The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of howsocial contacts can serve as information sources for pregnantwomen. Furthermore, we wanted to examine how women’scontext influences their information seeking and the barriers thatcan occur during information seeking. The theoretical frameworkis founded on Tom Wilson's model of information needs as contextdependent, and Pamela J. McKenzie's model of informationpractices in accounts of everyday-life information seeking. Inorder to answer our questions, eight qualitative interviews withpregnant women were conducted. Four were expecting their firstchild and the other four were pregnant for the second time. Theempirical material was compared and divided into nine categories.By analyzing their context and statements about their informationseeking, we could demonstrate how parts of their context affecttheir information seeking and what women usually do when theyuse social contacts as an information source. The results show thatmost women use people who have personal experience ofpregnancy as information source. Information is mainly sought byactively seeking or getting information by proxy from their socialcontacts. They were interested in knowing how other women hadexperienced pregnancy. The women in this study wanted to knowmore about how other women felt, rather than to seek medicalfacts. Furthermore, we found several barriers that preventedwomen from seeking information, such as lack of useful socialcontacts and time. In addition, the issue is a sensitive and apersonal topic, and personal and cultural differences were alsomentioned. / Program: Bibliotekarie

With the advent of a range of social networks, librarians all over the world have startedto ask themselves how this new technology can be used as a way to market theirlibraries. Today's information websites and search engines are difficult competitors forlibraries and information centers, and are forcing traditional information institutions tomarket themselves in new ways.Marketing theories have traditionally concerned themselves with money transactionsand marketing of specific services and/or products. Relationship marketing theories, onthe other hand, focus more on the relationship between the customer and the companythat produces the product or service. These two parties are seen as co-producers, andrelationship marketing theories tend to focus more on a win-win situation, than on thecompany gaining power of the customer. The relationship is the important thing, and thetheories concentrate to a great extent on how to nourish these relationships.This paper is a discussion about whether Facebook as a social network is a usable toolfor library marketing. Since both libraries and social networks are all aboutrelationships, we chose to make use of a relationship marketing theory to investigatethis. This theory was Evert Gummesson's theory about the most important relationshipsin marketing.The literature we have used in our analysis shows different meanings when it comes tohow to best, if at all, market a library on Facebook. The conclusion is that there is notone correct answer and every different library has to explore what is best for them. / Program: Bibliotekarie

Internet och den interaktiva webben är en naturlig del i dagens kommunikation. Varumärken måste vara där konsumenterna är och allt mer är det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och därigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumärket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumärkesbyggnad. Då relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumärkesbyggnad. Vi anser dock att många företag inte vet hur de ska hantera de sociala medierna effektivt och därför ville vi med experters kunskap öka förståelsen kring sociala medier inom företag. Studien syftar alltså till att studera experters syn på sociala medier som ett viktigt verktyg för varumärkesbyggnad och med deras kunskap öka förståelsen inom företag. För att svara på syftet har studien genomförts med en deduktiv ansats och vi har använt en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet samlades in genom sju stycken semistrukturerade djupintervjuer med experter inom området varumärken och sociala medier.Det har i studien framkommit att sociala medier i framtiden kommer bli en viktig och integrerad del i företags marknadsföringsstrategier. Andra typer av marknadskommunikationsverktyg kan användas i sociala medier för att underlätta arbetet med varumärket. Innan företag äntrar sociala medier bör de ha en uttalad strategi för syftet med aktiviteterna där och vilka mål de har. Företagen måste vara aktiva på mediet och skapa engagemang hos konsumenterna. De bör även vara personliga, transparenta och bemöta negativ kritik för att lyckas på de sociala medierna. En av möjligheterna med sociala medier är att interaktionen mediet tillåter skapar lojala kunder eftersom de får möjligheten att vara delaktiga i arbetet med varumärket. / Program: Civilekonomprogrammet

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhåller sig till den presenterade livsstilen. Vidare är syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehållsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehållsanalys analysera innehållet i de olika kategorierna. Genom fokusgruppsintervjuer analyseras och diskuteras materialet av svenska kvinnliga konsumenter från olika åldersgrupper.Resultat:En utförlig studie av livsstil presenterat via bilder där de mest användbara livsstilsteorierna förankrats i en egen framtagen livsstilsmodell. Den lyxlivsstil som presenteras karaktäriserar av lyx, ytlighet, karriär och familjeliv. Yngre svenska kvinnliga konsumenter identifierar sig med den presenterade livsstilen. Livsstilsbloggar kan med fördel användas som marknadsföringskanal.Värde:Resultatet från studien kompletterar tidigare studier utförda kring livsstil och livsstilsbloggar. Studien är av relevans för forskare samt företag som söker fördjupande kunskap inom livsstilsegmentet och kommunikation via bloggar samt bilder. Resultaten är dessutom relevanta för bloggare som vill fördjupa sig i hur de kan kommunicera livsstil samt värderingar till läsarna. / Program: Civilekonomprogrammet

