<p>Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. </p><p>Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt. Bland annat har enskilda elever i elevgrupper stor betydelse för det sociala klimatet. Det har även visat sig att hemmet har en stor betydelse samt att läraren kan påverka klimatet i elevgrupper. Jag redovisar i uppsatsen flera faktorer utöver dessa som påverkar de sociala relationerna bland elever. Jag förklarar även varför dessa faktorer är främjande eller rubbande för det sociala klimatet.</p><p>Alla lärare som ingått i min undersökning anser de sociala relationerna som ytterst viktiga att arbeta med i skolan. Genom mina intervjuer har jag bland annat fått veta att det är viktigt för att det övriga arbetet i skolan ska fungera. Jag redovisar i uppsatsen även fler anledningar till varför det viktigt att upprätta goda sociala relationer mellan elever.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur en social robot kan användas inom svensk demensvård och vilka effekter den har på patienterna. Roboten som används är Paro, en japansk sälrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglädje vilket även är viktiga begrepp i vård av människor med demens.</p><p>Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie på ett vårdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fältanteckningar.</p><p>Resultatet pekar på att sälen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och välmående för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt. Dock har personalen jämfört sälen med en betydligt enklare leksak och funnit att de hade liknande effekter vilket tyder på att dess proaktiva beteende och funktioner för taligenkänning inte är sofistikerade nog, alternativt hade kunnat uteslutas helt. Slutsatsen blir därför att Paro i viss utsträckning motsvarar förväntningarna men att nyttan av en avancerad robot ändå kan ifrågasättas.</p>

<p>I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.</p><p>Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av</p><p>sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och</p><p>förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska</p><p>pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en</p><p>person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.</p>

<p>Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.</p><p>Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen. Individens vardagsliv, ansvarstagande, valfrihet och sociala relationer är i fokus för att det hälsofrämjande arbete ska nå ut samt få betydelse och verkan i samhället. Detta är även områden som är centrala inom den sociologiska forskningen. Kort sagt är sociologiska studier viktiga för att implementera det hälsofrämjande arbetet. Men de har också varit viktiga för att utveckla de evidensbaserade metoder som har utformat det hälsofrämjande arbetets struktur och tillvägagångssätt.</p><p>Nyckelbegrepp: hälsa, institution, sociala relationer, kommunikation, samspel, ansvar, livsstilsval och vardagsmakt.</p>

<p>Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnat</p><p>söka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inom</p><p>samhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egna</p><p>berättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deras</p><p>livshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat in</p><p>vårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med en</p><p>hermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egna</p><p>berättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilken</p><p>betydelse de tillskriver KRIS och deras arbete. Vi har använt oss av Scheffs teorier för att</p><p>tydliggöra vikten av att skapa sociala band till sin omgivning då vår studie visar att de flesta</p><p>av intervjupersonerna beskriver bristande hemförhållanden där föräldrarna inte har axlat det</p><p>ansvar som krävs för att bidra med en trygg uppväxt. Genom stämplingsteorin har vi fått en</p><p>djupare insikt i hur en avvikarkarriär kan te sig samt påvisa vad det innebär att leva ett liv</p><p>utanför de förespråkade normerna. Då de intervjuade sökte sig till äldre förebilder tycks de ha</p><p>blivit mer inneslutna i en gemenskap som förmedlar en kriminell livsstil. Den kriminella</p><p>livsstilens grepp om intervjupersonerna har för många av dem bidragit till att de haft det svårt</p><p>att lämna det kriminella livsmönstret bakom sig. En trötthet till följd av ett destruktivt leverne</p><p>beskrivs emellertid av de flesta som en avgörande faktor för att ta steget till att leva ett liv</p><p>inom samhällets konventionella normer. Då intervjupersonerna bestämde sig för att lämna det</p><p>kriminella livet har KRIS för samtliga varit en ovärderlig källa till positiv gemenskap där de</p><p>nyknutna sociala banden tycks kännetecknas av stolthet och solidaritet.</p> / <p>The aim with this essay has been to examine ten individual stories about their way in and out</p><p>of a criminal lifestyle. The aim has also been to study the importance of the organisation</p><p>Criminals’ Return Into Society (CRIS) for these individuals that has chosen a drug-free and</p><p>law-abiding life. We have applied qualitative (semiformal) interviews to sample data and</p><p>adopted the hermeneutic circle to analyse the material. Our study shows that the majority of</p><p>the interviewed individuals, according to themselves, have defective home conditions and that</p><p>the parents have not taken the responsibility that is needed for a pleasant adolescence. When</p><p>they entered school many of the interviewed seem to focus on making friends instead of</p><p>putting effort into their studies. They searched attention among older pupils who became their</p><p>significant others and role models. To illustrate the importance of social bonds we have</p><p>adopted Scheffs terminology that gives a possible explanation for the continuously searching</p><p>after these bonds. The wish of making social bonds among their role models did that the</p><p>interviewed individuals became included in a community that contained a criminal and</p><p>destructive way of living. The criminal lifestyle seems to have them in a grip that takes them</p><p>further and further away from the conventional society. In most cases they seem to have</p><p>difficulties to leave the criminal way of living, many of them says that they were overcome by</p><p>tiredness and therefore choose a life within the conventional societies expectations. When the</p><p>interviewed decided to not be a part of a criminal lifestyle they all, in one way or another,</p><p>came to CRIS. CRIS has for all of them been an invaluable organisation that provides healthy</p><p>social bonds and confidence to start a new life within the advocated norms.</p>

