Syftetmedstudienärattundersökahursocialarättigheterbeaktasidensvenskavälfärdskontextenförpersonersomharpsykiskafunktionhindergenomattintervjuapersonligaombudkringderashandlingsutrymmeocherfarenheterisittarbete.Metodenförinsamlingavdatatillstudienärkvalitativasemistruktureradeintervjuer.Femstyckenpersonligaombudintervjuadesochintervjuernaanalyseradesmedhjälpavperspektivenempowermentochsocialrättvisa.Utifrånintervjuernaupplevdedepersonligaombudensittuppdragsommycketbetydelsefullt,detcentralavarattkunnastödjasinaklienterförmeregenmaktochkontrollisinvardag.Densvenskavälfärdenärsvåråtkomligförmålgruppenpga.attdetärflerainstansersomärinblandadeochdetskaparproblemattkunnatillgodosedesocialarättigheterna.Resultatetvisarattdesocialarättigheternasomfinnsförpersonermedpsykiskafunktionshinderärsammasomfördeutanfunktionshindermenattdeinteharsammamöjlighetattnyttjadem.Depersonligaombudensflexiblaarbetssättfrämjandesinaklienteriensektoriseradvälfärd.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka var föräldrar kan söka stöd, råd och information som underlättar deras föräldraskap samt hur detta kan tolkas som olika  former av socialt kapital. Det visar sig tydligt att informationsteknologin med de nya möjligheter som internet innebär, har kommit att få en allt viktigare roll när det gäller att stötta dagens föräldrar. Forskningen inom detta område etablerades på 1990-talet och har visat att internet under 2000-talet har blivit ett allt viktigare forum för föräldrar som söker svar på frågor som rör barn och föräldraskap. Man har kunnat se att de flesta webbforumen vänder sig till kvinnor men att det på senare tid också dykt upp forum som riktar sig till män. De gemenskaper som bildas på nätet har visat sig främja socialt kapital i form av information, känslomässigt stöd och erfarenhetsutbyte. I den här uppsatsen har det visat sig att förutom allt det stöd som internet kan ge i föräldraskapet är fortfarande familjen och samhällets stöd helt avgörande för de flesta föräldrar.   Resultatet i denna studie visade att föräldraforumen genom sin ständiga tillgänglighet och möjlighet till erfarenhetsutbyte för många blivit ett viktigt komplement till det stöd som familj, vänner och välfärdssamhället på olika sätt utgör. På grund av tonen och språkbruket i en del forum kan man spåra en viss tveksamhet och kluvenhet inför att aktivt delta i vissa forum. Denna dubbelhet och tendens till social nedvärdering av de som deltar i vissa forum har inte kunnat iakttas i tidigare forskning. Detta kan möjligen bero på att intervjupersonerna inte är utvalda därför att de är aktiva deltagare på föräldraforumen. Studien använder sig av en kvalitativ metod där totalt 10 föräldrar har intervjuats.

No description available.

Den här studien undersöker sociala mediers inverkan på svenska reklambyråers arbetssätt. I syfte att utreda vilka förändringar sociala medier har medfört har sju svenska reklambyråer baserade i Stockholm intervjuats. För att få ut så mycket djupgående information som möjligt är intervjuerna semi-strukturerade, och följer en framtagen intervjuguide. Informationen som samlats in från respondenterna sammanställs och analyseras sedan utifrån medieforskaren Mark Deuzes kartläggning av reklambranschens medielogik. Deuzes ramverk består av fyra typer av funktioner som han menar måste analyseras för att förstå den förändring som digitaliseringen har medfört, nämligen institutionella, teknologiska, organisatoriska och kulturella funktioner. Detta ramverk har sedan applicerats för att undersöka hur reklambyråerna använder sig av sociala medier idag, samt hur byråernas arbete har förändrats i takt med sociala mediers framväxt. Studiens resultat visar att sociala medier i flera avseenden har förändrat sättet som svenska reklambyråer arbetar mot sina uppdragsgivare, men att användandet av byråernas egna sociala konton är begränsat. De förändringar som sociala medier har medfört inkluderar utökade, mer digitala, arbetsuppgifter för kreatörer och produktionsledare, vars kompetens flera byråer är måna om att bevara istället för att rekrytera yngre arbetskraft. Sociala medier har även medfört ett lättare system för trafikmätningar samtidigt som kraven på effektivt innehåll har ökat. Slutligen har sociala mediers framväxt även resulterat i vagare gränser dels mellan yrkesrollerna inom byråerna, men även i viss grad mellan olika byråtyper.