Problembakgrund: Sociala medier har blivit så viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifråndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det är viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen på sociala medier ska se ut (Setreus, 2011). För att få djupare förståelse kringdet här bör användandet av sociala medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka och beskriva konsumenters beteende på sociala medier,och upplevelser kring företags marknadsföring på sociala medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien är ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen använde i huvudsak sociala medier för att hållakontakten med vänner. De läste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor såg ut. I huvudsak publicerade de mer bilder än text. Om företag skulle kontakta dempå sociala medier var det viktigt att respondenterna hade godkänt kontakten först.Praktisk betydelse: Uppsatsens har kommit fram till att för framgångsrik marknadsföring krävsdet en stark upplevd image från konsumenter. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Syfte med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur pedagoger i förskolan arbetar för att stötta barnen i sociala relationer och därigenom förebygga utanförskap. Studien har en kvalitativ ansats och metoden som användes för att undersöka detta var nio semistrukturerade intervjuer med tre verksamma specialpedagoger, fem förskollärare samt en utbildare av sociala tjänstehundar. I studien har vi valt att ta stöd från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt har en stor påverkan på barns sociala relationer. Vidare kan vi dra slutsatsen att det finns flera arbetssätt för att stötta barn i socila relationer och fadderhunden är en av dem.

I denna uppsats undersöks influenceryrket utifrån de tre karriärböckerna Hej, jag heter Mirza och jag är influencer (av Mirza Bico), Yrke: Influencer (av Linda Hörnfeldt) och Digital passion (av Frida Boisen) vars författare själva på olika sätt jobbar med sina sociala medier. Studien bygger på tidigare forskning som gett uttryck för kändisskapet på sociala medier som utmärkande av både närhet till följare och förhållningssättet till sig själv som en vara. Uppsatsens syfte är att undersöka upprätthållande av den närhet till följare, som visats i tidigare forskning, parallellt med tillgodoseendet av det ekonomiska intresset i att de säljer reklamutrymme på sina sociala medier – vilket får följarna att framstå som kunder. Böckerna analyseras utifrån ett marxistiskt teoretiskt ramverk, med grunden i Georg Lukács teorier och begreppen reifikation och varufiering. Reifikation innebär en anpassning efter kapitalistiska samhällets strukturer och relationer, vilket tar sig uttryck i den borgerliga människans medvetande. Varufiering syftar till processen som gör saker, arbetskraft eller personer till varor. Studien visar att den upplevda närheten som beskrivs till följarna tycks upprätthållas genom objektivering av personliga egenskaper, till att fylla funktionen att få följarna att återvända till kanalen. Den kalkylerbarhet av egenskaperna som framstår i beskrivningarna av relationen liknar en anpassning efter den rationalisering som Lukács menar utmärker det kapitalistiska produktionssättet. Relationen tycks varufieras då företag köper utrymme för att marknadsföra produkter för influencerns följare. Det tycks dock som att en influencer samtidigt behöver förhålla sig till krav på öppenhet och ärlighet gentemot följarna, vilka uttrycks i böckerna, vilket jag tolkar som följarnas önskan efter någonting genuint mänskligt och icke-reifierat. Det ekonomiska intresset tycks tätt sammantvinnat med upprätthållandet av vad som framstår som en nära relation, och ställer krav den marknadsföring som görs att framstå som uppriktig. För att uppnå detta tycks en influencers hela liv reifieras till en arena för det personliga varumärket. Detta kan även ses som ett absurt uttryck av vad C.S Cremin kallar det post-ironiska tillståndet, där kapitalismens kultur inkorporeras i personen.

Influencer marketing, som kommit till genom sociala mediers framväxt, har blivit ett av de vanligaste sätten för företag att marknadsföra sig på digitalt. Att använda influencers för att stärka varumärken och öka försäljning har visat sig vara en effektiv strategi, men för att lyckas med influencer marketing krävs det att företag väljer rätt person för uppdraget. Tidigare studier har främst undersökt innebörden av antalet följare medan denna studie tar ett steg vidare och undersöker ytterligare faktorer och egenskaper en influencer kan ha som kan påverka företagets val. Denna kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med fem respondenter, tre företag och två influencers. Studien visar att faktorer såsom kostnad, trovärdighet, kommunikation och följare har en betydande roll i valet av influencer.

No description available.

I denna kvalitativa studie genomförs två gruppintervjuer av sammantaget sex personer i åldrarna 14-16 år, i Västerbotten, för att ta reda på hur flickor talar om begreppet “familj” och vilka faktorer som påverkar flickor i hur de talar om begreppet "familj". Millenniegenerationen beräknas frångå traditionella normer och är präglad av teknologins framväxt av sociala medier. Den traditionella kärnfamiljen har länge setts som ett ideal i samhället vilket också visar sig i socialtjänstens arbete, denna studie fokuserar på hur flickor idag ser på begreppet familj. Genom innehållsanalys av materialet skapas tre teman ”Modern familj”, ”Traditionella normer”, ”Det perfekta livet”. Resultatet visar att flickor kan antas prata om familj som något biologiskt och/eller socialt konstruerat. Det som främst påverkar hur intervjupersonerna talar kring begreppet “familj” är dels den egna familjen samt sociala medier, vilket kan förväntas vara representativt för målgruppen. Tydliga könsroller genomsyrar intervjupersonernas sätt att prata om familj. Denna studie visar att flickor kan tänkas ha ett öppet förhållningssätt kring olika typer av familjekonstellationer, samtidigt som traditionella värderingar kan reproduceras i praktiken. Vilket utifrån studiens resultat går att tolka som att normer kring kärnfamiljen kan styra flickor idag. Tidigare forskning visar på att människor i dagens moderna samhälle tycks längta tillbaka till det traditionella levnadssättet, vilket denna studies slutsatser styrker då det framgår att “kärnfamiljen” betraktas som ett ideal.