<p><p>Syftet med studien har varit att se hur små barn samspelar då de saknar ett verbalt språk. Undersökningen gick ut på att studera barns samspel samt att hitta faktorer som påverkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och händelser. Detta för att sedan kunna hitta sätt som stödjer barnens samspel med varandra.</p><p>Forskare och författare lägger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsättning för social utveckling. Även förskolans läroplan trycker på vikten av att barn får samspela och utvecklas socialt. Men hur kan en lärare stötta samspel? Vad bör en lärare tänka på?</p><p>Små barn använder olika metoder för att samspela utan att ha ett verbalt språk. Kroppen blir deras största verktyg och de använder den för att interagera med andra barn och knyta vänskapsband. Humor tycks vara en central del i barns interaktion, det är något de känner igen och kan relatera till. Flera författare anser att barn har en empatiförmåga och kan visa känslor redan i tidig ålder. Andra menar att vi inte kan veta detta med säkerhet.</p><p>I studien följdes ett barn i en vecka under hans dagar i förskolan och de tillfällen då han interagerade fördes in i protokoll. Metoden som användes var deltagarobservationer, alltså att observatören deltog men försökte att störa så lite som möjligt. Löpande protokoll användes vid observationerna, detta för att ta bort störningsmoment så som kamera.</p><p>De metoder som barnen använder sig av vid interaktion tycktes vara att härma varandras beteende, ge blickar, gestikulera och mycket humor . Barn tycks känna igen varandra och visar att de tycker om de andra barnen, detta utmärker sig då de hälsar på varandra och då de tar fysisk kontakt.</p><p>Interaktion verkar i studien ske främst runt stora föremål så som soffor, golv och lektunnlar, detta är även flera forskares uppfattning. Flera barn verkar vilja ha ett utrymme och tycks ha en gräns för hur nära andra barn får komma. Det finns flera saker som pedagoger kan tänka på när de vill stödja barns interaktion. En sådan sak är att ha en positiv inställning till barns sociala samspel och se det som en viktig del i arbetet att stärka barns sociala förmåga. Studien tar upp flera viktiga medel som en lärare kan tänka på i arbetet med barn och argumenterar för vikten av att små barn får samspela med varandra. För visst har de nytta av varandra?</p></p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet är inte bara gården i anslutning till förskolan utan också naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.<p>Den forskning som presenteras har fokus på samspelet mellan individer och miljö och visar att barn påverkas av den miljö de vistas i. De är aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet är viktigt för barnets utveckling. Därför är pedagogens roll en viktig del att diskutera då det är pedagogen som står för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten. Forskningen visar att historiskt sett intar pedagogen en avvaktande men närvarande roll utomhus även mer aktuell forskning visar att den rollen övergripande finns kvar än i dag. Samtidigt finns det forskning som visar på möjligheter att förändra, det är då med nya perspektiv på lärande genom att användandet av utemiljön kan ändra pedagogens syn på sin roll och på verksamheten han eller hon är aktiv i.</p><p>Som metod har använts semistrukturerade intervjuer och tre verksamma pedagoger har fått ge sin bild av hur deras verksamheter ser ut samt deras uppfattningar om utomhusmiljön och arbetet i den. Det resultat som presenteras visar att utomhusmiljön är en viktig del av verksamheten men att den används på olika sätt, mycket på grund av de intressen som pedagogerna har. Resultatet visar också att respondenterna ser på pedagogens roll som aktiv, stödjande och närvarande, vilket visar på en annan bild av pedagogen än den som beskrivs i den tidigare forskning som presenterats. Bilden av respondenterna visar att utomhusmiljön inte är en statisk miljö där barnen springer fritt utan en levande miljö som ses som en arena för lärande där lek har en stor plats.</p></p><p> </p>