Examensarbetets titel: Att skapa sensation med en ny generation Författare: Marcus Andersson, Hanna Lindgren, Oscar Wenning Handledare: Universitetsadjunkt Åsa Lindström Examinator: Professor Bertil Hultén Fakultet: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring, Linnéuniversitetet Kalmar VT17   Forskningsfråga: Hur behöver mediebolag anpassa sin marknadskommunikation för att nå ut till generation Z? Syfte: Med utgångspunkt i generation Z:s mediekonsumtion idag ämnar studien att ligga till grund för mediebolagens utvecklande av deras marknadskommunikation för att nå ut till och attrahera generation Z. Därmed syftar studien till att kartlägga i vilka kanaler generation Z rör sig i och under vilka tider på dygnet som de är mest aktiva. Studien ämnar även att analysera hur generation Z idag uppfattar olika typer av kommunikation både innehållsmässigt och olika typer av format. Genom analys av de olika faktorerna enskilt och i relation till varandra är syftet med studien att presentera teoretiska och praktiska implikationer på hur mediebolag i allmänhet och SVT specifikt behöver anpassa sin marknadskommunikation mot generation Z. I förlängningen är syftet att presentera praktiska implikationer som kan ha en samhällsnytta för marknadsförare i stort som önskar att nå till generation Z. Metod: Detta arbete har en abduktiv ansats, där kombinationer av både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Databildningen har både bestått av litteraturstudier och empiriska undersökningar genom semistrukturerade intervjuer samt enkätundersökningar. Det empiriska materialet som samlades in delades upp i kvalitativ data som analyserades genom en kvalitativ dataanalys och kvantitativ data som analyserades genom en klusteranalys.      Resultat och slutsats: Studiens resultatet kan konstatera att generation Z inte bör ses som en homogen grupp trots att generationen till viss del visar på liknande beteenden. Studien har påvisat att det föreligger stora skillnader inom generation Z när det kommer till konsumtionsbeteende av medier, kommunikationsbeteende och interaktionsbeteende med företag. Utöver detta så har det även påvisats skillnader när det kommer till vad de föredrar att titta på, innehåll på sociala medier och i vilket format innehållet ska presenteras för att tillfredsställa dem. Vad som framkommer i studien är fyra olika framtagna profiler inom generationen där alla har olika beteenden och förhållningssätt, faktorer som är relevanta för SVT och andra mediebolag att beakta vid en framtida marknadskommunikation. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Examensarbetets teoretiska implikationer består av en kartläggning av generation Z:s beteendemönster när det kommer till konsumtion av medier och sociala medier, interaktion med företag samt kommunikation. Studien bidrar även till teorierna kring content-marketing då en kartläggning över generationens uppfattning av olika typer av format på innehållet i sociala medier framförs. De praktiska implikationerna som framförs i studien är dess resultat som bidrar till en grund för hur SVT kan utforma sin marknadsstrategi för att nå ut med sitt budskap till generation Z. Resultaten kan också med tanke på studiens utformning även vara intressanta för andra företag som genom sociala medier vill nå ut med sitt budskap till generationen. Nyckelord: Generation Z, mediebolag, marknadskommunikation, sociala medier / Title: Create a sensation with a new generation Authors: Marcus Andersson, Hanna Lindgren, Oscar Wenning Supervisor: Lecturer Åsa Lindström Examiner: Professor Bertil Hultén Faculty: School of Business and Economics at Linneaus University Course: Master Thesis in Marketing 30 ECTS, Business Administration and Economics Programme, Linneaus University Kalmar, Spring 2017. Research question: How do media companies need to adapt their market communication to reach generation Z? Purpose: Based on generation Z and their consumption of media today, this study intends to provide the basis for SVT’s development of its marketing strategy to reach and attract members of generation Z. Thus, the study aims at identifying which channels generation Z uses and also during what hours of the day they are most active. It is also intended to analyze how the generation perceives the different types of communications, both in terms of content and different types of formats. By analyzing the different factors individually and in relation to each other the purpose of this study will present both theoretical and practical implications on how media companies in general, and SVT specific needs to adapt their market communication towards generation Z. In the long run, the purpose is to present practical implications that may benefit marketers in general that wishes to reach generation Z. Method: This study has an abductive approach, where the combinations of both quantitative and qualitative methods have been used. The data acquisition has consisted of studies of literature and empirical gatherings through semi-structured interviews and surveys. The