<p>Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer. Arbetet med att utveckla elevernas sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, där det visar sig både som planerat och strukturerat arbete och vid mer spontana situationer både i och utanför klassrummet. Resultatet visar även att olika övningar och rollspel är viktiga instrument i undervisningen där eleverna får tillfälle att konkret införskaffa sig erfarenheter samt bearbeta olika färdigheter som utvecklar social kompetens. Det framkom att pedagogerna var överens om att det ligger ett stort värde i att eleverna får utveckla sin sociala kompetens. Genom deras medvetenhet om sina elevers svårigheter ser pedagogerna behovet av att eleverna efter sina förutsättningar får träning i social kompetens, för att stärka elevens individuella utveckling både i och utanför skolan.</p>

<p>Sociala medier på har det senaste decenniet exploderat på internet. Idag kan läsaren interagera med producenten till informationen på ett helt annat sätt än tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lägga upp egna videos präglar numera vårt sätt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess användare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att påverka och förändra sidans prägel och vad den står för. Den övergripande problemställningen är följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier. Vi har valt att använda oss av webbsidorna YouTube.com och 11433.net som utgångspunkt i denna uppsats.</p><p>Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur privatpersoner konsumerar och reproducerar information inom två olika sociala medier. Ambitionen har varit att hitta en djup insikt hur unga människor använder sig av sociala medier i sitt vardagliga liv. Detta har vi gjort genom att tillämpa en kvalitativ intervjustudie som har bestått av en pilotintervju och två fokusgruppsintervjuer. Materialet från respondenterna analyseras sedan tematisk utifrån våra frågeställningar och vi som författare anser väsentligt i förhållande till ovan nämnda syfte. Våra data förankras i teoretiska ramar bestående av resonemang kring såväl kommunikationsprocesser och olika offentlighetsbegrepp, som teser rörande medieteknologins ständiga föränderlighet.</p><p>Resultatet av vår analys var utan tvivel varierat, men diskussionerna som respondenterna förde handlade främst om det utbytet av tjänster som sker mellan användarna. De påpekade ofta att det var informationssökandet så allt som oftast låg till grund för deras nyttjande av webbplatserna. Variationen av producenter och material som cirkulerar fann de som huvudanledning till detta. De intressanta i detta är att respondenterna ofta upplevde att de avstod från interaktivitet även om de sociala medier de själva var en del av erbjöd just detta. Uppsatsen kom därför mer att handla om den vidgade distributionsprocess som sociala medier skapar, än den ökade produktiviteten hos deras användare.</p>

<p>Denna undersökning syftar till att belysa vägledares och elevers tankar om möjligheter, begränsningar och etiska dilemman med vägledning via Internet. Arbetets mål har varit att försöka få fram svar som kan vara till nytta för den utveckling som webbaserad vägledning står inför. Den kvalitativa metoden har använts där enskilda intervjuer och en gruppdiskussion har genomförts. De forskningsfrågor som undersökningen vilar på har kunnat besvaras med hjälp av de svar informanterna gav. Här kunde man se att ämnet är relativt nytt och obeprövat. Det framgår tydligt att förutsättningarna för kommunikationen via nätet ser helt annorlunda ut jämfört med traditionell vägledning vilket ställer nya krav på kommunikatörerna. Slutsatserna som kan dras är att vägledningen via webben ses som ett komplement till traditionell vägledning. Alla är dock överens om att tekniken kan ge nya möjligheter och främja vägledningens utveckling och kanske kommer denna arbetsmetod vara alle mans vardag om några år.</p>

<p>Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen.</p>

<p>Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi</p><p>kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan</p><p>kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och</p><p>arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien</p><p>använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar</p><p>istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman.</p><p>Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder</p><p>oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta</p><p>fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD</p><p>och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer</p><p>som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de</p><p>har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat</p><p>till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar</p><p>fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer</p><p>med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna</p><p>är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på</p><p>arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.</p>

<p>I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat. Utifrån de fysiska faktorerna besatt majoriteten i klassen mest av den auditiva förmågan och den dominerande lärstilen var den aktiva. Andra resultat var också att skolans byggnader inte var anpassade efter den pedagogik som påvisas i Lpf 94.</p>

No description available.

<p>En studie av biståndshandläggarens dilemma vid ansökan om särskilt boende</p><p>Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare utreder, bedömer och fattar beslut om särskilt boende. Mer specifikt syftar den även till att belysa den problematik som finns runt bedömningen av det sociala behovet respektive det tydligare medicinska behovet. Metodvalet har varit en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts av fem biståndshandläggare. Jag har även försökt belysa de krav och förväntningar som ställs från samhällets sida på en biståndshandläggare genom att beskriva hur de kommunala riktlinjerna i förhållande till den mer generösa Socialtjänstlagen skiljer sig och att utifrån detta få förståelse för hur en del handläggare kan känna en viss ambivalens. Detta är något jag försöker beskriva i min uppsats och som även har stöd i tidigare forskning.</p>

<p>Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämna</p><p>ett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk.</p><p>Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner. Vidare har en inre förändring och ett nytt synsätt på livet varit betydelsefullt.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.</p><p>Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter.</p>