<p>Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ”yngre” personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad. Vi kommer dessutom att diskutera förändringen av livssituation i dagsläget jämfört med innan denna verksamhet startades. I vår kvalitativa studie har vi genomfört tre intervjuer med anhöriga till dementa personer som bor på detta gruppboende samt en fokusgruppsintervju med fyra medarbetare på detsamma. Detta har vi gjort med anledning av att få en förståelse för hur livet kan se ut för demenssjuka personer både innan och efter inflyttning till den aktuella boendeverksamheten. I analysen av våra informanters utsagor har vi bland annat utgått från Goffmans teori och begreppet stigma. Denna teori anser vi vara mest lämpad i relation till vår studie. I våra intervjuer med anhöriga samt medarbetare framkom tydligt hur livssituationen ser ut i dagsläget jämfört med tiden innan inflyttning till det aktuella boendet. Samtliga var enhälligt överens om att livssituationen i dagsläget är mer tillfredställande nu, jämfört med hur den var innan. Vår slutsats av informanternas beskrivning är att det skett en positiv förändring gällande de demenssjukas omvårdnad, boendemiljö samt sociala nätverk.</p>

<p>Apoteket AB har sedan 1970 genom sitt avtal med staten haft ensamrätt på försäljning av läkemedel i Sverige. Detta monopol kommer att slopas år 2009, vilket innebär att Apoteket AB kan komma att konkurrera med andra aktörer om såväl kunder som arbetskraft. Den kommande konkurrensen påvisar vikten av att Apotekets anställda känner arbetstillfredsställelse och inte byter arbetsgivare när andra aktörer dyker upp på marknaden. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka faktorer som inverkar på de anställdas arbetstillfredsställelse vid undersökta apotek. Vidare undersöktes hur faktorernas inverkan skiljer sig på de undersökta apoteken samt skapar förutsättning för upplevd arbetstillfredsställelse.</p><p>I undersökningen har vi avgränsat oss till fyra fallstudieenheter bestående av ett centrum- och tre samhällsapotek. För primärdatainsamlingen utfördes en enkätundersökning med apotekens anställda samt intervjuer med respektive apoteks- och apoteksområdeschef.</p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att de faktorer som inverkade positivt på de anställdas arbetstillfredsställelse vid de fyra undersökta apoteken kan sammanfattas som: möjlighet att se resultat av sitt arbete, känna kontroll och ansvar över sin arbetssituation, ha en öppen kommunikation med sin chef, trivas på sin arbetsplats samt anse sig ha ett intressant och utmanande arbete. De faktorer som majoriteten av respondenterna var missnöjda med och inverkar därmed negativt på arbetstillfredsställelsen berör organisationens personalpolitik. Vissa skillnader påvisades i jämförelsen av undersökningens resultat från centrum- och samhällsapoteken. Resultatet har visat att respondenterna från samhällsapoteken har mer förutsättningar att känna arbetstillfredsställelse eftersom de var nöjda med fler faktorer som inverkar positivt på arbetstillfredsställelsen. Dessa faktorer berörde tillfredsställande kommunikation mellan medarbetare, informativt stöd, feedback angående arbetet samt förståelse för ledningens mål.</p>

<p>This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been: </p><ul><li>How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school?</li><li>How does the identity creates and develop in the context of social relationships?</li><li> What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the children</li></ul><p>The main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.           </p><p>The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity. However, worth emphasizing is that the observations showed that what the students said in the interviews was not always, what happened in practice. The conclusion of this study is that ethnicity does not affect the students when choosing their friends, at least not in the same proportion as language does. In addition, the choice of friends was more affected by the residential area, which the informants lived in, more so than by their ethnic background. </p>