empirical findings were divided into qualitative data that was analyzed through a qualitative data analysis and the quantitative data was analyzed through a cluster analysis. Results and conclusions: The result of the study shows that generation Z should not be seen as homogenous group, although the generation to some extent shows similar behaviour. The study has also shown that there are major differences in generation Z when it comes to consumer behaviour of media, communication behaviour and interaction with companies. In addition to this, differences have also been identified when it comes to what they prefer to watch, content on social media, and the format of content to be presented in a way that satisfies them. What is evident in the study are four different developed profiles within the generation where everyone has different behaviours and approaches, factors that are relevant to SVT and other media companies to consider in their future market communication. Theoretical and practical contributions: The theoretical implications of this study consist of a description of generation Z’s behavioural patterns when it comes to the consumption of media and social media, interaction with companies and communication. The study also contributes to the theories of content marketing with a mapping of generation Z’s perception of different types of content on social media. The practical implications presented in the study are its findings, which contribute to the basis for SVT’s design of its marketing strategy to reach out with its message to generation Z. The results can also be interesting for other companies that wants to, through social media, reach out with a message to the generation.   Key words: Generation Z, media companies, market communication, social media

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares uppfattningar om god matematikundervisning samt hur lärares uppfattningar och undervisningspraktiker förhåller sig till den traditionella bilden av matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer med fem matematiklärare har genomförts, för att undersöka deras uppfattningar om vad som utgör god matematikundervisning, huruvida deras undervisning är reforminriktad eller traditionell, och vilka hinder eller stöd de upplever för att bedriva den matematikundervisning de önskar. Lärarna i urvalet uttrycker, i varierande utsträckning, en uppfattning om att reforminriktad matematikundervisning är önskvärd, men det är endast tre av fem som också bedriver en reforminriktad undervisning. Gemensamt för de med en reforminriktad undervisningspraktik är bl.a. att de har skapat praktiska förutsättningar för att lyckas väl med att påverka sina elevers uppfattningar om matematik i önskad riktning och därför varit framgångsrika i att förhandla om de sociala och sociomatematiska normerna i klassrummet.

Resonemanget kring personlig integritet är inget nytt förekommande, men det är däremot användningen av sociala medier som har blivit en naturlig del av människors vardag. Med det växande engagemanget i sociala medier växer ytterligare en debatt, vilket ansvar har en vårdnadshavare vid publicering av bilder och videoklipp på sitt barn, tillsammans med en text som kan anses kränkande? Enligt 6 kap. 11 § Föräldrabalken (1949:381) (FB) har vårdnadshavaren både en rätt och en skyldighet att fatta beslut som rör barnets personliga angelägenheter. Enligt 6 kap. 1 § FB är vårdnadshavaren också skyldig att tillgodose barnet skydd för dennes person och egenart, paragrafen förbjuder också vårdnadshavaren att utsätta barnet för kroppslig skada och kränkande behandling. Barnets rättigheter finns reglerat på två olika nivåer, både nationellt och internationellt. Varje människa oavsett ålder har rätt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 Europakonventionen (EKMR). Artikeln omfattar olika perspektiv och rätten till integritet är en av dem. Enligt artikel 19 i barnkonventionen ska det allmänna förhindra att ett barn far illa i hemmet. En central fråga i debatten om barnets rättigheter är barnets kapacitet. Är barnet själv förmögen att kunna fatta välgrundade beslut och inneha självbestämmanderätt? Är barnet tillräckligt moget, intellektuellt och innehar tillräckligt med erfarenhet för att kunna göra rationella bedömningar? Det unga barnets troliga avsaknad av erfarenheter och mognad gör det svårt för barnet att utöva sina rättigheter och det är kanske på grund av detta som barnets rättigheter borde erkännas. Barnet är ibland inte kapabelt att tala för sig själv eller förstå sammanhanget av vad vårdnadshavaren publicerar. Med hänvisning till detta kan det ibland ifrågasättas om vårdnadshavaren spridning av information på sociala medier verkligen utgår från barnets bästa och barnets rätt till integritet. Uppsatsen syfte är att undersöka den problematik som kan uppstå när en vårdnadshavare lägger ut publikationer på barn i sociala medier som kan uppfattas som kränkande. Hur förhåller sig den svenska lagstiftningen, artiklarna i EKMR och barnkonventionen till detta? Kan barnets personliga