</p> / <p>Familjeföretag är en stor del av vardagen och samhället i Sverige. Majoriteten av deexisterande företagen och de företag som startas är små familjeföretag, något som sesGandemos (2000:6) undersökning. Familjeföretag definieras av Anna Vikström, adjunkt vidLuleå Tekniska Universitet, som: ”Ett företag där en eller flera medlemmar av en familj ägerföretaget samtidigt som en eller flera medlemmar ur samma familj aktivt deltar i att ledaföretagets dagliga verksamhet.” Familjen är därmed viktig i företaget och de företag som äraktiebolag har krav på att det finns en styrelse, och i denna styrelse finns självklartfamiljemedlemmar representerade. Att personer som är del av en familj även ska styra ettföretag kan enligt författare inom styrelsearbete skapa problem och därför efterfrågarexempelvis Nielsen & Lekvall (2008) att styrelser tar in en extern ledamot för att få ett bättrestyrelsearbete. Men är det verkligen en skillnad i hur aktiva familjeföretagsstyrelser fungerarberoende på om de innehåller en extern ledamot? I vår observationsstudie har vi kommit framtill att det finns fördelar med att ha en extern ledamot i en styrelse som består avfamiljemedlemmar och personer som har en tidigare relation till varandra. Den externeledamoten påverkar de sociala processerna som finns inom gruppen och detta ger effekt påhur styrelsearbetet fungerar.</p>

<h1>Abstract</h1><p>Den här uppsatsen är en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet är att undersöka vilka konstruktioner av måltiden och ätandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusområde har den första frågeställningen för avsikt att spåra vilka konstruktioner som finns kring måltid och ätande. Ytterligare en frågeställning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner. För att tydligare visa på de versioner informanterna gett har tolkningsrepertoarer använts som analysverktyg. En av de konstruktioner som framträdde både hos informanterna samt i tidskrifterna är föreställningen om måltiden som social. Det vill säga att måltiden är en social handling då den, som det framkommer i det empiriska materialet, förväntas delas med andra.</p><p> </p><p>Datainsamlingen har analyserats genom teorin att vi befinner oss i senmoderniteten där reflexivitet, valmöjlighet och livsstil är centrala begrepp. Identiteten i detta samhälle blir föränderlig och dynamisk och individualiteten är i fokus snarare än kollektivet. För att kunna fånga de sociala konstruktionerna valdes den diskursanalytiska grenen diskurspsykologi som metod då denna poängtera språket som en viktig komponent i hur olika versioner av verkligheten framställs.</p>

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien. Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa. Däremot var sambanden signifikanta mellan psykisk hälsa och kön och ålder. Likaså sambanden mellan användandet av sociala medier och kön och ålder. Kvinnor i åldern 20-25 var de som upplever sig ha mest symtom på psykisk ohälsa jämfört med män i samma ålder och män och kvinnor över 25. Det var även kvinnor i åldern 20-25 som uppger sig använda sig av sociala medier i störst utsträckning jämfört med män i samma ålder och män och kvinnor över 25.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes några frågeställningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lärandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjälpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte användes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i två förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats är att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling. Den har en betydande roll i det sociala samspelet och lärandet, samt att pedagogerna har en viktig roll i barns motoriska utveckling genom att finnas med och stötta, uppmuntra och utmana. / The aim of this study was to examine how educators in preschool experience preeschool children’s motor skills. In order to deepen as well as more clearly describe the purpose of the study, a few main questions were chosen: How do the educators experience the significance of motor skills for social interaction? How do educators experience the significance of motor skills for learning? What can educators do to help with motor skill development? To examine the purpose of the study qualitative interviews were used, which were conducted with five pedagogues at two preschools. The result showed that educators have different experiences and perceptions of the concept of motor skills, but that the educators together highlight the importance of motor skills for child development. The conclusion of the study was that the educators as well as previous research and literature highlight the significance of motor skills for children’s future development. It has a significant role in social interaction and learning, and the educators have an important role in children’s motor skill development by being supporting, encouraging and challenging.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur en grupp kvinnliga användare av sociala medier känner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig är kvinnornas egna berättelser av upplevelser och känslor kopplade till användandet av sociala medier. Metod:Undersökningen baserades på tillvägagångsättet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom ämnet för undersökningen ansågs falla inom ramen för frågor av känslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde känna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör. Deltagarna visste på förhand vad de skulle få samtala kring för ämnen, för att de skulle hinna fundera kring ämnet. Samtalet spelades in med en diktafon för att underlätta senare renskrivning och tolkningsarbete. Samtalet tog 90 min med en paus i mitten. Resultat:Studiens resultat pekar mot att det finns en koppling mellan sociala medier och stressrelaterade känslor och symtom. Utgångspunkten för mig var att undersöka om sociala medier på något vis kan skapa känslor av stress hos användarna. Dock visar undersökningen att deltagarna känner sig mer stressade av att inte ha möjlighet att logga in och hålla sig uppdaterade och tillgängliga på sociala medierna. Jag tolkar detta som att det hos deltagarna har vuxit fram nya behov av att ständigt vara informerad, uppkopplad och närvarande online. När detta behov inte kan uppfyllas samtalar deltagarna om att de alla kan få känslor som kan beskrivas som panik, rastlöshet, maktlöshet och oro.