integritet och rättigheter komma i konflikt med vårdnadshavarens intresse genom publiceringar på sociala medier? Genom undersökningen som gjorts i uppsatsen kan det konstateras att det finns en möjlighet för vårdnadshavaren att via internetpublikationer kränka barnets rätt till integritet. Det saknas i dagsläget direkta lagrum i svensk rätt för att skydda barnet i ovanstående hänseendet. Ett förtydligande i lagen där barn särskilt omnämns eller en inkorporering av barnkonventionen kan medföra ett starkare skydd för barns rätt till integritet på sociala medier. / The discussion concerning personal integrity is nothing new with regards to the use of social media, which has become a natural part of everyday life. With the growth of social media comes another debate, concerning what responsibility the guardian has when it comes to posting pictures and videos of their children, along with a text that can be considered offensive on social media? According to chapter 6. 11 § in the parental code the guardian has a right and an obligation to make decisions concerning the child's personal matters. According to chapter 6. § 1 in the parental code the guardian is also required to supply children with protection from their own actions. The article also prohibits the guardian to expose the child to bodily injury and offensive treatment. Children's rights are regulated at two different levels, both nationally and internationally. Every person, regardless of age has the right to privacy in family life according to article 8 of the European Convention (ECHR). The article covers different perspectives and the right to privacy is one of them. Article 19 in the UN Convention on the Rights of the Child requires the public to prevent that a child is being abused in the home environment. A central issue in the debate about child rights is the child's capacity. Is the child able to make well-grounded decisions and do they have a right to self-determination? Is the child mature enough, intellectual enough and hold enough experience to be able to make rational judgments? The young child's probable lack of experience and maturity makes it difficult for them to exercise their rights and it is perhaps because of this that childrens rights should be recognised. The child is sometimes not able to speak for himself or understand the context of what the guardian publishes on social media. With reference to this, the guardian’s dissemination of information on social media should be questioned - is it really based with the best interests of the child in mind and their right to privacy. The essay aims to examine the problems that can arise when a guardian publishes pictures of their children on social media that may be perceived as offensive. How does the Swedish legislation, the articles of the ECHR and the Convention deal with this scenario? Can the child's privacy and rights come into conflict with the guardian's interest in making publications on social media? The survey carried out in the essay states that there is a possibility for the guardian to violate the child's right to privacy through internet publications. Swedish law is missing sections of the law to protect the child of the regarding above. A clarification of the law where children are specifically referred to or a incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child can result in greater protection for children's right to personal integrity on social media.

Denna undersökning syftar till att se vilka uppfattningar gymnasieelever som läst större delen av singrundskoleutbildning i något annat land uttrycker om matematik och matematikundervisning. Genom kvalitativa intervjuer med sex elever från olika delar av världen undersöks elevernas uppfattningar om svensk skolmatematik och matematikundervisning, vilka likheter och skillnader de uttrycker jämfört med sin tidigare skolgång och hur de upplever processen att komma ny med annan förutbildning. Dataanalyseras sedan tematiskt i flera steg. I första steget av analysen används uppfattningar om skolmatematik, uppfattningar om sig själv som matematikelev och uppfattningar om matematikundervisning och hur man lär sig matematik som teman. Som ett andra steg analyseras uppfattningar om matematikundervisning med kategorierna sociala normer, sociomatematiska normer och klassrummets matematiska praxis. Därefter gjordes en induktiv analys inom varje deltema. Huvudresultaten är att matematiska metoder skiljer sig åt mellan länderna, men att det också kan finnas skillnader i exempelvis vilka ämnesområden som betonas. Fokus på problemlösning och vad som anses vara en bra matematisk lösning lyfts fram som särskilt stora skillnader. Att använda formelsamling och miniräknare är något som eleverna är ovana vid sedan tidigare. Eleverna uttycker att lärarna i Sverige är snälla och hjälpsamma, men att lektionerna i stor utsträckning består av självständigt arbete och att det gör att det kan bli rörigt i klassrummet. Ett tydligare ledarskap från läraren och lektioner med mer gemensamt arbete lyfts fram som önskvärt.