To log on to social media has become an obvious part of people's everyday routine. Pictures, videos, opinions, and thoughts are posted and read by people's social networks worldwide. In doing so, the present study chose to examine whether what is posted on social media, as well as what the individuals are exposed to on social media can be related to their motivation and self-esteem. By letting 117 adolescents aged 16-19 answer a questionnaire regarding which social media they are active on, how often they are active there, and what they post on those social medias. By also letting them evaluate how they see themselves, if they compare themselves with others and how motivated they are to physical activity and healthy eating habits, we could see that to those who post pictures, and are exposed to images represent exercise / health on social media have higher self-esteem and driven more by internal motivation to engage physical activity than those who do not. Women also exhibit higher self- esteem and a higher tendency to social comparison compared to men in this matter. / Att logga in på sociala medier har blivit en självklar del av människors vardagliga rutin. Bilder, videos, åsikter och tankar läggs ut och läses av människors sociala nätverk världen över. I och med detta kommer föreliggande studie undersöka om det som läggs upp på sociala medier, samt det individer exponeras för på sociala medier kan ha ett samband med deras motivation till fysisk aktivitet och självkänsla. Genom att låta 117 ungdomar i åldrarna 16-19 svara på en enkät gällande vilka sociala medier de är aktiva på, hur ofta de är aktiva där samt vad de lägger upp och exponeras för på dessa medier och även låt dem utvärdera hur de ser på sig själva, om de jämför sig med andra och hur motiverade de är till fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, fann vi att de som lägger upp bilder, samt exponeras för bilder föreställandes träning/hälsa på sociala medier har högre självkänsla och drivs mer av inre motivation till fysisk aktivitet än de som inte gör det. Kvinnor uppvisar även högre självkänsla samt högre benägenhet till social jämförelse än män i denna fråga.

Socialt samspel och kommunikation är centralt för elevers utveckling inom träningsskolan. Det finns inte mycket forskning på området och det är oklart vilka metoder och arbetssätt som idag tillämpas inom träningsskolan för att stärka eleverna i sociala samspel. Det övergripande syftet med studien är därför att identifiera och beskriva olika arbetssätt som praktiseras i svenska träningsskolan för att främja elevers samspel med andra inom ramen för ämnesområdet kommunikation och mer specifikt samtala och samspela. I studien ställs frågorna om hur pedagogerna arbetar med sociala samspel, vilka svårigheter eleverna har och vilken roll som alternativ och kompletterande kommunikationshjälpmedel (AKK) har för att förstärka kommunikation och samspel hos elever i träningsskolan. För att belysa detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju pedagoger vid fem olika träningsskolor. I studien framgår att detta arbete handlar om att pedagogerna använder tydlighet och struktur för eleverna. Genom användandet av t.ex. bilder, tecken och andra konkreta föremål ser pedagogerna att de stöttar eleverna i kommunikation. Pedagogerna ser vikten av att vara en närvarande pedagog för att tolka elevernas kommunikation. Svårigheterna hos eleverna märks främst genom utåtagerande beteende. Pedagogerna vill ha kunskaper och stöttning i olika alternativa kommunikationssätt för att se vilka som passar eleven. Ytterligare forskning kan belysa vilka arbetssätt pedagogerna har omkring kommunikation och delaktighet inom de andra ämnesområdena i träningsskolan.