Background: The development of social media has generated new communication and marketing strategies. Influencers is a phenomenon that has developed with social media and has become increasingly important for marketing strategies for companies. Influencers have a stronger credibility and impact on consumers then companies, which has led to more companies taking advantage of influencers on social media. YouTube is a growing social media platform that allows companies to expose and market themselves through an influencer. Purpose and research question: The study will clarify factors that may be of importance to the credibility of an influencers marketing and business collaborations. The purpose of this essay is to gain an understanding if consumers experience credibility of influencer marketing, which results in the following research questions: • Do consumers experience credibility in influencers marketing and business collaborations? • What factors may be of importance to the credibility of an influencers marketing and business collaborations? Method: The study applies a qualitative approach consisting ten individual semistructured interviews with consumers who are 16 to 24 years old and take part of influencers on YouTube. The interview guide for the semistructured interviews consists of 14 questions divided into three themes. The material that was obtained during the interviews has been compiled and analyzed using the chosen theories, which is communication, e-WoM, influencer marketing as a marketing strategy, influencers as opinion leaders and trust. Results and conclusion: The results show that all respondents thinks that influencer marketing is credible. The respondents also feel that the credibility of influencer marketing is affected by the trust to an influencer and that the trust and credibility to an influencer can be affected depending on various factors. / Bakgrund och problemdiskussion: I och med utvecklingen av sociala medier har nya kommunikations- och marknadsföringsstrategier vuxit fram. Influencers är ett fenomen som vuxit fram med sociala medier och som blivit alltmer viktiga för företags marknadsföring. Influencers har en starkare trovärdighet och påverkan på konsumenter än företag, vilket har bidragit till att fler företag drar nytta av influencers på sociala medier. YouTube är en växande social mediaplattform som ger företag möjlighet att exponera och marknadsföra sig genom en influencer. Syfte och forskningsfråga: Studien kommer att belysa faktorer som kan vara av betydelse för trovärdigheten för en influencers marknadsföring och företagssamarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för om konsumenter upplever trovärdighet i influencer marketing, vilket föranleder följande frågeställningar: • Upplever konsumenter trovärdighet i influencers marknadsföring och företagssamarbeten? • Vilka faktorer kan vara av betydelse för trovärdigheten i en influencers marknadsföring och företagssamarbeten? Metod och genomförande: Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt bestående av tio individuella semistrukturerade intervjuer med konsumenter i åldrarna 16 till 24 år som tar del av influencers på YouTube. Intervjuguiden för de semistrukturerade intervjuerna bestod av 14 frågor uppdelade i tre teman. Materialet som framkom under intervjuerna har sammanställts och analyserats med hjälp av de valda teorierna som består av kommunikation, e-WoM, influencer marketing som marknadsföringsstrategi, influencers som opinionsledare och förtroende. Resultat och slutsats: Uppsatsens resultat visar att samtliga respondenter känner trovärdighet för influencers marknadsföring. Respondenterna upplever att trovärdigheten för influencer marketing påverkas av förtroendet för en influencer och att förtroendet och trovärdigheten för en influencer kan påverkas olika beroende på olika faktorer.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på fritidshemmet arbetar didaktiskt med det entreprenöriellt lärande, med fokus på de sociala förmågorna. Istudien deltog fyra legitimerade lärare på fritidshem. Studiens resultat visar attlärarnas tolkningoch kunskap av entreprenörskap/ entreprenöriellt lärande är skiftande. Det resulterar i skillnader i lärarnas planering och och arbetssätt av undervisningeni det entreprenöriella lärandet på fritidshemmet. Exempelvis arbetar ett fritidshem aktivt med det entreprenöriella lärandet med bas i ett års hjul. Genom det arbetssättetkopplas entreprenören och det entreprenöriella lärandet samman. Den praktiska aspekten och lärarnas kompetens är viktiga för att eleverna ska få förståelse för det entreprenöriella lärandet och utveckla de sociala förmågorna. Studien visar att den didaktiska planerings utgångspunkten är att eleverna ska få möjligheter att öva på de entreprenöriella förmågorna. Däremot visar resultatet att lärarna kan uppleva en viss problematik angående gruppkonstellationer och de sociala förmågorna hos vissa elever.