Denna uppsats utreder hur representationer av samhället formas i samspelet mellan samhällsexpertis, politisk debatt och mediala arenor. I fokus står uppkomsten och etableringen av ”låginkomsttagaren” i Sverige. Klassifikationen användes första gången under tidigt 1960-tal. Genom tillsättandet av låginkomstutredningen 1965 fick experter möjligheter att definiera och undersöka denna nya grupp. Dessa samhällsvetare var ofta radikala samhällskritiker som ville förändra samhällets sociosymboliska indelningar, och deras beskrivningar av låginkomsttagaren gavs stor plats i massmedia. Utanför utredningen brukades klassifikationen för politiska och sociala strider. Låginkomsttagare började snart användas som en identitetsposition, av aktörer med allt från radikala till konservativa ståndpunkter. Klassifikationen var sammanfattningsvis oerhört produktiv. Nya samhällsanalyser, politiska strategier och identitetspositioner etablerades.

Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala relationer med fokus på lekens betydelse utifrån barnens perspektiv ser ut på två olika verksamheter i södra Sverige. Syftet definierades utifrån våra tre frågeställningar där vi som sagt har utgått från barnens perspektiv för att se vad de ansåg och tänkte om begrepp som gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Den forskningsmetoden vi använde oss av var kvalitativ data där intervjuer stod i fokus. Sammanlagt valde vi ut 10 barn från två olika verksamheter som fick ställa upp på intervjun. Barnens svar vi fick utifrån intervjuerna spelades in för att sen kunna transkribera, kategorisera och analysera. Studiens resultat visade att majoriteten av barnens svar hade delade åsikter och tankar om gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Barnen lät positiva till större grupper och blandade kön när det kom till gemenskapen. När det kom till utanförskap var barnens svar vänliga och omtänksamma då de alltid försökte tänka på hur andra barn i närheten mådde och hade det på fritidshemmet. Studien visar att med hjälp av leken skapar barnen nya vänner och sociala relationer överlag.

Syfte och forskningsfrågor   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur resebyråer möter konsumenters behov i det digitala samhället som präglas av en hård konkurrens. Vi vill också klargöra hur resebyråer konkurrerar i en ny konkurrensmiljö. Vidare vill vi belysa hur förändringar i omvärlden har lett till förändringar i resebranschen. Utifrån vårt syfte kommer vi även att besvara följande forskningsfrågor:   1.     Hur arbetar resebyråer med sociala medier som marknadsföringskanal?   2.     Hur ser resebyråer på konsumenters roll som aktiva medaktörer?   3.     Hur arbetar resebyråer med personlig service?   Metod Studien är baserad på en kvalitativ undersökning. Den har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Den empiriska datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med sju personer som har branschkunskap gällande turism eller har en anknytning och inblick i hur resebyråer arbetar.   Slutsatser Turismbranschen är en bransch som genomgått stora förändringar. För att traditionella resebyråer ska kunna fungera som konkurrenskraftiga mellanhänder i dagens digitala samhälle behöver dess tjänsteerbjudande byggas kring personlig service, kunskap och trygghet. Serviceerbjudandet måste också anpassas efter konsumenters förändrade roll samt kunna levereras via nya digitala verktyg så som sociala medier.    Nyckelord Digitalisering, resebyråer, personlig service, konkurrens, kundmedverkan och sociala medier / Purpose and research questions The purpose of this thesis is to examine how travel agencies meet the need of consumers in the digital society that is characterized by competiveness. We also want to observe how travel agencies work to be competitive in a new competitive environment. Further more we would like to examine how changes in the society have led to changes in the travel industry. From this purpose we would like to answer these following research questions:   1.     How do travel agencies work with social media as a marketing tool?   2.     How do travel agencies look upon consumer’s role as active participators?   3.     How do travel agencies work with personal service?   Method This study is based on a qualitative research. It has a inductive approach with some incorporating deductive aspects in order to investigate the above questions. During the study we collected empirical data through semi-structured interviews with seven persons that has knowledge within the field of tourism or some kind of connection and insight in how travel agencies work.   Conclusion The tourism industry has been through a lot of changes. For traditional travel agencies to be able to function as competitive intermediaries in today’s digital society there is a need for the service offer to be built around personal service, knowledge and safety. The service offer also have to be adjusted after the consumers changed role and be delivered through new digital tools such as social media.   Keywords Digitalization, travel agencies, personal service, competition, customer participation and social media